Värt att veta Ultuna – Våren 2021

Senast ändrad: 28 juni 2021

Värt att veta är korta föredrag om forskning på SLU. Forskningen på SLU vågar ifrågasätta etablerad kunskap och siktar på att lösa riktiga problem för en levande värld.

Vad händer nu?

Den 6 maj hölls terminens sista Värt att veta-föreläsning. Nu ska vi planera för höstens program. Det kommer som vanligt att publiceras på den här sidan.  

Zoom-registrering

Nya bestämmelser säger att du måste registrera dig för att kunna se föredraget. Det går snabbt och lätt. Gör så här:

  1. Klicka på Zoom-länken nedan vid det föredrag du vill se.
  2. Fyll i namn och e-postadress.
  3. Så fort du har anmält skickas lösenord och länk till e-postadress du angav.
  4. Klicka på länken "Click Here to Join". En webbsida öppnas.
  5. Klicka på "Launch Meeting" och skriv in den sexsiffriga koden i mejlet i den dialogruta som öppnades.

Du kan registrera dig när du vill så fort länken är publicerad. Den blir aktiv omkring tio minuter innan föredraget börjar. Länken kommer att publiceras under respektive föredrag någon vecka före det hålls. 

Språk

Föreläsningarna hålls ibland på svenska och ibland på engelska. Språket anges i presentationen för det aktuella föredraget.

Program

Föreläsningarna startar kl 12.15 och håller på som längst till 13.00. Den sista kvarten är vikt åt frågor.

Föreläsningar våren 2021

6 maj

Malin Nilsson: Tollarsjuka – diagnos, behandling och forskning

Hundrasen Nova Scotia Duck Tolling Retriever löper en ökad risk att drabbas av så väl immunmedierad sjukdom som vissa sorters cancer. Malin Nilsson deltar nu i ett projekt där de ska försöka kartlägga vilka gener som ökar risken för cancer hos dessa hundar och se om de kan finna något samband mellan immunmedierad sjukdom och cancer på genetisk nivå.

Malin Nilsson kommer att berätta om sjukdomarnas uttryck, hur man diagnosticerar och behandlar dem samt om sitt pågående forskningsprojekt. 

15 april 

inställd på grund av sjukdom

Caroline Dahl: Framtidssäkra våra städer och samhällen

Inom landskapsarkitektur har man länge arbetat med att förnya ”skadade livsmiljöer” som nedlagda industri- och gruvområden och omvandlat dem till uppskattade parklandskap och rekreationsområden. Landskapsarkitekturens sätt att omgestalta miljöerna skiljer sig från hur ”stadsbyggandet” vanligtvis brukar ta sig an omvandling, däribland förmågan att driva dynamiska processer, att använda det outnyttjade som potential samt att aktivera platsspecifik kunskap. Detta är kunskaper som är mycket relevanta när samhället nu står inför genomgripande, men osäkra, omställningar för att möta exempelvis klimatförändringar. Denna Värt att veta-föreläsning ger exempel på några landskapsinspirerade kapaciteter som samhället behöver utveckla för att framtidssäkra våra städer och samhällen.

Caroline Dahl är arkitekt och planeringsarkitekt med filosofie doktorsexamen i landskapsarkitektur från SLU. Hennes huvudsakliga forskningsfokus vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning i Alnarp handlar om förändring av urbana stadslandskap utifrån ett designinriktat landskapsperspektiv.

11 mars

Nina Vogel: Bilfria experiment i urbana miljöer: Fallstudie av Malmö och Göteborgs sommargator

En hållbar omvandling behöver minska bilberoendet. Över hela världen växer medvetenheten om de positiva effekterna av bilfria stadsmiljöer på till exempel minskning av luftföroreningar, mer utrymme för gröna ytor och lek, förbättrad möjlighet till ett mer aktivt liv och rörlighet. Projektet syftar främst till att utveckla ny kunskap om hur bilfria urbana områden har utvecklats och hur detta upplevs av användarna.

Nina Vogel är forskare vid institutionen för landskapsarkitektur och tillförordnad programchef inom framtidsplattformen SLU Urban Futures (www.slu.se/urbanfutures). Aktuell forskning handlar bland annat om bilfri stadsutveckling och hållbar stadsomvandling.

11 februari

Lotta Berg: One Health för djur och människor – är One Welfare nästa steg?

Begreppet One Health illustrerar att djur och människor kan drabbas av samma hälsoproblem kopplat till smitta eller livsstil, även miljön har betydelse. Nu går vi vidare till One Welfare, om hur djur och människor påverkar varandras välbefinnande.

Lotta Berg är veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa vid SLU i Skara. Hennes forskning handlar huvudsakligen och djurskydd och djurvälfärd för lantbrukets djur, inklusive förebyggande djurhälsovård, beteende och skötselaspekter. Hon arbetar bland annat med frågor kring hur djurskyddslagstiftningen fungerar, om djurskydd vid slakt, krisberedskapsfrågor, och om relationen mellan tama djur och vilda djur och då ofta med en One Health-vinkel.

Föreläsningar hösten 2020

26 november

Food waste: insights from science and dumpster diving

Matsvinn är ett stort forskningsområde på SLU. På institutionen för energi och teknik i Uppsala forskar Ingrid Strid om matavfall i detaljhandeln, förluster vid primärproduktion, avfall i skolmatsalar och effekter av olika valoriseringsmetoder.

