Steg 3: Val av metod för dialog och naturvägledning

Hitta markägare

Det är ibland svårt att veta vem som är markägare. Man kan använda markägarregistret, då det är en offentlig handling.

Genom vattenorganisationerna, som vattenråden, kan man nå vissa markägare.

Länsstyrelserna jobbar ofta med olika åtgärder och därifrån kan man ibland få kontaktuppgifter.

Nå markägare 

Det finns flera konkreta förslag på hur man kan initialt kan nå markägare:

• Knacka på 
• Lägg i brevlådor
• Vid utskick via post rekommenderas att hellre skicka kort än brev från en myndighet. Ta fram adresser via fastighetsregister för att få bra träffbild. Alla bor inte där de äger mark.
• Inbjudan/affisch på lokala anslagstavlor eller i affärer
• Intsticksannonser i tidningar
• Marknadsföra evenemang etc på till exempel naturum, i rekreationsområden och rastplatser.
• Pop up / gerilla-marknadsföring. Be om ursäkt i fall det behövs, istället för att be om tillåtelse
• I lokala grupper på sociala medier kan man sprida information om träffar
• Sätt upp skyltar och gör grejer i anslutning med evenemang

Vid platsen för den tilltänka åtgärden har man även möjlighet att stöta på markägaren och det kan bli väldigt givande. 

I samverkan med andra

Det finns flera organisation som de kan vara aktuellt att samverka med för att komma i kontakt med markägare. Några är exempel är organisationer som LRF och Agro Sörmland. Om det är ok för dem skulle du kunna komma med i deras utskick och kanaler eller få möjlighet att ta del av deras medlemsregister.

Åtgärdssamordnare för vattenmiljöer och vattenråd har ofta möjlighet att bjuda in brett. De kan ha kompletterande kanaler för att nå markägare.

Vid gemensamma inbjudningar betona att det sker i samverkan. Det brukar komma fler deltagare om det är fler avsändare/arrangörer.

Samverka gärna med befintliga evenemang eller träffar som arrangeras av lokala föreningar eller markägarorganisationer. Man kan då bjuda in sig själv och erbjuda en informationspunkt, vilket brukar uppskattas. Ett exempel är NVVFs engagemang på Barkbåtsracet, som har varit ett lyckat sätt att synas och vara en del av lokalsamhället.

Roll gentemot markägaren

Det finns en fördel i att uppfattas som "neutral aktör" av markägare. Om du uppfattas som att du representerar en myndighet är det mindre sannolikt att du uppfattas som neutral. Vattenvårdsförbund ser sig ofta som neutrala. 

Fortsatt kontakt med markägare

Ett sätt att fortsatt uppdatera markägare och lokalboende om hur det går med en åtgärd är att till dem återkommande skicka nyhetsbrev.  

Man kan visa lite inaktivt att man finns genom anslag så att folk känner att verksamheten finns i deras medvetande.

Bjuda in till aktiviteter 

Att bjuda in till vattendrags-/åtgärdsvandringar, fältträffar eller föreläsningar kan vara ett bra sätt att lokalt bygga engagemang. Fråga markägaren om hen vill vara med och berätta. Fundera inför på eventuella samarbetspartners, hur du når ut inför, upplägg för aktiviteten och hur du utvärderar efteråt.

Ett konkret tips är att undvik att endast informera på vattendragsvandring. Samtidigt kan det vara bra om aktiviteten bidrar till någon åtgärd för vattenmiljön. Det räcker att göra någon liten aktivitet tillsammans för att öka acceptans och intresse hos deltagarna, som att håva lite eller ha lite elfiske. Ytterligare viktiga delar i träffen brukar vara fika eller korvgrillning. 

Ta del av samlade tips om hur man skapar åtgärdsvandring och fältbesök, framtaget genom projektet Läroplats Vatten.

