Miljökommunikation
Kontaktperson
Forskargruppens medlemmar
- Miron Arljung
- Hanna Bergea
- Vera Brandes
- Alejandra Figueredo
- Klara Fischer
- Anke Fischer
- Nora Forell
- Ann Grubbstrom
- Lars Hallgren
- Rikard Hedling
- Lara Hensle
- Sara Holmgren
- Kornelia Johansson
- Clara A Jonsson
- Sofie Joosse
- Emily Montgomerie
- Stina Powell
- Malte Rodl
- Saloni Shrestha
- Christoffer Kanarp
- Martin Westin
- Seyifunmi Adebote
- Susanna Barrineau
- Camilo Calderon
- Katarina Landström
- Amelia Mutter
- Fanny Möckel
- Kaisa Raitio
- Teresa Sarasa Nagore
- Karen Schellhase
- Nadarajah Sriskandarajah
- Robert Österbergh
Relaterade forskningsprojekt
- Skuggskogar – att utmana traditionella skötselmetoder och skapa möjligheter för ett transformativt skogsbruk
- Algoritmer och meningsskapande för miljön
- Samisk demokratisk delaktighet i energiomställningen — att främja rättvisa, legitimitet och delaktighet i styrningen
- Mistra Environmental Communication
- Vem gör vad i skogen? Gymnasieungdomars tankar om framtid och möjligheter i skogsbranschen
- Utforska utrymmet "mittemellan" – öppna upp polarisering i kommunikationen om skogen
- Hållbarhetsvandring – en metod för samhällsplanering, hållbara livsstilar och goda samtal
- Styrning, rättvisa och motstånd - på väg mot ett fossilfritt välfärdssamhälle
- Att skapa hållbara urbana livsstilar genom nudging och medborgardeltagande
- Samverkan mellan forskning och rådgivning för kunskapsutveckling i den gröna sektorn
- Att vara och bli bonde i ett allt mer urbaniserat samhälle
- Konst och miljökommunikation
- Kommunikativ kapacitet för dynamisk och legitim förvaltning av svenska fjällen
- Konstruktivitet och destruktivitet i naturresurskonflikter
- Att skapa mening med anpassning - anpassningspraktiken i ett governance perspektiv
- LANDPATHS - Skogslandskap
- Den lokala skogen - kommunen som skogspolitisk aktör
- Kolinlagring i jordbruksmark som klimatåtgärd - ett lantbrukarperspektiv
- Att sluta räkna kroppar - nya tankar för en jämställd skogssektor
- Kommunikation mellan hopp och mångtydighet - om samordning för omställning till cirkulär ekonomi i hållbara livsmedelssystem
- Att balansera snabb och långsam planering - nya perspektiv på medborgardialogens möjligheter och begränsningar i tider av brådskande hållbarhetsutmaningar
- Styrning av bioekonomisk omställning - aktörer, värderingar och avvägningar
- Bortom idealistisk glorifiering och kategoriska förkastanden - samkonstruktion av mening i dialogpraktiker inom naturresurshantering
- Värdet av aktörssamverkan i forskning för hållbar utveckling - en genus- och intersektionell analys
- Att studera och dekolonisera - skogsbränder och samiska landskapsrelationer (ReaD-FIRE)
- Mellan tillit och förtroendeklyftor - förväntningar och kunskapskoordination i policyproduktion och styrning av klimat- och biodiversitetsproblem
- Deliberation, medborgardeltagande och samverkan i en tid av postsanningspolitik — dialogexperternas roll
- Dekoloniserande markplanering — att skapa nya planeringssätt för samer och stat i Sverige och Finland (RE-LAND)
- Förbättrad sjukdomskontroll genom ökad aktörsmedverkan - exemplet afrikansk svinpest i norra Uganda
- Meningsskapande om klimatkrisen - en undersökning av kommersiella algoritmer som kommunikationsdeltagare
- Majsens egenskaper och relationer - studie av nya gentekniker i det Afrikanska småjordbruket
- Urfolks rättigheter och den globala naturresursutvinningen - guvdriften i Sápmi
- Mellan tillit och förtroendeklyftor - förväntningar och kunskapskoordination i viltförvaltningen
Relaterade forskningsämnen
Vid avdelningen för miljökommunikation forskar en grupp med rötter i bland annat statsvetenskap, sociologi, socialpsykologi, geografi samt teknik- och vetenskapsstudier om kommunikativa utmaningar kopplade till miljö- och hållbarhetsfrågor.
Vi utgår från en syn på kommunikation som ett gemensamt skapande av mening, och arbetar främst med kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning inom teman som legitimitet, delaktighet, makt, motstånd, konflikter och lärande i beslutsfattande och förändringsprocesser.
Traditionellt betraktas kommunikation ofta utifrån ett instrumentellt perspektiv med fokus på kunskapsöverföring snarare än som förhandling av kunskaper, värderingar och erfarenheter. Vårt arbete syftar till att bidra till att denna bredare och mer nyanserade förståelse för kommunikation blir mer tillgänglig inom forskning, policy och praktik.
Vår forskning omfattar en rad olika tillämpningsområden som:
- naturvård
- skogsbruk
- livsmedelsproduktion
- klimatförändringar
- viltvård
- gruvdrift
- hållbar produktion
- konsumtion
- bebyggda miljöer.
Mycket av vårt arbete kombinerar mikroperspektiv, där vi zoomar in på meningsskapande praktiker mellan individer och grupper, med makroperspektiv som granskar de samhälleliga strukturer som formar dessa praktiker. Vår forskning innefattar därför ofta observation och intervjuer med enskilda aktörer – lantbrukare, tjänstemän vid offentliga myndigheter eller journalister – men också en analys av de samhälleliga normer, kommunikativa förväntningar och materialiteter som styr deras handlingar.
Vi arbetar nära praktiker, i offentliga myndigheter, icke-statliga organisationer och näringslivet, för att förbättra processer för medborgardeltagande och samverkan. I nära samarbete med andra samhällsaktörer undersöker vi till exempel de processer genom vilka tillit, men också misstro, konstrueras och uttrycks i dialogprocesser som en del av styrningen av naturresurser.
Vår forskning granskar kritiskt potentialen, riskerna och begränsningarna hos framväxande former och infrastrukturer för kommunikation, såsom onlineplattformar och AI – men också i berättandet, den urgamla kommunikationsformen som i många sammanhang lyfts fram för att inspirera till nya sätt att skapa mening kring hållbarhet. Annan forskning undersöker politisk diskurs – från det mellanstatliga till det lokala – där syftet är att förstå hur samhällsförändring skapas eller hindras, hur polarisering uppstår och kan motverkas, samt hur konstruktiv debatt om samhälleliga värderingar, mål och visioner kan främjas.