Introduction to forestry practices
Kursen ger grundkunskaper i att bedöma ett skogsbestånds skötselhistorik, och hur framtida åtgärder väljs och praktiskt genomförs. Kursen belyser vilka ekonomiska, miljömässiga samt sociala konsekvenser olika åtgärder får, samt samhällets förväntningar och restriktioner.
I början av kursen är det främst föreläsningar och seminarier, och i slutet av kursen (när vädret är trevligare) så går vi ut och genomför exkursioner och fältövningar för att träna förmågan att bedöma beståndshistorik och att planera för framtida åtgärder.
Du som söker kursen behöver vara medveten om att det förutsätts heltidsstudier och fysisk närvaro på dagtid, trots att kursen totalt sett går på halvfart under 10-veckorsperioden. Detta beror på att kursen samordnas med en annan programkurs (BI1382, Skoglig ekologi och botanik, 7,5 hp). Under de 10 veckor kurserna ges så varvas veckorna mellan kurserna, med heltidsstudier på respektive kurs.
Det innebär att om enbart en av kurserna läses så blir det perioder med heltidsstudier som kommer att varvas med perioder helt utan studier.
Information from the course leader
Hej och kul att du är intresserad att kursen!
Kursen är öppen för såväl programstudenter, som fristående studenter.
Du som söker behöver dock vara medveten om att trots att kursen totalt sett går på halvfart under 10-veckorsperioden så förutsätts heltidsstudier och fysisk närvaro på dagtid.
Detta beror på att kursen är en del i Skogsvetarprogrammet, och upplägget är främst gjort för att passa programstudenternas behov. Detta innebär att kursen samordnas med en annan programkurs (BI1382, Skoglig ekologi och botanik, 7,5 hp). Under de 10 veckor kurserna ges så varvas veckorna mellan kurserna, med heltidsstudier på respektive kurs.
Det innebär att om enbart en av kurserna läses så blir det perioder med heltidsstudier som kommer att varvas med perioder helt utan studier.
Är du ny student rekommenderar vi dig även att gå in på sidan Viktig information steg för steg där vi samlat information som t.ex. hur man tackar ja till sin plats och hur man aktiverar sitt studentkonto.
Course evaluation
The course evaluation is now closed
SV0006-40069 - Course evaluation report
Once the evaluation is closed, the course coordinator and student representative have 1 month to draft their comments. The comments will be published in the evaluation report.
Additional course evaluations for SV0006
Academic year 2023/2024
Introduction to forestry practices (SV0006-40105)
2024-03-20 - 2024-06-02
Academic year 2021/2022
Introduction to forestry practices (SV0006-40155)
2022-03-24 - 2022-06-05
Syllabus and other information
Syllabus
SV0006 Introduction to forestry practices, 7.5 Credits
Praktiskt skogsbrukSubjects
Forestry Science Forestry ScienceEducation cycle
Bachelor’s levelModules
| Title | Credits | Code |
|---|---|---|
| Forest technology | 3.5 | 0102 |
| Silviculture | 4.0 | 0103 |
Advanced study in the main field
First cycle, has less than 60 credits in first-cycle course/s as entry requirementsBachelor’s level (G1F)
Grading scale
The grade requirements within the course grading system are set out in specific criteria. These criteria must be available by the course start at the latest.
Language
SwedishPrior knowledge
xObjectives
The course aims to provide theoretical and practical basic knowledge of today's forestry in especially Sweden. The aim is to give students the knowledge to be able to understand a) the management history of a forest stand, b) the management alternatives that are are possible for the stand, c) how the alternatives can be implemented, and d) which future stand characteristics the options will lead to.
After completion of the course the student should be able to
- describe different forest management systems, and describe the differences between the systems and which management measures are included in each system
- account for how and when during a stand's rotation period different management measures are used in today's forestry
- describe how the forest's dynamics and structure are affected by the interaction between natural conditions and different management measures
- make an assessment of stand history and propose possible future measures based on field observations
- discuss how forest management affects timber production and the supply of other products and services
- account for the physical and economic boundaries that constrain how management measures are carried out
- describe the most common working methods and machine systems used to perform management measures
- account for the criteria that influence the choice of machine systems when carrying out management measures
- account for domination techniques, counter strategies and tools to change power structures.
