Referera till bilder, figurer, tabeller och kartor

Senast ändrad: 14 september 2020

Här kan du läsa om hur du skriver referenser till illustrationer, d.v.s. bilder, fotografier, tabeller, kartor med mera. På SLU används SLU:s Harvardstil. Du behöver även hålla reda på upphovsrätten när du använder andras illustrationer i ditt arbete.

Bilder, figurer, tabeller och kartor etc är olika sorters illustrationer. Illustrationer som du inte själv skapat för ditt arbete, som inte har en Creative Commons-licens eller på annat sätt är fria att användas, omfattas av upphovsrätten och kräver upphovsrättsinnehavarens tillstånd för publicering.

När du använder en illustration i ditt arbete behöver det finnas med en figur- eller tabellbeskrivning av vad den föreställer. (Figurbeskrivning placeras under figuren och tabellbeskrivning placeras ovanför tabellen.) I beskrivningen ska det även finnas med information om var illustrationen kommer ifrån, så att den som läser ditt arbete kan återfinna den och veta vem som är upphovsperson.

Till varje illustration ska det finnas en hänvisning i texten så att läsaren vet när det är dags att titta på den och vad du vill säga med den. Det blir enklare att hänvisa till illustrationerna i den löpande texten om du numrerar dem i figur- och tabellbeskrivningarna.

Här är de tre vanligaste sätten att ange referens till illustrationer:

  •  Ibland väljer man att endast referera i figur- eller tabellbeskrivningen.
  •  I andra fall finns det behov av att redovisa ett stort antal illustrationer i ett arbete - då kan du skapa en figurförteckning.
  •  Ett tredje alternativ är att ha med fullständiga referenser för alla illustrationer i din referenslista.

Är du osäker på vad som gäller på just din institution är det bäst att fråga din lärare eller handledare.

Hur du skriver referenser till olika typer av illustrationer

Illustration från webben eller databas

I anslutning till bilden/fotografiet/teckningen etc (i figurbeskrivningen) kan referensen skrivas såhär:

I figurbeskrivningen under bilden anges, i den mån informationen finns:

  • Titel  (Om illustrationen saknar en titel kan du skapa en som förklarar vad bilden föreställer.)
  • Upphovsperson / organisation
  • År
  • Länk till källan

Exempel på figurbeskrivning av bild som har en personlig upphovsperson:

 

Figur 1: Bumblebee on Lavender Blossom(Falbisoner 2015) (CC BY-SA 4.0

Exempel på figurbeskrivning där en organisation är upphov: 

Figur 2: Naturstudie med rosa och vita blommor och gräs (Uppsala Universitetsbibliotek 1879)  

Exempel på figurbeskrivning där bilden har en creative commons-licens: 

Om bilden/figuren har en creative commons-licens bör du dessutom länka till CC-licensen, i figurbeskrivningen och/eller i en figurförteckning.

 

Figur 3. Mushrooms (ONeal 2009) (CC BY-NC-ND 2.0)    

Referenslistan

Om du också vill att källan ska finnas med i en referenslista anger du, i den mån informationen finns:  

  • Upphovsperson / organisation  
  • År
  • Titel  
  • Vilken sorts illustration det är [t ex fotografi]  
  • Tillgänglig: Arkiv/Databas (om illustrationen är från ett arkiv eller en databas)
  • Länk 
  • [Datum] då bilden hämtades     

Upphovsperson (År). Titel. [sorts illustration]. Tillgänglig: Arkiv/Databas. Länk [Datum]

Om figurförteckningen är automatgenererad kan du lägga till den här informationen manuellt. 

