Lärplats Prostmyran i Biosfärområdet Nedre Dalälven. Foto: CNV
3.7 Lärplatser och demonstrationsplatser
Sidan granskad:
2026-09-15
Om man vill utveckla en vattenmiljö för dialog, naturvägledning eller pedagogisk verksamhet kan man ta fram en lär- eller demonstrationsplats/-yta. Skillnaden mellan dem är att lärplatser tas fram mer för allmänhet och skolor medan demonstrationsplatser/-ytor tas fram för andra aktörer som skulle kunna vilja göra liknande åtgärder. Ett överlapp mellan dessa två typer kan med fördel förekomma. Naturvägledning kan vara en viktig del i kommunikationen om åtgärden, t ex genom stig, skyltar, broschyr och guidning.
Goda exempel på områden
Lärplatser genom projektet Supported by Nature
Genom Interreg-projektet Supported by Nature tas det fram totalt 17 lärplatser i Östersjöns närområde. I biosfärområdena Nedre Dalälven och Kristianstads Vattenrike har det tagits fram lärplatser genom projektet.
Prostmyran
Prostmyran är en lärplats om levande vatten och våtmarker framförallt för skolorna i Hedemora, men även för tjänstemän och politiker som vill lära sig mer om våtmarker som naturbaserade lösningar samt intresserad allmänhet. Man har restaurerat en våtmark och samtidigt planerat området som en rekreations- och lärplats. Det finns ett uteklassrum, en lärstig med fyra stopp, broar och naturupplevelser för olika åldrar. Lärplatsen är framtagen av biosfärområdet Nedre Dalälven, tillsammans med lokala aktörer. Läs mer om Lärplats Prostmyran här.
Mjöån, Äspetrevet och Åhus hamn
Studenter, forskare och allmänhet är några målgrupper för Vattenrikets lärplatser, där anställda kan visa upp och samtala kring verkliga naturvårdsinsatser för att inspirera till olika arbetssätt. Inom Supported by Nature har Biosfärkontoret skapat tre lärplatser för att öka förståelsen för naturbaserade lösningar och hur de bidrar till bättre miljöförhållanden för Östersjön: Mjöån, Äspetrevet och Åhus hamn. Läs om lärplatserna här.
Grip on Lifes demonstrationsområden
Genom projektet Grip on Life har det tagits fram runt 60 demonstrationsområden runt om i Sverige där man kan lära sig om bland annat om åtgärder för vattenmiljöer. Områdena kan används i utbildningssyfte av till exempel myndigheter, föreningar och skogsbolag. Ett demonstrationsområde som lyfts fram som ett gott exempel är det vid Strågeryd i Blekinge. Läs om demonstrationsområdena här. Där finns även en lathund för de som planerar träffar på dessa områden.
Vid en lärplats i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Foto: Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Ta fram en ny lär- eller demonstrationsplats
Generellt sett rekommenderas det under framtagandet ett nära samarbete med de aktörer som ska använda platsen. Det kan vara markägare, lokala skolor, föreningar och närboende.
Rekommendation för hur man tar fram en lärplats håller på att tas fram av Interreg-projektet Supported by Nature.
Val av plats
Utnyttja gärna befintliga platser där människor redan rör sig, som friluftsområden.
Välj en plats som underlättar en tydlig kommunikation och kan göras lättillgänglig.
Om ni har en åtgärdsplats där det har gjorts uppföljning av arbetet kan det vara lämpligt att använda den platsen för att effekt och nytta från åtgärden.
Du kan överväga att välja en plats som innebär möjlighet att få till intresseväckande och roliga inslag.
Gott exempel: Lärplats och fågeltorn vid Erkan
Våtmarken Erkan har restaurerats och ett lite annorlunda fågeltorn har byggts. Besökare kommer dit för att njuta av platsen, fågelskåda och för att lära sig om våtmarkers betydelse.
Försök förtydliga en eller få tydliga målgrupper. Om lärplatsen är placerad i ett område med många spontanbesökare kan det vara bra att anpassa kommunikation till en bredare målgrupp. En mer generell fysisk information kan kompletteras med en digital målgruppsanpassad information.
Anpassa utifrån målgruppens behov vad gäller tid, plats, information. Det är viktigt att det upplevs relevant för målgruppen.
Bjud in en målgruppen flera gånger under processen, gärna för aktiva möten. Fånga upp hur de vill använda platsen när den är färdig. Går det till exempel att ta fram underlag för utomhuspedagogik på platsen?
Underlätta även för allmänhet att bli involverad och bidra till arbetet. Även efteråt skulle de kunna bidra, som t ex genom medborgarforskning.
Ta fram koncept för olika målgrupper. Man kan använda personas för att lättare tänka sig in i målgruppernas behov.
Ta fram naturvägledning
Man kan använda saker som kan fånga intresse och få folk att stanna upp, som faunadepåer.
Gör det roligt och engagerande.
För planering och framtagande av naturvägledning för lär- eller demonstrationsplatsen se avsnittet om naturvägledning 3.6.
Skapa förutsättningar för egna reflektioner
Använd verktyg, som bilder, ram, som kan visa före och efter samt skapa reflektioner kring platsen.
Om ni har målgrupper som återkommer regelbundet och som ni har pedagogisk verksamhet för, t ex genom guidning, spara gärna planeringen för dem så att det blir kortare startsträcka vid nästa tillfälle.
För Lärplats Prostmyran har det tagits fram en lärande sång som kan användas i skolans verksamhet för platsen. Ta del av sång, text och film här.
Tester
Testa gärna lär- och demonstrationsplatsen innan invigning. T ex genom att ta fram prototyper och be representanter för målgruppen testa dem på plats.
Läs mer om denna typ av tester i avsnittet om att ta fram naturvägledning 3.6.
Lansering av lär- och demonstrationsplatsen
Bjud in i god tid, gör uppföljning när det närmar sig i allt högre personlig utsträckning.
Invigning av Lärplats Prostmyran i Biosfärområdet Nedre Dalälven. Foto: CNV
Filmer och foton från arbetet
Det kan vara lärorikt och inspierande för andra att få ta del av foton, filmer och nyhetsbrev som visar hur ni arbetat med åtgärden.
Gott exempel: Restaurering som kan användas som uteklassrum
Under 2026 restaurerade NVVF tillsammans med naturbruksgymnasiet Öknaskolan den fosfordamm som finns i anslutning till skolan. Platsen kan användas som både uteklassrum och för arrangerade fältvandringar. Här två enkla filmer om restaureringen av fosfordammen:
Pedagog och barn går igenom vilka djur man hittat i en bäck. Sportfiskarnas Skolbäcken. Foto: CNV
Gott exempel: Skolbäcken
Sportfiskarna har tagit fram Skolbäcken för att barn ska lära sig mer om vattenmiljöer. Materialet bygger på att både ge barnen intryck som håller sig kvar och en möjlighet att göra praktiska insatser som skapar mer liv i vattnet. Läs om Skolbäcken här.
CNV besökte Skolbäcken på Frösön 2022 och en film spelades in.