- orally present course-related content to a group.
Content
The course is focused on how the natural conditions and management measures affect the forests’ long-term development. The course aims to provide basic skills in assessing a forest stand’s management history, and how future management measures are chosen and implemented in practice. The course highlights what economic, environmental and social consequences different management measures can result in, as well as society´s expectations and restrictions. The focus lies on management measures and effects in individual forest stands, but these are also discussed in a more general context of sustainability and sustainable use of forests in Sweden and internationally. The course also deals with work organization and equality issues, in the form of domination techniques, counter strategies and tools to change power structures. General competencies such as the capacity to work together in a group and presenting in front of a group are exercised in the course.
The skills of assessing stand history and plan for future management measures are trained through field exercises. The education is conducted through lectures, seminars, mandatory field exercises and excursions. The course includes the topics of silviculture and forest operations, which are integrated during the course.
Grading form
The grade requirements within the course grading system are set out in specific criteria. These criteria must be available by the course start at the latest.Formats and requirements for examination
x
If a student has failed an examination, the examiner has the right to issue supplementary assignments. This applies if it is possible and there are grounds to do so.
The examiner can provide an adapted assessment to students entitled to study support for students with disabilities following a decision by the university. Examiners may also issue an adapted examination or provide an alternative way for the students to take the exam.
If this syllabus is withdrawn, SLU may introduce transitional provisions for examining students admitted based on this syllabus and who have not yet passed the course.
For the assessment of an independent project (degree project), the examiner may also allow a student to add supplemental information after the deadline for submission. Read more in the Education Planning and Administration Handbook.
Other information
The right to participate in teaching and/or supervision only applies for the course instance the student was admitted to and registered on.
If there are special reasons, students are entitled to participate in components with compulsory attendance when the course is given again. Read more in the Education Planning and Administration Handbook.
Additional information
The syllabus is uppdated in accordance with the decisions 2021-02-11 (§§ 9-10) by the Board of Education on the main field of study Forestry science and on degree requirements (SLU.sfak.2021.3.1.1-22). It thus replaces SG0265, decided by the Programme Board for Education in Forestry (PN-S) 2020-11-11 (SLU.sfak.2020.3.1.1-447), due to changed field of study.Responsible department
Department of Forest Biomaterials and Technology
Cooperating departments:
Further information
Litterature list
Skogsskötsel
Kurslitteratur
Albrektson, A., Elfving, B., Lundqvist, L. & Valinger, E. 2012. Skogsskötselns grunder och samband. Skogsskötselserien nr 1. Skogsstyrelsen, Jönköping. *Denna förväntas ni redan kunna från kursen Skog – nyttjande och värden (SV0007). Särskilt kapitlet Bonitet (s 36-47) är viktigt i denna kurs. *https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-1-skogsskotselns-grunder-och-samband.pdf
Pettersson, N., Fahlvik, N. & Karlsson, A. 2012. Röjning. Skogsskötselserien nr 6. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sid 5-43 rör specifikt skötsel. *Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt teknologi. *https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-6-rojning.pdf
Agestam, E. 2015. Gallring. Skogsskötselserien nr 7. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sid. 5-47, 65-70 rör specifikt skötsel. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt teknologi. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-7-gallring.pdf
Lundqvist, L., Lindroos, O., Fries, C. & Hallsby, G. (2014). Slutavverkning. Skogsskötselserien nr 20. Sid 4-26 rör specifikt skötsel. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt teknologi. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-20-slutavverkning.pdf
Hallsby, G. 2007. Nya Tiders Skog. LRF Skogsägarna. Avsnitten Markbehandling, Naturlig föryngring* *och Skogsodling, s 118-149. Finns som pdf-fil via Canvas
Lundqvist, L., Eliasson, L. & Cedergren, J. (2014) **Blädningsbruk. **Skogsskötselserien nr 11. Sid 4-15, 36-40, 49-53 rör specifikt skötsel. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt teknologi. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-11-bladningsbruk.pdf
Litterära ”arbetsredskap”
Gallringsmallar, finns som pdf-fil via Canvas.