Falbisoner, M. (2015). Bumblebee on Lavender Blossom. [fotografi].  https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bumblebee_on_Lavender_Blossom.JPG [2020-02-13]  

Uppsala Universitetsbibliotek (1879). Naturstudie med rosa och vita blommor och gräs. [teckning].Tillgänglig: ALVIN. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-89894 [2020-02-13] 

ONeal, C. (2009). Mushrooms. [fotografi].  https://flic.kr/p/7susWa [2020-02-13]  

Illustration från en bok, artikel eller rapport 

När illustrationen hämtas från en bok, artikel eller rapport så refererar du till den källan, samt sida där illustrationen finns, istället för direkt till illustrationen.  

Figurbeskrivningen ska innehålla: 

  • Titel på illustrationen 
  • Hänvisning till källan, inklusive upphov, årtal och sidnummer 

 Exempel där illustrationens upphovsperson är samma som källans författare

 

Figur 1: How a cell divides. (Burkett 1914, s. 10)

I figurförteckningen eller referenslistan skrivs referensen till källan ut som vanligt, beroende på publikationstyp.

Burkett, C.W. (1914). The Farmer's Veterinarian. New York: Orange Judd Company

Exempel där upphovspersonen för illustrationen är någon annan än författaren

I dessa fall ska illustrationens upphovsperson vara med i figurbeskrivningen, istället för hela källans upphovsperson.  

Figur 2: Tree swallow (Singer 1977, s.61)

I figurförteckningen eller referenslistan anger du:

  •  Upphovspersonen till illustrationen
  •  Källans utgivningsår
  •  Illustrationens titel
  • Vilken sorts illustration det är, t ex [fotografi]
  •  Ordet I: följt av referens till källan, t ex upphovsperson, titel, förlagsort och förlag.

Singer, A. (1977) Tree swallow [teckning]. I: Scott, V.E., Evans, K.E., Patton, D.R. & Stone, C.P. (red.) Cavity-Nesting Birds of North American Forests. Washington: Forest Service U.S. Department of Agriculture

Tabeller

När du använder en tabell i ditt arbete behöver det finnas med en tabellbeskrivning ovanför den som förklarar vad tabellen innehåller. I texten ska det finnas en hänvisning till tabellen, så att den får ett sammanhang i ditt arbete. Om du har många tabeller kan du samla dem i en tabellförteckning. Om du använder någon annans tabell behöver du tänka på upphovsrätten, om du däremot endast använder någon annans data men själv skapar tabellen så räcker det med att du refererar till källan.

Exempel på tabell från en bok

Tabell 1. Hushållens vattenkonsumtion i Singapore (Rowe & Hee 2019, s. 59) (CC BY 4.0) 

 

I texten: 

Vattenförbrukningen i Singapore förväntas sjunka ytterligare (tabell 1) under de kommande åren. 

I tabellförteckningen: 

Rowe, P.G. & Hee, L. (2019) A City in Blue and Green : The Singapore Story. Singapore: Springer https://link.springer.com/book/10.1007%2F978-981-13-9597-0 [2020-03-16]  

Kartor och geodata

Kartor är skyddade av upphovsrätten och du behöver följa de regler som gäller om du vill återge en karta i ditt eget arbete. Om du använt en kartbild och dessutom lagt till information om t.ex. vägar, bebyggelse, vattendrag etc. (geodata) behöver du skriva en referens både till kartbilden och till geodatan.  

Du får utan tillstånd rita en egen karta. Kopierar du kartan eller bara ritar om någon detalj kan det falla inom ramen för plagiat. Om du använder någon annans karta och den inte är fri att använda så behöver du ha upphovspersonens tillstånd.  

SLU har ett avtal med Lantmäteriet som ger studenter och forskare rätt att använda digitala kartor i sina arbeten. Du har tillgång till digitala kartor och geodata från en rad olika myndigheter samt Lantmäteriets historiska kartor från 1600-talet och framåt.   

Referera till dynamiska digitala kartor 

Det är svårt att ge generella exempel på hur referenser till specifika kartor du skapar i olika karttjänster på webben ska se ut. Det viktigaste är att du följer upphovsrätten och refererar på ett sätt som gör att din läsare förstår varifrån informationen kommer, och eventuellt kan återskapa den. 

