Värt att veta Ultuna

Torsdag 11 maj

Gäddan lurar i vassen.

Gäddan är Östersjökustens största rovfisk, men den blir allt ovanligare. Varför minskar bestånden och vad innebär detta för Östersjöns miljö?

Ulf Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, berättar om nya forskningsrön som visar på oväntade samband mellan Östersjöns arter.

Torsdag 20 april

How does authoritarianism fuel natural resources depletion and vice versa?

Att skapa miljömässigt hållbara och demokratiska styrelseskick är ett av de viktigaste politiska projekten i en tid som präglas av klimatförändringar och auktoritära staters uppgång.

Noémi Gonda, forskare vid avdelningen för landsbygdsutveckling, undersöker hur auktoritära stater som till exempel Ungern och Nicaragua använder sig av markrofferi, energipolitik och klimatingripanden för att stödja högerorienterade politiska eliter, hantera geopolitiska intressen och reproducera förtryck. Att möta den utmaning som detta innebär kräver att vi snabbt införlivar hållbarhetspolitik i den större diskussionen om demokrati.

Torsdag 2 mars

Myror – vanliga, farliga och nyttiga

Myror är världens vanligaste organismgrupp och de väger mer än alla vilda däggdjur och fåglar tillsammans. Myror är både farliga och nyttiga. I skogar, trädgårdar och jordbruksmark kan de göra stor nytta genom att äta skadeinsekter – men då får odlingssystemen inte vara för ensartade.

Christer Björkman och Michelle Nordkvist från institutionen för ekologi föreläser om myror i vårens först Värt att veta-föreläsning på Ultuna.

28 november

Habitatförlust och klimatförändringar: en dödlig cocktail för den biologiska mångfalden?

Förlusten av värdefulla livsmiljöer och ett varmare klimat anses vara två av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden, och det finns också en oro för att dessa två hot kan förstärka varandras negativa effekter på djur och växter under de kommande decennierna. Med fokus på fåglar, fjärilar och växter i Sverige och Storbritannien diskuterar Alistair Auffret hur arter har reagerat på redan skedda förändringar i markanvändning och klimat, och vad det kan innebära för framtiden

Alistair Auffret är universitetslektor i landskapsekologi vid institutionen för ekologi.

Föredraget hålls på svenska. Det ska direktsändas. Här är länken https://play.slu.se/media/0_pcoq3ck1

31 oktober

Centering care work in climate action: addressing the care and climate crisis

Den globala vård- och omsorgskrisen drivs på och förvärras av klimatkrisen, då olika påverkansfaktorer sammanfaller och hotar liv och leverne i alla delar av världen. Detta slår särskilt hårt mot resursbaserade ekonomier och försvårar vardagen för folk som redan lever under knappa förhållanden, till exempel på landsbygden i världens sydliga delar.

Med utgångspunkt i en ny rapport skriven för Oxfam diskuterar Seema Arora-Jonsson skärningspunkterna mellan klimatförändringar och vård och omsorg, och hur dessa ofta förbises i klimatpolicys och det som skrivs om klimatkrisen.

Seema Arora-Jonsson är professor vid institutionen för stad och land på avdelningen för landsbygdsutveckling.

Föreläsningen hålls på engelska.

19 maj

Vem är parken till för?

Parkförvaltning och brukargrupper

Parkförvaltning är en omfattande bransch, kring skötsel och utveckling av friytor. Genom förvaltning kan kvaliteter som är av stor vikt för människors hälsa och välbefinnande skapas.

Föreläsning med Märit Jansson som är landskapsarkitekt vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning i Alnarp. Märit intresserar sig speciellt för stadslandskapets bruk och förvaltning.

Se föreläsningen

På SLU Play (på engelska)

7 april

Fluglarver i cirkulär avfallshantering

En avfallshanteringsmetod som följer principerna för en cirkulär ekonomi är fluglarvskompostering, där fluglarver omvandlar biologiskt nedbrytbart avfall till biomassa och kompost. Larvbiomassan kan sedan användas i djurfoder medan komposten kan spridas som organiskt gödningsmedel.

Föredrag med forskare Cecilia Lalander vid institutionen för energi och teknik.

Se föreläsningen

På SLU Play

På You tube

10 mars

Sanningar och myter om bidöden

Senaste tidens larmrapporter om minskat antal insekter och braskande rubriker om omfattande bidöd har lett till ett ökat intresse och insatser för pollinerande insekter, inte minst våra viktiga bin.

