3.6 Naturvägledning för vattenmiljöer

Utgångspunkten för naturvägledningen brukar vara en upplevelse på plats, som att man ser ut över en våtmark, eller hör en sjöfågel på en å, eller att man ser spår från flottning vid en fors. Naturvägledningen där kan det till exempel vara guidning, skylt med text/bild eller en ljudguide. Det bidrar till att besökaren lär sig om platsen och knyter an till den. 

Det är vanligast att man använder naturvägledning under eller efter en åtgärd. Efter en restaurering kan naturvägledningen vara en del av en demonstrationsyta. Det går även att använda inför åtgärden genom att till exempel hålla i guidning eller sätta upp skyltar för att lyfta fram vattenmiljön och dess behov, och kanske få till ett engagemang hos lokalbefolkningen.

Målgrupp för naturvägledning kan variera stort. Som exempel kan det handla om en inkluderande guidning för några markägare under en vandring. Eller att en skolklass eller förening besöker lärplats/demonstrationsplats och där går runt en stig med skyltar som får dem att lär sig om vattenmiljön, genomförda åtgärder och allt liv som fått hjälp. Naturvägledningen kan även bestå av en mobilapp som får besökare från allmänheten att leta efter saker vid en vattenmiljö, eller via tekniken förstärkt verklighet (augmented reality-AR) se hur platsen såg ut förr, och kunna lyssna på en fängslande ljudguide om våtmarkens betydelse för kommunens vattenförsörjning. 

Det finns gott om inspirerande exempel på bra naturvägledning. Men man bör ha i åtanke att det som gör naturvägledningen bra är att den är anpassad för den aktuella miljön, dess berättelser och för dess besökare. Det är bra med inspiration men för att det ska bli riktigt bra rekommenderar SLU Centrum för naturvägledning att ta del av de rekommenderade planeringsstegen nedan.  

Det finns övergripande tips för framtagande av naturvägledning om våtmarker, och de kan appliceras på de flesta vattenmiljöer. Se www.slu.se/nvl-vatmarker. Där lyfts det även fram goda exempel utifrån olika metoder. I kortet är tipsen:

• Använd vattemiljöns/vattendragets aha-potential
• Fokusera på det som besökaren kan uppleva på plats
• Utgå från besökarens perspektiv
• Visa vad besökaren själv kan göra
• Skapa någon form av plan för din naturvägledning. Se planeringsstegen här nedan från A till G.

A. Välj vattenmiljö att arbeta med och ambitionsnivå för naturvägledning

Planerar du med lång eller kort planeringshorisont? Ska naturvägledningen användas under lång tid framöver eller gäller det en kortvaraig insats? 

Vad finns det för tillgängliga resurser? Får det kosta mycket eller endast lite?

Ska naturvägledningen vara kvar där länge eller bör den vara flyttbar?

B. Beskriv området idag

Beskriv området och dess dess värden, både för besökare (upplevelsevärden) och för naturen i sig (naturvärden). Här finns goda exempel på inventering av biologiska värden: www.skogsstyrelsen.se/om-oss/var-verksamhet/projekt/grip-on-life/kunskapsbanken/vattendrag/

Vilka är besökarna idag? Vad kan ni generellt sett säga om dem? Vilka är deras förväntningar och behov?

Finns det befintlig naturvägledning i vattenmiljön? Finns det skyltar på platsen med text/bild som bidrar till lärande och nyfikenhet? Är det någon aktör som bedriver guideverksamhet i området? Finns det någon folder om vattenmiljön?

C. Beskriv vad ni vill åstadkomma

Fundera på vad ni vill åstadkomma med naturvägledningen. Vilket är ert syfte? Några exempel på syften:

• bygga förståelse kring vattenmiljöns betydelse och behov av att skydda den
• lyfta fram insatser som man vill använda som inspiration för ytterligare insatser
• att skapa ytterligare engagera kring en åtgärd/process.
• genom guidning fånga upp idéer till obemannad nvl
• Vid pågående insats få irritation hos lokalbefolkning att vändas till engagemang och hjälp
• Visa att många tillsammans kan med frivilliga insatser hjälpa till och göra skillnad.
• Visa på helheten genom att sätta den lokala platsen och åtgärder för den i ett större sammanhang. 