GOTT EXEMPEL: Hartijokki-redskap

Ett exempel är hur man involverade lokala aktörer för återställning av vattendrag med Hartijokki-redskap (man kan själv göra åtgärder utan så mycket kunskap, med vägledning). Markägare skulle som ett resultat själv kunna restaurera bottnar. Länsstyrelsen i Blekinge har goda erfarenheter från detta, och menar att det gav aha-upplevelser för alla från jurster till markägare.

GOTT EXEMPEL: Nedre Dalälven

De har bra erfarenheter av att bjuda in till restaureringsaktiviteter. Ibland tar det tid. Det kan vara svårt att väcka engagemang. Bättre att ta hand om det engagemang som finns. BESKRIV MER FRÅN ELIAS EXEMPEL.

Involvera i projekt

Genom att involvera markägare och lokalboende i en åtgärdssatsning kan man få in mer lokal kunskap. 

De skulle involveras i åtgärder som vattendragsrestaurering, bekämpning av invasiva främmande arter eller uppföljning av åtgärden.

Möten 

På möten låt markägare där det gjorts åtgärd synas och få plats.

Visa andras åtgärder

Visa åtgärder som genomförts av olika typer av aktörer, stort som smått. T ex genom en studieresa längs ett vattendrag där olika aktörer får berätta om sina åtgärder. 

Visa deras åtgärder

Bra om markägare under vattendragsvandring får berätta om sitt perspektiv. Att hen för delge sin berättelse och bakgrund till engagemanget. Det skulle kunna låta så här "Jag har ju bott i denna bygd så här länge och när jag var barn fanns massor flodpärlsmusslor, men nu ..."

Sociala aktiviteter

Att planera in tid för fika och sociala aktiviteter med markägare och andra intressenter är bra på flera sätt. Kontakt och samtal med markägare motverkar fördomar för myndigheter och bygger relation för framtida kontakter.

Som ett exempel är det bra att efter en vandring med en markägare komma hem till hen och ha med sig fika.

Bygga förtroende

Bjuda in till dialog och informera och samverkan före åtgärd. Åtgärder för ett vattendrag behöver ske på markägarnas villkor.

Utifrån erfarenheter från MVVF brukar det krävas runt fyra fikamöten och då bara lyssna på markägaren. Lyssna då om platsen och om ev konflikter. Lära känna. Fingertoppskänsla är viktigt. Först efter det kan man prata om åtgärder.
När man väl fått igenom en åtgärd blir dessa ambassadörer och fler åtgärder kan bli av. Sedan blir fler blir lätt intresserade när de ser och hur om det.

Ambassadörer

Hitta landskaps-ambassadörer (som gjort åtgärder) som har förtroende i bygden och positiva erfarenheter. De är ofta stolta över vad de gjort. Bra om de kan vara med på träffar och sprida kunskap/erfarenhet. Nyttja dem. 

Arbeta långsiktigt

För att skapa långsiktigt hållbara lösningar måste man göra det i samverkan.

Om det är ett tidsbegränsat projekt se till att tidigt hitta långsiktiga förvaltare. 

Samverkan och samskapande

Bjud in intressenter i ett område där åtgärdsbehov finns för att gemensamt komma fram behov och lösningar.
Länsstyrelsen i Blekinge län har haft en lång samverkansprocess via Conservation Standards.

Det är viktigt att bjuda in anspråkslöst. Om man bjuder in med åtgärdsplan, då upplevs det som för bestämt. Det är bättre att börja med bjuda in till kick off, med inspirerande föredrag, t ex om samverkan. Prata om åtgärdsprogram istället för plan. Och prata om områdets potential istället för åtgärdsbehov. "Det här kan vi uppnå tillsammans". Det är viktigt med ordval.
Visa att man vill jobba tillsammans med markägare. Samskapande från början till slut. Det leder till inspiration.

Gemensamt lärande - studiecirkel

Ett gemensamt engagemang i ett lokalt vattendrag kan räcka för att flera tillsammans vill lära sig mer och tillsammans. Studiehandledningen Vattenland är framtagen som ett diskussionsunderlag till boken Vatten Land. Upplägget är planerat för fyra träffar och kan med fördel kombineras med exkursion vid vattendrag, en historisk tillbakablick eller kanske dialog kring framtiden.  

