Att välja tidskrift för publicering

Senast ändrad: 02 februari 2024
Närbild på hög med tidskrifter, foto.

Ett viktigt led i din publiceringsstrategi är att hitta lämpliga tidskrifter att publicera i. Vilken tidskrift du väljer att publicera i påverkar hur stor spridning din forskning får. Här guidar vi dig i ditt val av tidskrift.

Hitta lämpliga tidskrifter

Ett enkelt sätt att hitta tänkbara tidskrifter att publicera i är att utföra en sökning i en databas såsom Web of Science eller Scopus. Sök på en för ditt ämne relevant sökfråga och/eller sök på viktiga författare inom ditt område. Från sökresultat i referensdatabaserna kan du leta vidare under Refine Results > Source Titles. Då finner du de tidskrifter som är mest frekvent använda inom ditt forskningsområde.

Du kan även söka på ämneskategori i Journal Citation Reports (JCR) och Scimago Journal & Country rank (SJR) och undersöka de tidskriftslistor som visas. 

I JCR och SJR hittar du även bibliometriska indikatorer som hjälper dig att jämföra och utvärdera tidskrifterna. JCR står bakom den välkända Journal Impact Factor, men inkluderar även antal nummer/år, Immediacy Index och mer. I SJR får du indikatorn SJR som kan användas för att jämföra tidskrifter. Läs mer om indikatorer på tidskriftsnivå.

På tidskrifternas egna webbplatser kan du hitta information om:

  • tidskriftens ämnesområde
  • publiceringsprocessen och peer-review
  • tidsintervall mellan accepterande och publicering

Täckning i databaser

Din artikels synlighet och sökbarhet förbättras avsevärt om den finns i en eller flera av de centrala referensdatabaserna. Vanligtvis hittar du information om vilka databaser som indexerar tidskriften på tidskriftens webbplats.

Det är önskvärt att tidskriften indexeras av Web of Science och/eller Scopus. De flesta universitet har tillgång till åtminstone en av dessa referensdatabaser, vilket innebär att forskare runt om i världen kan hitta och läsa dina publikationer.

Dessutom baseras den nationella fördelningen av forskningsmedel till universitet och högskolor och fördelningen av forskningsmedel inom SLU delvis på bibliometri. Datakällan för detta är Web of Science. Det finns också forskningsfinansiärer som använder data från Scopus.

Publicera med öppen tillgång

Många forskningsfinansiärer kräver open access-publicering av resultat från forskningen.

Tidskrifterna behöver inte vara open access för att tillåta författaren att parallellpublicera, och parallellpublicering uppfyller finansiärernas krav på open access. Du får ökad synlighet, och kan potentiellt nå fler läsare.

SHERPA / RoMEO kan du få information om tidskrifterna är open access eller inte och vilka regler och villkor som gäller för parallellpublicering. 

Bedöm tillförlitlighet för tidskrifter med öppen tillgång

Det finns oseriösa aktörer (eng.predatory publishers) på tidskriftsmarknaden. Dessa aktörer är mer intresserade av ekonomisk vinning än vetenskaplig kvalitet och tidskrifterna saknar ofta peer review-förfarande.

Det är vanligt att oseriösa tidskrifter skickar ut erbjudanden via e-post till en stor mängd forskare. Ibland kan det vara svårt att bedöma om ett erbjudande är seriöst eller inte. Du kan göra olika saker för att bedöma tidskriftens tillförlitlighet, till exempel: 

Du kan naturligtvis också höra av dig till biblioteket för att få hjälp med att bedöma en tidskrift eller ett förlag.

Publicera i en megajournal

Megatidskrifter är open access, peer reviewed, har ett brett ämnesområde och snabb publicering.

Megatidskrifter är inte selektiva när det gäller ämne, vilket medför att publikationerna blir bedömda endast för vetenskaplig och metodologisk soliditet. Läsarna bestämmer om en artikel är intressant, inte redaktörerna. Detta gör också publiceringsprocessen snabbare.

Exempel på megatidskrifter:

PLOS ONE var den första megatidskriften och har blivit mycket framgångsrik. Den startade 2005/2006 och fick sin första Impact Factor 2009. De andra megatidskrifterna har senare startdatum. Tidskrifterna i ovanstående lista indexeras av Web of Science.

Bibliometriska aspekter

Citerings- och publiceringspraxis är olika inom olika ämnesområden och detta återspeglas i några av de bibliometriska indikatorerna. För att kunna genomföra bibliometriska analyser på publikationer som hör till olika ämnesområden använder man avancerade bibliometriska indikatorer. Dessa är alltid normaliserade, dvs en publikation jämförs endast med andra publikationer inom samma ämnesområde (eller tidskrift), med samma utgivningsår och av samma dokumenttyp.

För grundläggande bibliometriska indikatorer som Journal Impact Factor (Clarivate Analytics) sker ingen normalisering vilket betyder att du inte kan göra jämförelser mellan olika ämnesområden. 

Tidskrifter som täcks av Web of Science klassifieras inom en eller fler ämneskategorier. I Journal Citation Reports (JCR) kan du hitta Journal Impact Factor och flera andra mått. Om en tidskrift är klassad inom fler än ett ämnesområde kan du se där hur den är rankad inom vardera området. Förutom rankningsinformationen finns också värden för Median Impact Factor och Aggregate Impact Factor (värden baserade på alla publikationer/tidskrifter inom ämnesområdet.)

För att göra en adekvat utvärdering av en tidskrift bör man jämföra mått för tidskriften med mått för det ämnesområde eller de ämnesområden som tidskriften ingår i. Det är bäst att välja en tidskrift med en Impact Factor som är bättre än genomsnittet för varje ämneskategori. Journal Impact Factor ger en bild av tidskriftens användning/popularitet. Det är viktigt att komma ihåg att tidskriftsindikatorer är mått som ska användas på tidskriftsnivå inte på artikelnivå.

Tänk också på att tidskriftens ämnesklassificering säger något om dess läsekrets/spridning samt citerings- och publiceringspraxis.