Bonitering av skogsmark - anvisningar, diagram och tabeller. (2021) Skogsstyrelsen. 112 sidor. https://shop.skogsstyrelsen.se/sv/nyheter/bonitering-av-skogsmark-anvisningar-diagram-och-tabeller.html* Köp denna nya version! Ni har nytta av den även längre fram.*
Hägglund, B. & Lundmark, J.-E. 1985. Fälthäfte i Bonitering för Västerbottens Län. Skogsstyrelsen, Jönköping. 43 sid. (Komplement till ”Bonitering av skogsmark”). https://shopcdn.textalk.se/shop/9098/art28/8243228-82062c-Bonitering_AC.pdf
I kursbiblioteket finns äldre boniteringslitteratur från Skogsstyrelsen som nu har ersatts av Bonitering av skogsmark och boken Skogsmarksfloran. Den är skriven av Hägglund, B. & Lundmark, J.-E. år 1987,* heter Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem och består av tre delar. Del 1 & 2 motsvaras av Bonitering av skogsmark och del 3 av Skogsmarksflora. Den äldre versionen fungerar lika bra om ni råkar ha tillgång till den.
*
Skogsteknologi
Kurslitteratur
Lindroos, O., Ersson, B.T., & Nordfjell, T. 2019. Liten skogsteknisk ordlista, formelsamling och drivningstexter. 17 sid. Utdelas som pdf-fil via Canvas.
Myhrman, D., Berg, S., Granlund, P. & Karlsson, L. 1981, 1993 eller 2000. Terrängmaskinen Del 1. Skogforsk, Uppsala. Ur upplagan från 1993 utdelas sid 420-473 som pdf-fil via Canvas. Sid 420-426 och 450-473 är kurslitteratur. Sid 437-449 kan vara bra för de som känner sig osäker på jordarter och markfuktighet, medan sid 427-436 är fördjupning om markgrepp.
Pettersson, N., Fahlvik, N. & Karlsson, A. 2012. Röjning. Skogsskötselserien nr 6. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sid 44-48, 64-70. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt skötsel. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-6-rojning.pdf
Egnell, G. 2013. Skogsbränsle. Skogsskötselserien nr 17. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sid 4-8 och 23-29 (fram till Kostnader för skogsbränsleskörd). https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-17-skogsbransle.pdf
Agestam, E. 2015. Gallring. Skogsskötselserien nr 7. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sid 48-54. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt skötsel. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-7-gallring.pdf
Lundqvist, L., Lindroos, O., Fries, C. & Hallsby, G. (2014). Slutavverkning. Skogsskötselserien nr 20. Sid 27-58. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt skötsel. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-20-slutavverkning.pdf
Lundqvist, L., Eliasson, L. & Cedergren, J. (2014) **Blädningsbruk. **Skogsskötselserien nr 11. Sid 16-21 rör specifikt teknologi. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt skötsel. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-11-bladningsbruk.pdf
Jonasson, D., Amnéus, D., Flock, U., Rosell Steuer, P och Testad, G. Bekräftartekniker och motstrategier - sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat. 9 sid. Utdelas som pdf-fil via Canvas.
Andersson, E. (red) 2019. Den öppna skogen - kön, genus och jämställdhet i skogssektorn. Sid. 183-194 (Johansson, M. (2019): #Slutavverkat - sexuella trakasserier i skogssektorn). www.slu.se/den-oppna-skogen
Litterärt ”arbetsredskap”
Berg, S. 1995. Terrängtypschema för skogsarbete. Skogforsk, Uppsala. 32 sid. http://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/1995/terrangtypschema/
Fördjupningslitteratur
Andersson, S. 2004. Skogsteknik förr och nu. Skogshistoriska sällskapets årstidsskrift 2004. Sid 102-116. Utdelas som pdf-fil via Canvas.
Ager B. 2014. Skogsarbetets humanisering och rationalisering från 1900 och framåt. Luleå tekniska universitet. http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:991290/FULLTEXT01.pdf