Gemensamma studieresor

Gemensamma studieresor kan leda till leda till gott resultat. Det kan leda till gemensam förståelse och engagemang och kan fungera bättre än att bjuda in till möten och samråd.

GOTT EXEMPEL: Studieresa längs Lyckebyån

Länsstyrelsen i Blekinge län är nöjd med en studieresa som man tillsammans med samarbetspartners gjorde längs Lyckebyån för att titta på ekologiska bevarandevärden som de tillsammans kommit fram till att bevara. Det gäller dock att bjuda in anspråkslöst, t ex genom att skriva att myndigheten har behov av att det görs åtgärder, men man kan inte skicka ut en åtgärdsplan. 

Läs här om hur NVVF och CNV genom projektet Dialog och natuvägledning för vattenmiljöer arbetade med detta.

Väcka nyfikenhet och kontakta

Utgå gärna från befintliga nätverk. Ofta behöver man inte skapa nya grupper.

Det är ofta bra att även involvera kommunikatörer i nätverket.

Politiker kan med fördel involveras i nätverket, då de kan vara viktiga ambassadörer för att driva vattenfrågor. Politiker är ofta bra på att prata om sådant de är stolta över. 

Kontakt med till exempel kommunstyrelsen kan vara en bra ingång för att sedan samarbeta med de som jobbar med vattenfrågor på kommunen.  

Sätta frågor på dagordning

Upprepa gärna viktiga budskap, ge tydliga exempel

Be om att få vara med på något kommunstyrelsemöte och där berätta om arbetet.  

Bjuda in till fältträff

Det är bra att möta kommunfolket på plats, så försök få till en fältträff.

Inför en fältträff undersök vad finns det intresse för och behov av. Det är viktigt att träffens innehåll svarar mot behov. Ha gärna ett digitalt förmöte.

GOTT EXEMPEL: Vattenriketom att prata om saker på plats

KOLLA MED KARIN M OM DETTA. TIPS FRÅN JOHANNA MACTAGGERT.

Hålla fältträff

Ta del av samlade tips om hur man skapar åtgärdsvandring och fältbesök, framtaget genom projektet Läroplats Vatten.

Arbeta proaktivt

Utgå gärna både från deltagarnas erfarenheter och de behov som forskningen visar.

Underlätta för regelbundna träffar, om det finns behov av sådana.

Se till att deltagarna får informationen i god tid.

Skapa personliga relationer

Vi tänker oss här att en grupp personer, med en stor bredd av kunskap och erfarenhet, ska introduceras till en liknande arbetsroll. De ska alla arbeta som åtgärdssamordnare för vattenmiljöer. Personerna genomgår en introduktionsutbildning, där en fältträff är en viktig del. Rekommendationerna nedan utgår från ett sådant scenario.

Läs här om hur MVVF och CNV genom projektet Dialog och natuvägledning för vattenmiljöer arbetade med detta.

Inbjudan

I inbjudan är det viktigt att vara kortfattad och tydlig, framförallt när det gäller syfte, sammanhang och avsändaren. En rekommendation är att inte börja med en beskrivning av projektet, utan ha istället den beskrivningen längre ner i inbjudan.

Om målgruppen är tydligt begränsad var tydlig med det i inbjudan. Ibland fungerar det att bjuda in brett men ibland behöver man dra en tydlig gräns. Det kan till exempel gälla om man finansieringen kommer från en organisation och man behöver ta ställning till vilka som ska gynnas.  

Förträff

Det kan vara lyckat med en digital förträff. 
Ett tips är då att be deltagarna inför förträffen skicka in vad de vill lära sig eller vilka frågor de vill ha svar på under den fysiska träffen. Den inputen kan då bli ett stöd till både förträffen och till den fysisk träff.
Under förträffen kan det vara bra att lägga ett relativt stort fokus på deltagarna och deras behov. Ge alla utrymme att utrycka sig. De kan då lära sig av varandra.  
Fånga upp deltagarnas frågor och åsikter inför planeringen av den fysiska träffen. Vilka tema man ska fokusera på. 