15 oktober

SLU och Sveriges nya forskningsfartyg Svea – ett år i havsforskningens tjänst

Mattias Sköld på institutionen för akvatiska resurser kommer att berätta om projekteringen och bygget av Svea som tog sex år från det att SLU fick regeringens uppdrag. Men framför allt om vårt fantastiska fartyg och om den forskning och miljöövervakning som Svea genomfört sen hon togs i drift i oktober förra året.

 

Föreläsningar våren 2020

Våren 2020 liknar ingen annan vår. Coronapandemin har lagt sin våta filt över världen och så även över Värt att veta. Endast tre av planerade fem föreläsningar kunde hållas till alla större folksamlingar förbjöds.

Föreläsningar våren 2020

23 januari
Sofia Boqvist, universitetslektor vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap

Är insekter framtidens mat? Kittlar dödskönt i kistan
Insekter har sedan länge ätits på många platser på jorden, men inte i Europa och inte heller i Sverige. Är det så att insekter är framtidens mat hos oss? Är det i så fall riskfritt att servera dem på släktmiddagen?

13 februari
Per Sandin, universitetslektor vid institutionen för växtproduktionsekologi

”Bara naturliga råvaror!” – Miljöetik och majsflingor
Är det bra med bara naturliga ingredienser i maten? Är det omoraliskt att vara onaturlig?

5 mars 
Johan Lundqvist, forskare vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap

Kemiska föroreningar i dricksvatten
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel men hur säkerställer vi att det inte är förorenat av hälsofarliga kemikalier? Hur ser situationen ut idag och vilka lösningar kan forskningen erbjuda för att bidra till att säkerställa tillgången till rent och hälsosamt dricksvatten?

Se i efterhand
Klicka på länken för att se föredraget i efterhand https://play.slu.se/qc/?id=9bftqc

Föreläsningar hösten 2019

Föreläsningar hösten 2019

3 oktober
Sara Hallin
Professor vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi

How to minimize environmental impact in crop production?
Microbes are key players when nitrogen compounds are transformed – can they be managed to minimize environmental impact and support crop production?

17 oktober
Anke Fischer, Erica von Essen och Kaisa Raitio
Forskare vid institutionen för stad och land

How Environmental Communication can help in times of Sustainability Crisis
Har du funderat på varför så mycket betydande kommunikation förmedlas genom sociala medier? Eller varför många i Europa nyligen inte ansåg att klimatförändringarna var ett stort problem? Vår presentation diskuterar forskning som svarar på dessa frågor.

Se föredraget i efterhand – klicka här

7 november

Sebastian Sundberg, Artdatabanken

Hur mycket är ett träd värd? Om våra träds nyckelroll som värdar för biologisk mångfald
Gran, tall och ek har vardera omkring 1 000 arter av svampar, lavar, mossor och ryggradslösa djur knutna till sig. En dryg femtedel av Sveriges alla landlevande arter är beroende av en enda värdväxt. Kom och lyssna på varför träden utgör så viktiga men också sköra strukturer i livets väv.

Länk till filmen: https://play.slu.se/qc/?play=50270

14 november

Anke Herrmann
Forskare vid institutionen för mark och miljö

Nitrogen and agriculture over the ages – a brief history. Kväve är ett viktigt makronäringsämne för växttillväxt. I jordbrukssystem är noggrann hantering avgörande för växtproduktion och miljöskäl. Ändå är optimering av tillgängligt kväve för växttillväxt utmanande på grund av komplexiteten i kvävecykeln i jord. Detta Värt att veta ger en översikt över upptäckten av olika processer inom kvävecykeln samt historisk utveckling av näringshanteringssystem i jordbrukssystem.

Anke Herrmann är docent i jordvetenskap och hennes huvudsakliga forskningsfokus är nedbrytning av markorganiskt material i olika jordekosystem.

28 november

Kevin Bishop
Professor vid institutionen för vatten och miljö

The Water Cycle Diagram: An icon dangerously out of date for the Anthropocene. Diagram med vattnets kretslopp är ikoner för hydrologi, men de visar en vilseledande bild. Att utesluta människor bidrar till en basal brist på kunskap om hur vi relaterar till vatten, och en falsk trygghetskänsla angående tillgången till denna väsentliga resurs i framtiden.

Kevin Bishop är professor vid institutionen för vatten och miljö samt vicerektor med ansvar för miljöanalys. Denna del av SLU:s uppdrag ger en vetenskaplig bas för en mer hållbar framtid.

5 december – Inställt
One Health för djur och människor – är One Welfare nästa steg?

Fakta:

Värt att veta i Sverige

Värt att veta började i Umeå och finns nu också på Ultuna. Det finns en webbsida där länkar till orterernas program finns. Klicka här så kommer du till den sidan


Kontaktinformation

Värt att veta – populärvetenskapliga föreläsningar.
Lousia Hatamian, Karin Bennmarker, Sarah Meier,
Mårten Granert-Gärdfeldt
marten.granert@slu.se, 018-67 16 77

Sidansvarig: mw-red@slu.se