Universitetslektor Eva Forsgren vid institutionen för ekologi håller ett föredrag om de så viktiga bina och vilken nytta de gör.

Se föreläsningen

På SLU Play här

På You tube här

3 februari

Fraktioner från fababöna för 3D-printning av protein-och fiber-rika livsmedel

Föreläsning med Klara Nilsson och Mathias Johansson.

Se föreläsningen här

3D-printning används idag relativt lite inom livsmedelsindustrin men har ökat i intresse de senaste åren. En av de största utmaningarna med 3D-printning för livsmedel är att skapa material med lämpliga egenskaper för den givna produkten och produktionen. 

Klara Nilsson och Mathias Johansson är doktorander vid institutionen för molekylära vetenskaper och har undersökt möjligheten att använda fababönsbaserade material för 3D-printning av protein- och fiberrika livsmedel.

9 december

Hur ser man om hästen är halt? – det senaste inom rörelseforskning på SLU

Föreläsning med veterinär Marie Rhodin.

I den här föreläsningen kommer Marie att berätta om hur man ser om hästen är halt samt redogöra för den spännande rörelseforskningen vid SLU där man med tekniska hjälpmedel kan förstå hästens rörelsemönster.

Marie Rhodin arbetar som lärare, forskare samt klinikveterinär på Universitetsdjursjukhuset. Marie forskar om hästars rörelsemönster samt hur man kan mäta om hästen är halt.

Se föreläsningen

Klicka här för att se Maries föreläsning.

18 november

Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor

Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster – en bok med lite om det mesta

Föreläsning med Håkan Tunón

Håkan Tunón presenterar den nyutkomna antologin Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Över femtio forskare har medverkat i antologin. Den är ett unikt tvärvetenskapligt arbete om viktiga framtidsfrågor.

Håkan är forskningsledare vid SLU Centrum för biologisk mångfald. Han är disputerad i farmakognosi, men har vid CBM till största delen arbetat med frågor rörande etnobiologi, lokalt naturresursutnyttjande, traditionell ekologisk kunskap och tvärvetenskaplig bokutgivning.

Här kan du se föreläsningen: https://play.slu.se/media/0_i75s6171

21 oktober

Hunden – människans bästa vän i nöd och lust

Föreläsning med veterinär Henrik Rönnberg

Föreläsningen handlar om hunden, människans bästa vän, och hur hundar kan hjälpa oss att nå fram till ny kunskap om olika sjukdomar och behandlingsmetoder.

Henrik Rönnberg  veterinär och professor i internmedicin berättar om hur immunoterapi mot malignt melanom hos hundar har optimerat den kliniska behandlingen av samma sjukdom hos människor.

Henrik Rönnberg är veterinär sedan 1994 och professor i internmedicin, smådjur vid SLU. Blev DiplECVIM-CA inom onkologi 2009 och har onkologispecialistmottagning vid UDS på SLU. Han har tidigare även arbetat inom läkemedelsindustrin för att framställa nya cancerläkemedel både för människor och djur.

6 maj

Malin Nilsson: Tollarsjuka – diagnos, behandling och forskning

Hundrasen Nova Scotia Duck Tolling Retriever löper en ökad risk att drabbas av så väl immunmedierad sjukdom som vissa sorters cancer. Malin Nilsson deltar nu i ett projekt där de ska försöka kartlägga vilka gener som ökar risken för cancer hos dessa hundar och se om de kan finna något samband mellan immunmedierad sjukdom och cancer på genetisk nivå.

Malin Nilsson kommer att berätta om sjukdomarnas uttryck, hur man diagnosticerar och behandlar dem samt om sitt pågående forskningsprojekt. 

15 april 

inställd på grund av sjukdom

Caroline Dahl: Framtidssäkra våra städer och samhällen

Inom landskapsarkitektur har man länge arbetat med att förnya ”skadade livsmiljöer” som nedlagda industri- och gruvområden och omvandlat dem till uppskattade parklandskap och rekreationsområden. Landskapsarkitekturens sätt att omgestalta miljöerna skiljer sig från hur ”stadsbyggandet” vanligtvis brukar ta sig an omvandling, däribland förmågan att driva dynamiska processer, att använda det outnyttjade som potential samt att aktivera platsspecifik kunskap. Detta är kunskaper som är mycket relevanta när samhället nu står inför genomgripande, men osäkra, omställningar för att möta exempelvis klimatförändringar. Denna Värt att veta-föreläsning ger exempel på några landskapsinspirerade kapaciteter som samhället behöver utveckla för att framtidssäkra våra städer och samhällen.

