Market oriented wood supply
To begin, we provide an overview of the supply processes specific to the forest industry. From there, our lectures cover procurement of wood, principles of bucking, procurement of forestry contracting services, transport management, flow optimization, and timber quality-related issues, all from a market-oriented perspective on wood supply. Students will engage in compulsory exercises and seminars throughout the course to enhance their learning experience.
Course evaluation
The course evaluation is now closed
SV0021-30258 - Course evaluation report
Once the evaluation is closed, the course coordinator and student representative have 1 month to draft their comments. The comments will be published in the evaluation report.
Syllabus and other information
Syllabus
SV0021 Market oriented wood supply, 7.5 Credits
Marknadsinriktad virkesförsörjningSubjects
Forestry Science Business AdministrationEducation cycle
Bachelor’s levelModules
| Title | Credits | Code |
|---|---|---|
| Wood technology | 3.0 | 0001 |
| Forest technology | 3.0 | 0002 |
| Exercises and assignments | 1.5 | 0003 |
Advanced study in the main field
First cycle, has less than 60 credits in first-cycle course/s as entry requirementsBachelor’s level (G1F)
Grading scale
The grade requirements within the course grading system are set out in specific criteria. These criteria must be available by the course start at the latest.
Language
SwedishPrior knowledge
-Objectives
Content
Grading form
The grade requirements within the course grading system are set out in specific criteria. These criteria must be available by the course start at the latest.Formats and requirements for examination
If a student has failed an examination, the examiner has the right to issue supplementary assignments. This applies if it is possible and there are grounds to do so.
The examiner can provide an adapted assessment to students entitled to study support for students with disabilities following a decision by the university. Examiners may also issue an adapted examination or provide an alternative way for the students to take the exam.
If this syllabus is withdrawn, SLU may introduce transitional provisions for examining students admitted based on this syllabus and who have not yet passed the course.
For the assessment of an independent project (degree project), the examiner may also allow a student to add supplemental information after the deadline for submission. Read more in the Education Planning and Administration Handbook.
Other information
The right to participate in teaching and/or supervision only applies for the course instance the student was admitted to and registered on.
If there are special reasons, students are entitled to participate in components with compulsory attendance when the course is given again. Read more in the Education Planning and Administration Handbook.
Responsible department
Department of Forest Biomaterials and Technology
Further information
Litterature list
Modul: Skogsteknologi:
Fjeld & Dahlin 2017. Nordic logistics handbook forest operations in wood supply: Länk
Modul: Virkeslära:
Scannad litteratur: Länk
Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter: Länk
Biometerias vission virkesmätning (sammanfattar fördjupningslitteraturen). I tryck och förhoppningsvis klar till kursstart)
Extra fördjupning inom Virkeslära (EJ obligatorisk):
Berg, P. och Oja, J. 2004. Att detektera fibervinkel med fyra kameror på obarkade stockar – resultat från vinterprov. L-Rapport 0404010. Trätek. Stockholm.
Berg, P. 2013. SP Kvalitet On-Line. SP arbetsrapporter 2013:71. SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Stockholm.
Biometria 2023. Biometrias kontroll av virkesmätning. Biometrias instruktioner för virkesmätning.
Björklund, L. 1988. Vägning av massaved med torrhaltsbestämning. Rapport nr 198. Institutionen för virkeslära. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Björklund, L. 1989. Vägning av massaved i norra Sverige – praktiska aspekter. Rapport nr 210. Institutionen för virkeslära. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Björklund, L. 2003. Utvecklingsidéer för svensk virkesmätning. SDC/VMR.
Björklund, L., Edlund, J & Grundberg, S. 2003. Slutrapport för projekt ”Effektivare sågtimmermätning”. SDC/VMR.
Björklund L. och Eriksson U. 2013. Torrhaltsbestämning på sönderdelat trädbränsle. SDC. Uppsala.
Björklund L. och Jägbrant S. 2016. Vägning för bestämning av traves volym - analyser baserade på data från 5:2-mätning 2004–2017. Biometria.
Danielsson, S. och Nordström, M. 2021. Nyttjande av skogliga data i bioraffinaderiprocesser. Mistra digital forest. Skogsindustrierna. Stockholm.
Edlund, J. 2009. Mätramar för sortering och vederlagsmätning vid sågverken 2008. SDC. Uppsala
Edlund, E., Björklund L. och Strömgren M. 2018. Topprotmätning anpassad för sågbara sortiment av tall och gran. SDC. Uppsala
Hyll, K. och Nordström, M. 2020. Kartläggning av teknik, metoder och informationsflöde för mätning av skogens produkter. Arbetsrapport 1050. Skogforsk. Uppsala.
Hyll, K. och Nordström, M. 2021. Kartläggning och utvärdering av mätramar och mätramsmiljöer i sågverk. Arbetsrapport 1093. Skogforsk. Uppsala.
Johansson, F. 1993. VMF Syd 25 år – något om den opartiska virkesmätningen i södra Sverige. VMF Syd. Jönköping.
Mantex. 2019. Biomass Analyzer. Mantex. https://www.mantex.se/products/biofuel-analyzer/features
Nordström, M., Jansson, G. och Hyll, K. 2019. Hantering av stickprov och kollektiv kopplade till mätning av massaved i trave. Rapport från Skogforsk på uppdrag av Biometria. Internt dokument. Biometria.
Nordström, M., Möller, J., Hyll, K. och Björklund L. 2021. Egenskaper och kvalitetsparametrar med relevans för sågtimmer av tall och gran. Arbetsrapport 1101. Skogforsk. Uppsala.
Norell, K. 2010. Automatic Analysis of Log End face Images in the Sawmill Industry. Doctoral Thesis No 2010:25. SLU. Uppsala.
Karlsson, J. 1971. Mätning av massaved i travat mått. Rapport 73. Institutionen för virkeslära. Skogshögskolan. Stockholm.
Nilsson, Å. et al. 2021. Modellering av råvaruflödet i skogliga värdekedjor, inklusive råvaruegenskaper och hållbarhetsaspekter. Mistra digital forest. Skogsindustrierna. Stockholm.
Nylinder, M. och Fryk, H. 2015. Massaved. Institutionen för skogens produkter. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Olofsson, D. et al. 2021a. Mera rätt råvara 2.0. Slutrapport. TräCentrum Norr. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.
Olofsson, D. et al. 2021b. Automatisk friskkvistaptering - Mer friskkvist till sågverken genom implementering av egenskapsanpassad aptering i skogen och förbättrade algoritmer i timmersorteringen. Slutrapport. TräCentrum Norr. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.
Ottosson, P., Andersson, D. och Fridh, L. 2018. Effektivare fukthaltsmätning av trädbränsle med radarteknik. Arbetsrapport 977. Skogforsk. Uppsala.
Pettersson, R. 2011. Mitt emellan virkesintressen - Virkesmätningens historia i Sverige. Kungliga skogs- och lantbruksakademien. Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 55. Stockholm.
SDC 2014. Mätning av trädbränslen. Handbok 55 sidor. Huvudförfattare Lars Björklund.
Strömgren, M. 2016. Mätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015. SDC. Uppsala.
Zacco, P. 1974. Barktjockleken hos sågtimmer. Rapport nr 90. Institutionen för virkeslära. Skogshögskolan. Stockholm.