Vilken är er målgrupp? Är det endast befintliga besökare eller finns det även nya som ni vill locka dit. Ett exempel på målgrupp är lokalboende som återkommande besöker platsen men som inte är medvetna om områdets betydelse.

Vilken tanke skulle du helst vilja att din målgrupp tar med sig efter att ha tagit del av din naturvägledning? När man skriver ner den önskvärda tanken i en mening kallas det för temat för naturvägledningen.

D. Välj naturvägledningsinsater

Med hjälp av dina svar på frågor ovan får du lättare att välja lämplig naturvägledning. Du behöver både välja vilken naturväglednings-metod du ska använda och dess innehåll. 

Några övergripande frågor du kan ställa dig:

• Ska det synas mycket eller smälta in?
• Vill du uppmuntra besökare att använda sin mobiltelefon som del i naturvägledningen?
• Om du arbetar med flera platser längs en stig, tänker du att besökarna går i en viss riktning?
• Vilken tonalitet vill du använda? Är det ok att använda humor?

Se goda exempel på naturvägledning för våtmarker på sidan för Våtmarkschecklistan www.slu.se/nvl-vatmarker.

Guidning på plats med deltagare

En engagerande och kunnig guide uppskattas ofta. Hen kan anpassa sin guidning utifrån besökarnas intressen och bakgrund samt svara på frågor. Guidningen kan göras till exempel som del i en organiserad vandring med lokala markägare längs ett vattendrag eller som en utannonserad aktivitet för för allmänheten vid en nyrestaurerad våtmark.

Generella tips är att målgruppsanpassa guidningen och att försöka få till interaktion med deltagarna. Uppmana till reflektion och samtal. På CNVs sida om dialog utomhus finns tips på verktyg du kan använda för att få till ett bra samtal med deltagarna.

Du kan fundera på vilken kompetens du tycker att guiden ska ha. Det kan både handla om guideteknik och förmågan att få deltagarna att anknyta till platsen och känna meningsfullhet.

På CNVs sida om guidning finns praktiska tips samlade, tillsammans med litteratur.

Ta i avsnitt 3.8 del av allmänna tips för hur man planerar och genomför fältträffar och vattenvandringar.

När ni ska göra mätningar inför, under eller efter en åtgärd finns det förmodligen närboende personer som vill följa med, och gärna hjälpa till. Överväg gärna att involvera besökare i en uppföljningsaktivitet.  

Obemannad naturvägledning

Med obemannad naturvägledning menas naturvägledning där du inte möter någon guide. Det är ofta skyltar med text/bild, ljudguider, utställningar eller konstverk. Fördelarna med obemannad naturvägledning är att det alltid finns där på plats för besökaren. Efter att det har producerats finns få ytterligare kostnader. En utmaning med att ta fram obemannad naturvägledning är att det kan vara svårt att anpassa det utifrån målgruppen. Ett tips är att testa någon prototyp innan slutlig produktion - se nedan om tester. 

Underlätta upplevelser

Upplevelsen kan underlättas till exempel genom byggnader, tillgänglighet och hjälpmedel. Det handla om att som besökare kunna få en vy via ett fågeltorn eller att få komma ut på vattnet på en brygga. Eller att man anlägger en bred plattform där rullstolar och barnvagnar kan komma fram. Ytterligare ett sätt kan vara att tillhandahålla håvar, luppar och artbestämningshjälpmedel.

Ta gärna del av handboken Tillgängliga natur- och kulturområden, för tips om hur du kan tillgänglighetsanpassa ditt område.

Skyltar och stigar

På en plats för obemannad naturvägledning finns nästan alltid en stig mellan olika platser. Du kan påverka upplevelsen genom ditt val av var du drar stigen. Skyltar på väl valda platser förstärka upplevelsen för besökaren. För skyltar är en rekommendation att sträva efter att ha lite text. Komplettera med fördjupningsmöjlighet t ex via QR-kod eller bakom en lucka.

Se CNVs sida om stigar och leder och sidan om texter som del av naturvägledning.

Inspelad guidning

Inspelade guidningar kan både vara i form av endast ljud (audioguidningar) eller som en videofilm. Och de kan vara planerade för att man ska ta del av dem på plats eller även hemma. Om det finns mobiltäckning och det känns ok att uppmuntra till användande av mobiltelefon kan det vara smidigt att via en QR-kod be besökaren ta fram en inspelad guidning på sin mobiltelefon. Det finns andra mer stationära lösningar på ljudguider, som inte kräver eluppkoppling. Se en översikt här på ljudinstallationer, på CNVs webb.