Information inför träff

Via e-postutskick påminn om sammanghanget. Berätta vad man redan gjort, var man är nu och vart man ska. 

Berätta i utskicket om det är något de ska tänka på inför träffen, som kläder, fika och vägbeskrivning.
Försök hålla utskicket kort så du är säker på att deltagarna läser allt. 

Den fysiska träffen

Om träffen ska göras i form av en fältvandring, planera in var olika frågor ska tas upp. Planera så att deltagarna ska känna att de blir lyssnade på.
Det krävs en detaljerad planering för att få utrymme för att alla delar ska hinnas, inkl att alla frågor ska tas upp. Planera minutvis, om det är viktigt att det mesta besvaras. Viktigt för förtroendet att man håller schemat och syftet som man utlovat. Ha tydliga roller (tidshållare, moderator) inom ett team.

Få gärna med lite praktiska aktivteter, som elfiske eller håvning, så det inte blir för mycket att enbart lyssna och prata. Den typen av praktiska aktiviteter blir då även en bra grund för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna på plats. T ex erfarenhetsutbyte om hur man känner igen arter eller jobba med branta slänter. Sådana inslag kan också minska steget till att sedan jobba med konkreta åtgärder. 

Ta del av samlade tips om hur man skapar åtgärdsvandring och fältbesök, framtaget genom projektet Läroplats Vatten.

Målgruppsanpassning

Utgå från vad de vill prata om och deras frågor. Det kräver lite mer av deltagarna. En del kan bli reserverade om de känner sig pressade att vara aktiva, och det kan leda till att några avviker.

Bygga samsyn

För den här typen av utbildning och nätverkande är det bra att bygga gemenskap och samsyn. Låt dem diskutera i små grupper, till exempel gällande vad de ser med det aktuella vattendraget och behov av åtgärderna. 

Kontakt efteråt och uppföljning

Man kan med fördel skicka ut enkät efteråt för att fånga upp deras tankar och förbättringsförslag. Då kan man även fråga om vad tycker man bör fokusera på vid nästa tillfälle.

Löpande erfarenhetsutbyte och nätverkande

MVVF rekommenderar ett regelbundet sätt för möten inom nätverket. På sådana möten skulle de kunna berätta om utmaningar och få stöd av varandra.

Som ett komplement till det skulle de kunna besöka varandra och besöka platser och åtgärder varifrån de kan lära sig. Inom nätverket är det bra om de lätt kan nå varandra så de kan stötta och fråga varandra. 

Några typiska situationer där dialog är avgörande i samband med åtgärder för vattenmiljöer/våtmarker är följande:

• Enskilda möten med markägare, till exempel inför och under en åtgärd.
• Dialogmöten för samverkan och kunskapsutbyte med flera aktörer, som lokalboende, om vattenmiljöers betydelse och om de ska restaureras.
• Vandringar längs vattendrag för att bidra till samsyn och utbyte om vattendraget..

Inbjudan till dialog

Inbjudan till en dialog kan man behöva lägga extra tid på. Om man avser att få till ett dialogmöte, till skillnad från till exempel ett informationsmöte, kan det vara värt att betona just det. Det kan få fler personer att känna att det är värt för dem att delta.

Vilka som är avsändare till en inbjudan kan spela stor roll för hur den tas emot. Om dialog-processen ska göras i samverkan mellan olika aktörer skriv då gärna ut på inbjudan vilka de är. 

Metoder för dialog-aktiviteter utomhus

Dialogen får gärna hållas vid den plats som den handlar om. Vanliga argument för varför det kan fungera bättre är att "det är enkelt, okonstlat, lättare att lära känna varandra ute, lättare att komma till dialog, det balanserar ut maktskillnader och att man minns ett möte ute". CNV har tagit fram en samling med verktyg för dialog utomhus. Se www.slu.se/cnv/dialogverktyg. Där finner du stöd för att arbeta med förberedelser och deltagarnas förväntningar. Du får även tips på hur man kan använda förflyttningarna som del i dialogen och hur man kan skapa rum för samtalet. Att uppmärksamma platsen och dess många berättelser är en viktig del bland tipsen. Du får även stöd i hur man tar vara på andras kunskap och hur man tillsammans kan göra värderingsövningar.

