Uppsatsens olika delar

Senast ändrad: 12 juli 2021
En man håller upp en rubiks kub, utomhus.

På den här sidan får du en översiktlig bild av de delar vetenskapliga texter brukar innehålla. Särskilt gäller det uppsatser på kandidat- och masternivå men strukturen är ofta densamma i till exempel ett PM eller en vetenskaplig artikel. Fråga också din lärare eller handledare om vad som gäller inom ditt ämne!

På den här sidan sammanfattas de viktigaste delarna av den vetenskapliga textens struktur. För en mer ingående beskrivning rekommenderar vi Skrivguiden.se. I SLU-bibliotekets moduler för vetenskapligt skrivande finns tips för skrivprocessen och den språkliga utformningen.

Hur texten ska se ut inom just ditt ämne och på din institution kan skilja sig från vad som presenteras här. Det är därför viktigt att ha en dialog med både handledare och andra studenter på din utbildning.

Abstract (sammanfattning)

Innan uppsatsens huvudtext börjar finns i allmänhet en kort sammanfattning av texten. En sammanfattningav arbetet ska finnas på engelskaför samtliga självständiga arbeten.

Abstractet finns till för att väcka intresse och ge en kort överblick över uppsatsens innehåll. Texten ska därför vara kort men ändå innehålla det viktigaste ur uppsatsen. Kom därför ihåg att nämna något om både syfte, metod, resultat och slutsatsen.

Under abstractet anger du dina nyckelord. Dessa används framför allt för att andra lättare ska kunna hitta din uppsats. Om du är osäker på vilka ord som beskriver innehållet i din uppsats bäst kan du rådgöra med handledaren. Vid frågor kan du även kontakta biblioteket.

Innehållsförteckning

Efter abstractet kommer innehållsförteckningen. Innehållsförteckningen gör att läsaren kan orientera sig i din text och visar hur innehållet är hierarkiskt strukturerat. I innehållsförteckningen återfinns både kapitel- och avsnittsrubriker (upp till tre rubriknivåer). I bibliotekets uppsatsmall formateras innehållsförteckningen automatiskt till standard för SLU-uppsatser. Kandidat- och masteruppsatser ska innehålla en innehållsförteckning, men för mindre uppgifter är detta sällan ett krav.

I en uppsats börjar sidnumreringen med uppsatsens inledning. Innehåll placerat innan innehållsförteckningen tas heller inte upp på denna sida.

Efter innehållsförteckningen kan det ibland vara lämpligt att också ha förteckningar över de tabeller och figurer som finns i din uppsats. Rådgör med din handledare om sådana behövs i din uppsats.

Inledning

I inledningen presenterar du textens samhälleliga och vetenskapliga bakgrund. Berätta för läsarna varför de ska fortsätta läsa din text. Varför är ämnet aktuellt och viktigt? Varför är det intressant ur ditt ämnes perspektiv? I inledningen presenterar du också relevant bakgrundsinformation som läsaren behöver för att förstå ditt syfte och dina frågeställningar.

I inledningskapitlet tar du också upp din texts viktigaste del: syfte och frågeställningar. Dessa måste du sedan förhålla dig till genom hela texten. Till textens inledning hör också att du redogör för vad tidigare forskning kommit fram till inom samma område och den teoretiska bakgrunden. I vissa ämnestraditioner görs detta i det första kapitlet, medan det i andra sker i ett eget kapitel.

I slutet av inledningen kan du också kort redogöra för uppsatsens disposition.

Metod

I metoddelen beskriver du den metod eller de metoder du använt för att kunna besvara de frågeställningar du presenterade i inledningen. Hur har du gått tillväga? Vilka metodologiska antaganden och ställningstaganden har du gjort? Vilka fördelar och nackdelar finns med den typ av metod du valt? Du måste kunna motivera de antaganden du gjort och du kan också diskutera för- och nackdelar med ditt angreppssätt om det är relevant.

Resultat

I resultatdelen av uppsatsen presenterar du dina resultat. Tänk på att ge resultaten en kontext genom att påminna läsaren om hur syfte, frågeställningar och metod hänger ihop med de resultat du fått.

Diskussion

Diskussionen är den del av uppsatsen där du får kommentera din egen uppsats! Här kan du på olika sätt ta upp det mesta som kan vara intressant, men det finns tre delar som du bör försöka få med i någon form.

  • Återknyt till syfte och frågeställningar och besvara och diskutera resultatet utifrån dessa. Försök att lyfta din studies resultat till kontexten utanför uppsatsen – vilka konsekvenser kan dina resultat få och hur förhåller sig dina resultat till tidigare forskning?
  • Kommentera din studie i ett kritiskt perspektiv. Hur har dina val påverkat studiens resultat? Vad hade kunnat förbättras eller göras annorlunda, nu när du tänker tillbaka?
  • Ge förslag på vidare forskning. Nu när vi genom din studie fått mer kunskap om världen – vilken kunskap saknar vi?

Populärvetenskaplig sammanfattning

I masteruppsatser (ibland även kallade ex-jobb, beroende på vilket ämne du skriver inom) ska det enligt SLU:s utbildningshandbok ingå en populärvetenskaplig beskrivning på svenska eller engelska. Hör med din handledare om vilka riktlinjer som finns för denna del av uppsatsen inom ditt fält.

Referenser

I de allra flesta texter du skriver under din utbildning behöver du använda vetenskaplig litteratur för att visa varifrån du har fått information och för att stödja dina argument. Dessa källor ska tydligt redovisas i den löpande texten och i en referenslista i slutet av texten.

Det finns flera sätt att skriva referenser i både löptexten och referenslistan, och olika ämnen har olika traditioner. På SLU-biblioteket rekommenderar vi SLU:s Harvardstil.

Sidansvarig: bib-webbredaktionen@slu.se