Här är exempel på inspelade guidningar för vattendrag www.skogsstyrelsen.se/om-oss/var-verksamhet/projekt/grip-on-life/demonstrationsomraden/digitala-skogsvandringar/

Foldrar och andra trycksaker

Foldrar och andra trycksaker kan man uppmuntra besökare att ta med sig och använda på plats vid det fenomen och den plats man vill ha naturvägledning. Till exempel genom siffror på stolpar kan man uppmuntra besökare ta del av text och bild i trycksaken. Det kan även kompletteras med länk till webbsida för fördjupning.  

Se här CNVs webbsida om texter som del av naturvägledning.

Utställningar

Utställningar kan både finnas inne och ute. De utomhus brukar vara mindre. I nationalparker kan det finns mindre utställningar utomhus i form av stora väggar med text och bild, ljudguider och modeller över området.

Goda exempel på inomhusutställningar om vattenmiljöer och våtmarker finns på flera naturum, som t ex på naturum Vattenriket och Blekinge. 

Konstverk

Konstverk som naturvägledning vid våtmarker finns det några exempel på. Se till exempel på sidan med CNVs våtmarkschecklista. 

Utmaningar, quiz och medborgarforskning

Det är inte bara barn som uppskattar att leta saker och få utmaningar. Med quiz/tipspromenader kan man få besökarna att både reflektera och bli engagerade. 

Genom att uppmana besökarna att söka och rapportera in arter kan de både tycka det är kul och samtidigt bidra till kunskapen om området. Ett samlande begrepp för detta är medborgarforskning.

Åtgärder för vattenmiljöer behöver ofta följas upp. Besökare och närboende är ofta intresserade av att följa vattenmiljöns utveckling så presentera gärna resultat lättillgängligt. En del besökare kan även vara villiga att hjälpa till med uppföljningen, som genom medborgarforskning. 

Digitala utmaningar via mobiltelefoner har ibland som syfte att öka förståelsen och intresset kring vattnets betydelse i landskapet. Ett exempel Vattenkuppen, som är ett interaktivt GPS-äventyr längs Fyrisån, där man rör sig genom centrala Uppsala och löser kluringar om dricksvatten, dagvatten och vattenrättvisa. Läs om digitala verktyg för naturvägledning här.

Kartor

Kartor, och liknande illustrationer, kan spela en viktig roll i att naturvägledningen om en vattenmiljö, då den kan visa vattenmiljön i ett större perspektiv. Och även visa hur det såg ut förr. Man kan visa spår av tidigare beslut i landskapet.

Det finns gratisverktyg att använda som Google Maps.

Vattenflödeskartor kan vara betydelsefulla för att bidra till helhetsbilden.

Man kan använda stiliserade landskapsbilder.

E. Kartlägg potentiella risker, motsättningar och outnyttjade möjligheter

Har ni rådighet att genomföra det ni vill? Krävs det dispenser och tillstånd för naturvägledningen?

Ta hänsyn till både formellt och informellt ”ägande” från engagerade. Behövs ytterligare samråd och samarbeten?

Bör ytterligare aktörer involveras, så att de kan bidra till utformning och innehåll av naturvägledningen?

F. Testa inför produktion

Testa gärna planerad innan den sjösätts och produceras. Det gäller speciellt skyltar och liknande naturvägledning som blir svårt att ändra efter produktion. Bjud in några personer som kan representera tilltänkt målgrupp och låt dem på plats testa prototyper. 

Exempel på två tester finns här.  

G. Uppföljning och utvärdering

I någon form bör det för alla naturvägledningsinsatser göras uppföljning och utvärdering. Följ upp utifrån de mål ni har satt för naturvägledningen.

Läs om utvärdering av naturvägledning på www.slu.se/utvardera-nvl

 

Ytterligare stöd i planering av naturvägledning

Se CNV:s sida om planering av naturvägledning för ytterligare information. www.slu.se/steg-for-nvl-planering.

Hör av dig till CNV på cnv@slu.se om du behöver stöd och rådgivning.