Dialog om våtmarker

En samling tips för dialog som kompletterar den ovan är den som finns i checklistan för naturvägledning om våtmarker. Där finns ett avsnitt om dialog, med tips och goda exempel. Checklista för naturvägledning om våtmarker | slu.se. Tipsen utgår från en situation där en våtmark ska restaureras/åtgärdas och är uppdelade i innan, under och efter restaureringen/åtgärden.

Vandringar med dialog längs vattendrag

Ta del av samlade tips om hur man skapar åtgärdsvandring och fältbesök, framtaget genom projektet Läroplats Vatten.

Samverkan kring vattendrag

På Skogsstyrelsens webb finner du samlade tips för samverkan. Det är en del av de samlade erfarenheterna från projektet Grip on Life. Ta del av samverkanstipsen här. Där finner du information om:

• Conservation standards
• GYBS-överenskommels
• Vattenvårdsavtal
• Kalmarmodellen
• Smultronställe-metoden
• Samordning vid skogsbruksåtgärder vid Natura2000-vatten
• En idébank för projekt inom naturvård, restaurering och kunskapsuppbyggnad. 

Vid motsättningar och konflikter

Dialogvägvisaren är för att stärka din dialogkompetens. Du får hjälp av den att utveckla de förhållningssätt och kompetenser som stärker din förmåga att förstå dialogens möjligheter och begränsningar. Ta del av Dialogvägvisaren. 

Reflektionscykeln är ett verktyg som hjälper den som håller i en dialog att reflektera över en utmanande situation. Verktyget ämnar erbjuda stöd för en så konstruktiv reflektion som möjligt, där vi har en struktur att hålla oss i och stödja oss mot för att kunna utforska och lära sig av den utmanande situationen. Se https://environmental-communication.org/tool/reflektionscykeln/

Enskilda möten med markägare

VAR KAN VI HÄNVISA OM DENNA TYPEN AV DIALOGSITUATION?

Det finns övergripande tips för framtagande av naturvägledning om våtmarker, och de kan appliceras på de flesta vattenmiljöer. Se https://www.slu.se/nvl-vatmarker. Där lyfts det även fram goda exempel utifrån olika metoder. I kortet är tipsen:

• Använd vattemiljöns/vattendragets aha-potential
• Fokusera på det som besökaren kan uppleva på plats
• Utgå från besökarens perspektiv
• Visa vad besökaren själv kan göra
• Skapa en plan för naturvägledning. Se planeringsstegen här nedan från A till G.

A. Välj vattenmiljö att arbeta med och ambitionsnivå för naturvägledning

Planerar du med lång eller kort planeringshorisont? Ska naturvägledningen användas under lång tid framöver eller gäller det en kortvaraig insats? 

Vad finns det för tillgängliga resurser? Får det kosta mycket eller endast lite?

Ska naturvägledningen vara kvar där länge eller bör den vara flyttbar?

B. Beskriv området idag

Beskriv området och dess dess värden, både för besökare (upplevelsevärden) och för naturen i sig (naturvärden). Här finns goda exempel på inventering av biologiska värden: https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/var-verksamhet/projekt/grip-on-life/kunskapsbanken/vattendrag/

Vilka är besökarna idag? Vad kan ni generellt sett säga om dem? Vilka är deras förväntningar och behov?

Finns det befintlig naturvägledning i vattenmiljön? Finns det skyltar på platsen med text/bild som bidrar till lärande och nyfikenhet? Är det någon aktör som bedriver guideverksamhet i området? Finns det någon folder om vattenmiljön?

