
Miljökommunikation
Kontaktperson
Forskargruppens medlemmar
- Miron Arljung
- Hanna Bergea
- Klara Fischer
- Anke Fischer
- Ann Grubbstrom
- Lars Hallgren
- Rikard Hedling
- Sara Holmgren
- Kornelia Johansson
- Clara A Jonsson
- Sofie Joosse
- Emily Montgomerie
- Stina Powell
- Malte Rodl
- Christoffer Kanarp
- Martin Westin
- Seyifunmi Adebote
- Susanna Barrineau
- Vera Brandes
- Camilo Calderon
- Alejandra Figueredo
- Nora Förell
- Lara Hensle
- Katarina Landström
- Amelia Mutter
- Fanny Möckel
- Kaisa Raitio
- Teresa Sarasa Nagore
- Karen Schellhase
- Saloni Shrestha
- Nadarajah Sriskandarajah
- Robert Österbergh
Relaterade forskningsprojekt
- Mellan tillit och förtroendeklyftor - Förväntningar och kunskapskoordination i policyproduktion och styrning av klimat- och biodiversitetsproblem
- RE-LAND
- Skuggskogar – att utmana traditionella skötselmetoder och skapa möjligheter för ett transformativt skogsbruk
- Kolinlagring i jordbruksmark som klimatåtgärd: ett lantbrukarperspektiv
- Ett verktyg för att kartlägga dialogsystem
- Majsens egenskaper och relationer: studie av nya gentekniker i det Afrikanska småjordbruket
- Deliberation, medborgardeltagande och samverkan i en tid av postsanningspolitik — Dialogexperternas roll
- Algoritmer och meningsskapande för miljön
- Meningsskapande om klimatkrisen — En undersökning av kommersiella algoritmer som kommunikationsdeltagare
- Samisk demokratisk delaktighet i energiomställningen — att främja rättvisa, legitimitet och delaktighet i styrningen
- LANDPATHS - Skogslandskap
- Mistra Environmental Communication
- Vem gör vad i skogen? Gymnasieungdomars tankar om framtid och möjligheter i skogsbranschen
- Mellan tillit och förtroendeklyftor -- Förväntningar och kunskapskoordination i viltförvaltningen
- Utforska utrymmet "mittemellan" – öppna upp polarisering i kommunikationen om skogen
- Konst och miljökommunikation
- Att vara och bli bonde i ett allt mer urbaniserat samhälle
Relaterade forskningsämnen
Vid avdelningen för miljökommunikation forskar en grupp med rötter i bland annat statsvetenskap, sociologi, socialpsykologi, geografi samt teknik- och vetenskapsstudier om kommunikativa utmaningar kopplade till miljö- och hållbarhetsfrågor.
Vi utgår från en syn på kommunikation som ett gemensamt skapande av mening, och arbetar främst med kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning inom teman som legitimitet, delaktighet, makt, motstånd, konflikter och lärande i beslutsfattande och förändringsprocesser.
Traditionellt betraktas kommunikation ofta utifrån ett instrumentellt perspektiv med fokus på kunskapsöverföring snarare än som förhandling av kunskaper, värderingar och erfarenheter. Vårt arbete syftar till att bidra till att denna bredare och mer nyanserade förståelse för kommunikation blir mer tillgänglig inom forskning, policy och praktik.
Vår forskning omfattar en rad olika tillämpningsområden som:
- naturvård
- skogsbruk
- livsmedelsproduktion
- klimatförändringar
- viltvård
- gruvdrift
- hållbar produktion
- konsumtion
- bebyggda miljöer.
Mycket av vårt arbete kombinerar mikroperspektiv, där vi zoomar in på meningsskapande praktiker mellan individer och grupper, med makroperspektiv som granskar de samhälleliga strukturer som formar dessa praktiker. Vår forskning innefattar därför ofta observation och intervjuer med enskilda aktörer – lantbrukare, tjänstemän vid offentliga myndigheter eller journalister – men också en analys av de samhälleliga normer, kommunikativa förväntningar och materialiteter som styr deras handlingar.
Vi arbetar nära praktiker, i offentliga myndigheter, icke-statliga organisationer och näringslivet, för att förbättra processer för medborgardeltagande och samverkan. I nära samarbete med andra samhällsaktörer undersöker vi till exempel de processer genom vilka tillit, men också misstro, konstrueras och uttrycks i dialogprocesser som en del av styrningen av naturresurser.
Vår forskning granskar kritiskt potentialen, riskerna och begränsningarna hos framväxande former och infrastrukturer för kommunikation, såsom onlineplattformar och AI – men också i berättandet, den urgamla kommunikationsformen som i många sammanhang lyfts fram för att inspirera till nya sätt att skapa mening kring hållbarhet. Annan forskning undersöker politisk diskurs – från det mellanstatliga till det lokala – där syftet är att förstå hur samhällsförändring skapas eller hindras, hur polarisering uppstår och kan motverkas, samt hur konstruktiv debatt om samhälleliga värderingar, mål och visioner kan främjas.