Referensen skrivs på följande sätt, i den mån informationen finns: 

  • Utgivare 
  • År
  • Kartdetaljer, t ex koordinater eller plats 
  • Typ av data 
  • [Kartografiskt material] 
  • Länk till kartan  
  • Datum du skapade kartan 

Utgivare (År). Kartdetaljer. Typ av data [Kartografiskt material]. Länk [Datum] 

Exempel på referens till dynamisk digital karta: 

Lantmäteriet (2020) Alnarp. SWEREF 99 TM, RH 2000. Flygfoto [Kartografiskt material] https://minkarta.lantmateriet.se [2020-05-11] 

Studenter och anställda har rätt att publicera kartor från Lantmäteriet, SGU, SCB och Sjöfartsverket i självständiga arbeten och i vetenskapliga publikationer. Om du använder dig av en sådan karta ska följande text anges i figurbeskrivningen: Namn på kartan © Myndigheten 

Olika karttjänster har olika användarvillkor. Ta reda på vilka villkor som gäller för den karta du skapat. 

Referera till geodata 

Sveriges geologiska undersökning (SGU) definierar geodata så här: ”Geodata är digital information som beskriver företeelser som har ett direkt eller indirekt angivet geografiskt läge, till exempel kartdata och registerinformation om geologiska företeelser, men också uppgifter om byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkning.” Läs mer hos SGU här:

Det är svårt att ge generella exempel på hur referenser till geodata som hämtats från olika databaser ska se ut. Det viktigaste är att du följer upphovsrätten och refererar på ett sätt som gör att din läsare förstår varifrån informationen kommer, och eventuellt kan återskapa den. Kontrollera användarvillkoren för tjänsten du använder, så att du följer deras eventuella riktlinjer.

Referera till historisk karta  

När du refererar till historiska kartor ska du både referera till själva kartakten (kartdetaljerna) samt till arkivet i vilket kartakten ingår. Om du använder en digitala karta, t ex Lantmäteriets historiska kartarkiv (Historiska kartor), så bör det framgå att det är den tjänsten du använt. Om du har uppgifter om till exempel skala, socken, län och lantmätare kan du lägga till det i kartdetaljer.  

Referensen skrivs på följande sätt, i den mån informationen finns: 

  • Utgivare 
  • År 
  • Kartdetaljer, t ex vad kartan visar, vilken by  
  • Aktbeteckning 
  • [Kartografiskt material] 
  • Tillgänglig: Arkiv som kartan är hämtad från 
  • Datum då kartan hämtades 

Utgivare (År). Kartdetaljer. Aktbeteckning [Kartografiskt material]. Tillgänglig: Arkiv som kartan är hämtad från [Datum]   

Lantmäteriverket (1775). Storskifteskarta över Luttra, Luttra socken, Skaraborgs län 1775. Akt: P137-3:1 [Kartografiskt material]. Tillgänglig: Lantmäteriets historiska kartarkiv [2020-04-22] 

Referera till tryckt karta:   

Referensen till en tryckt karta skrivs på följande sätt, i den mån informationen finns: 

  • Upphovsperson, t.ex. institution   
  • År   
  • Titel - kursiv   
  • [Kartografiskt material]   
  • Upplaga (om det finns flera upplagor)   
  • Skala   
  • Förlagsort   
  • Förlag   
  • Serie   

Upphovsperson (År). Titel. [Kartografiskt material]. Skala. Förlagsort: Förlag.  

Lantmäteriverket (2004). Lantmäteriets terrängkarta. 25N SV, Haparanda SV : traktens karta med hus, småvägar och stigar. [Kartografiskt material]. 5. uppl. 1:50000. Gävle : Lantmäteriet.   

Om den tryckta kartan publicerats på webben lägger du till 

  • Länk 
  • [Datum] när du besökte sidan   
Sidansvarig: bib-webbredaktionen@slu.se