C. Beskriv vad ni vill åstadkomma

Fundera på vad ni vill åstadkomma med naturvägledningen. Vilket är ert syfte? Några exempel på syften:

• bygga förståelse kring vattenmiljöns betydelse och behov av att skydda den
• lyfta fram insatser som man vill använda som inspiration för ytterligare insatser
• att skapa ytterligare engagera kring en åtgärd/process.
• genom guidning fånga upp idéer till obemannad nvl
• Vid pågående insats få irritation hos lokalbefolkning att vändas till engagemang och hjälp
• Visa att många tillsammans kan med frivilliga insatser hjälpa till och göra skillnad.
• Visa på helheten genom att sätta den lokala platsen och åtgärder för den i ett större sammanhang. 

Vilken är er målgrupp? Är det endast befintliga besökare eller finns det även nya som ni vill locka dit. Ett exempel på målgrupp är lokalboende som återkommande besöker platsen men som inte är medvetna om områdets betydelse.

Vilken tanke skulle du helst vilja att din målgrupp tar med sig efter att ha tagit del av din naturvägledning? När man skriver ner den önskvärda tanken i en mening kallas det för temat för naturvägledningen.

D. Välj naturvägledningsinsater

Med hjälp av dina svar på frågor ovan får du lättare att välja lämplig naturvägledning. Du behöver både välja vilken naturväglednings-metod du ska använda och dess innehåll. 

Några övergripande frågor du kan ställa dig:

• Ska det synas mycket eller smälta in?
• Vill du uppmuntra besökare att använda sin mobiltelefon som del i naturvägledningen?
• Om du arbetar med flera platser längs en stig, tänker du att besökarna går i en viss riktning?
• Vilken tonalitet vill du använda? Är det ok att använda humor?

Se goda exempel på naturvägledning för våtmarker på sidan för Våtmarkschecklistan www.slu.se/nvl-vatmarker.

Guidning på plats med deltagare

En engagerande och kunnig guide uppskattas ofta. Hen kan anpassa sin guidning utifrån besökarnas intressen och bakgrund samt svara på frågor. Guidningen kan göras till exempel som del i en organiserad vandring med lokala markägare längs ett vattendrag eller som en utannonserad aktivitet för för allmänheten vid en nyrestaurerad våtmark.

Generella tips är att målgruppsanpassa guidningen och att försöka få till interaktion med deltagarna. Uppmana till reflektion och samtal. På CNVs sida om dialog utomhus finns tips på verktyg du kan använda för att få till ett bra samtal med deltagarna.

Du kan fundera på vilken kompetens du tycker att guiden ska ha. Det kan både handla om guideteknik och förmågan att få deltagarna att anknyta till platsen och känna meningsfullhet.

På CNVs sida om guidning finns praktiska tips samlade, tillsammans med litteratur.

Ta del av samlade tips om hur man skapar åtgärdsvandring och fältbesök, framtaget genom projektet Läroplats Vatten.

Obemannad naturvägledning

Med obemannad naturvägledning menas naturvägledning där du inte möter någon guide. Det är ofta skyltar med text/bild, ljudguider, utställningar eller konstverk. Fördelarna med obemannad naturvägledning är att det alltid finns där på plats för besökaren. Efter att det har producerats finns få ytterligare kostnader. En utmaning med att ta fram obemannad naturvägledning är att det kan vara svårt att anpassa det utifrån målgruppen. Ett tips är att testa någon prototyp innan slutlig produktion - se nedan om tester. 

Underlätta upplevelser

Upplevelsen kan underlättas till exempel genom byggnader, tillgänglighet och hjälpmedel. Det handla om att som besökare kunna få en vy via ett fågeltorn eller att få komma ut på vattnet på en brygga. Eller att man anlägger en bred plattform där rullstolar och barnvagnar kan komma fram. Ytterligare ett sätt kan vara att tillhandahålla håvar, luppar och artbestämningshjälpmedel.

Ta gärna del av handboken Tillgängliga natur- och kulturområden, för tips om hur du kan tillgänglighetsanpassa ditt område.

Skyltar och stigar

På en plats för obemannad naturvägledning finns nästan alltid en stig mellan olika platser. Du kan påverka upplevelsen genom ditt val av var du drar stigen. Skyltar på väl valda platser förstärka upplevelsen för besökaren. För skyltar är en rekommendation att sträva efter att ha lite text. Komplettera med fördjupningsmöjlighet t ex via QR-kod eller bakom en lucka.

Se CNVs sida om stigar och leder och sidan om texter som del av naturvägledning.

Inspelad guidning

Inspelade guidningar kan både vara i form av endast ljud (audioguidningar) eller som en videofilm. Och de kan vara planerade för att man ska ta del av dem på plats eller även hemma. Om det finns mobiltäckning och det känns ok att uppmuntra till användande av mobiltelefon kan det vara smidigt att via en QR-kod be besökaren ta fram en inspelad guidning på sin mobiltelefon. Det finns andra mer stationära lösningar på ljudguider, som inte kräver eluppkoppling. Se en översikt här på ljudinstallationer, på CNVs webb.

Här är exempel på inspelade guidningar för vattendrag https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/var-verksamhet/projekt/grip-on-life/demonstrationsomraden/digitala-skogsvandringar/

Foldrar och andra trycksaker

Foldrar och andra trycksaker kan man uppmuntra besökare att ta med sig och använda på plats vid det fenomen och den plats man vill ha naturvägledning. Till exempel genom siffror på stolpar kan man uppmuntra besökare ta del av text och bild i trycksaken. Det kan även kompletteras med länk till webbsida för fördjupning.  

Se här CNVs webbsida om texter som del av naturvägledning.

Utställningar

Utställningar kan både finnas inne och ute. De utomhus brukar vara mindre. I nationalparker kan det finns mindre utställningar utomhus i form av stora väggar med text och bild, ljudguider och modeller över området.

Goda exempel på inomhusutställningar om vattenmiljöer och våtmarker finns på flera naturum, som t ex på naturum Vattenriket och Blekinge. 

Konstverk

Konstverk som naturvägledning vid våtmarker finns det några exempel på. Se till exempel på sidan med CNVs våtmarkschecklista. 

Utmaningar, quiz och medborgarforskning

Det är inte bara barn som uppskattar att leta saker och få utmaningar. Med quiz/tipspromenader kan man få besökarna att både reflektera och bli engagerade. 

Genom att uppmana besökarna att söka och rapportera in arter kan de både tycka det är kul och samtidigt bidra till kunskapen om området.

Digitala utmaningar via mobiltelefoner finns det stor variation av. Ett exempel som handlar om vatten är från Uppsala. LÄNKA TILL DIGITALA ESCAPERUMMET VID PUMPHUSET.

Kartor

Kartor, och liknande illustrationer, kan spela en viktig roll i att naturvägledningen om en vattenmiljö, då den kan visa vattenmiljön i ett större perspektiv. Och även visa hur det såg ut förr. Man kan visa spår av tidigare beslut i landskapet.

Det finns gratisverktyg att använda som Google Maps.

Vattenflödeskartor kan vara betydelsefulla för att bidra till helhetsbilden.

Man kan använda stiliserade landskapsbilder.

E. Kartlägg potentiella risker, motsättningar och outnyttjade möjligheter

Har ni rådighet att genomföra det ni vill? Krävs det dispenser och tillstånd för naturvägledningen?

Ta hänsyn till både formellt och informellt ”ägande” från engagerade. Behövs ytterligare samråd och samarbeten?

Bör ytterligare aktörer involveras, så att de kan bidra till utformning och innehåll av naturvägledningen?

F. Testa inför produktion

Testa gärna planerad innan den sjösätts och produceras. Det gäller speciellt skyltar och liknande naturvägledning som blir svårt att ändra efter produktion. Bjud in några personer som kan representera tilltänkt målgrupp och låt dem på plats testa prototyper. 

Exempel på två tester finns här.  

G. Uppföljning och utvärdering

I någon form bör det för alla naturvägledningsinsatser göras uppföljning och utvärdering. Följ upp utifrån de mål ni har satt för naturvägledningen.

Läs om utvärdering av naturvägledning på www.slu.se/utvardera-nvl

Ytterligare stöd i planering av naturvägledning

Se CNV:s sida om planering av naturvägledning för ytterligare information. www.slu.se/steg-for-nvl-planering.

Hör av dig till CNV på cnv@slu.se om du behöver stöd och rådgivning.

GOTT EXEMPEL: Prostmyran i Hedemora

Val av åtgärd att visa

Utgå från målgruppens behov.

Val av plats

Utnyttja befintliga platser där människor redan rör sig, som friluftsområde, längs med friluftsspår

Man kan använda saker som kan fånga intresse och få folk att stanna upp, som faunadepåer.
Ha tydliga och pedagogiska platser
Lättillgängligt
Platser med roliga inslag (T ex fågeltornet vid ERKAN för NVVF)

Val av målgrupper och involvering av aktörer

Försök förtydliga en eller få tydliga målgrupper. Om lärplatsen är placerad i ett område med många spontanbesökare kan det vara bra att anpassa kommunikation till en bredare målgrupp. En mer generell fysisk information kan kompletteras med en digital målgruppsanpassad information.

Anpassa utifrån målgruppens behov vad gäller tid, plats, information. Det är viktigt att det upplevs relevant för målgruppen.

Bjud in en målgrupp flera gånger under processen. Gör saker med dem. Hur vill de använda platsen när den är färdig. Utgå från det. Går det till exempel att ta fram underlag för utomhuspedagogik på platsen? Använd gärna referensgrupp av lärare.

Underlätta även för allmänhet att bli involverad och bidra till arbetet. Även efteråt kan de kanske bidra, som t ex med medborgarforskning. Bra naturvägledning kan inspirera människor att bidra till platsen.

Ta fram koncept för olika målgrupper. Man kan använda personas för att lättare tänka sig in i målgruppernas behov. 

Ta fram naturvägledning

För planering och framtagande av naturvägledning på demonstrationsytan/lärplatsen se avsnitt Planera och ta fram naturvägledning.

Gör det roligt och engagerande. 

Skapa förutsättningar för egna reflektioner

Använd bra verktyg - bra bilder, ram etc som kan visa före efter, skapa reflektioner kring platsen.

Tester

Testa gärna produkterna innan de produceras. T ex genom att ta fram prototyper och be representanter för målgruppen testa dem på plats.

Läs mer om denna typ av tester i avsnittet om att ta fram naturvägledning.

Lansering

Bjud in i god tid, gör uppföljning när det närmar sig i allt högre personlig utsträckning.

Målgruppsanpassning viktigt.

Utvärdering/uppföljning

Upprätta en demoyta på en åtgärdsplats där uppföljning av åtgärd skett eller sker för att visa effekt/nytta åtgärden har haft.

Utvärdering kan göras i digital form. Det kan vara extra användbart om det är många personer som besöker platsen. 

Goda exempel

Prostmyran i Hedemora
Grip on Life Demonstrationsområden - Skogsstyrelsen

Målgruppsanpassning

Ha som rullande paket för de målgrupper man vänder sig till. Så att man vet hur man ska kommunicera med de utvalda målgrupperna och så att man inte behöver uppfinna hjulet igen varje gång.

Filmer

PLOCKA FRÅN MIRO

Öknaskolans fosfordamm

Under 2026 restaurerade NVVF tillsammans med naturbruksgymnasiet Öknaskolan den fosfordamm som finns i anslutning till skolan. Platsen kan användas som både uteklassrum och för arrangerade fältvandringar. Här hittar ni våra två enkla filmer om restaureringen av fosfordammen:

Del 1: https://youtu.be/XHWXWDeI9xY?si=Tzf8vjX5XFFD0OVa

Del 2: https://youtube.com/shorts/g6Tu1xFNb4c?si=e1h4dcIR5oOXilgG