Caroline Dahl är arkitekt och planeringsarkitekt med filosofie doktorsexamen i landskapsarkitektur från SLU. Hennes huvudsakliga forskningsfokus vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning i Alnarp handlar om förändring av urbana stadslandskap utifrån ett designinriktat landskapsperspektiv.

11 mars

Nina Vogel: Bilfria experiment i urbana miljöer: Fallstudie av Malmö och Göteborgs sommargator

En hållbar omvandling behöver minska bilberoendet. Över hela världen växer medvetenheten om de positiva effekterna av bilfria stadsmiljöer på till exempel minskning av luftföroreningar, mer utrymme för gröna ytor och lek, förbättrad möjlighet till ett mer aktivt liv och rörlighet. Projektet syftar främst till att utveckla ny kunskap om hur bilfria urbana områden har utvecklats och hur detta upplevs av användarna.

Nina Vogel är forskare vid institutionen för landskapsarkitektur och tillförordnad programchef inom framtidsplattformen SLU Urban Futures (www.slu.se/urbanfutures). Aktuell forskning handlar bland annat om bilfri stadsutveckling och hållbar stadsomvandling.

11 februari

Lotta Berg: One Health för djur och människor – är One Welfare nästa steg?

Begreppet One Health illustrerar att djur och människor kan drabbas av samma hälsoproblem kopplat till smitta eller livsstil, även miljön har betydelse. Nu går vi vidare till One Welfare, om hur djur och människor påverkar varandras välbefinnande.

Lotta Berg är veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa vid SLU i Skara. Hennes forskning handlar huvudsakligen och djurskydd och djurvälfärd för lantbrukets djur, inklusive förebyggande djurhälsovård, beteende och skötselaspekter. Hon arbetar bland annat med frågor kring hur djurskyddslagstiftningen fungerar, om djurskydd vid slakt, krisberedskapsfrågor, och om relationen mellan tama djur och vilda djur och då ofta med en One Health-vinkel.

26 november

Food waste: insights from science and dumpster diving

Matsvinn är ett stort forskningsområde på SLU. På institutionen för energi och teknik i Uppsala forskar Ingrid Strid om matavfall i detaljhandeln, förluster vid primärproduktion, avfall i skolmatsalar och effekter av olika valoriseringsmetoder.

15 oktober

SLU och Sveriges nya forskningsfartyg Svea – ett år i havsforskningens tjänst

Mattias Sköld på institutionen för akvatiska resurser kommer att berätta om projekteringen och bygget av Svea som tog sex år från det att SLU fick regeringens uppdrag. Men framför allt om vårt fantastiska fartyg och om den forskning och miljöövervakning som Svea genomfört sen hon togs i drift i oktober förra året.

Våren 2020 liknar ingen annan vår. Coronapandemin har lagt sin våta filt över världen och så även över Värt att veta. Endast tre av planerade fem föreläsningar kunde hållas till alla större folksamlingar förbjöds.

Föreläsningar våren 2020

23 januari
Sofia Boqvist, universitetslektor vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap

Är insekter framtidens mat? Kittlar dödskönt i kistan
Insekter har sedan länge ätits på många platser på jorden, men inte i Europa och inte heller i Sverige. Är det så att insekter är framtidens mat hos oss? Är det i så fall riskfritt att servera dem på släktmiddagen?

13 februari
Per Sandin, universitetslektor vid institutionen för växtproduktionsekologi

”Bara naturliga råvaror!” – Miljöetik och majsflingor
Är det bra med bara naturliga ingredienser i maten? Är det omoraliskt att vara onaturlig?

5 mars 
Johan Lundqvist, forskare vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap

Kemiska föroreningar i dricksvatten
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel men hur säkerställer vi att det inte är förorenat av hälsofarliga kemikalier? Hur ser situationen ut idag och vilka lösningar kan forskningen erbjuda för att bidra till att säkerställa tillgången till rent och hälsosamt dricksvatten?

Föreläsningar hösten 2019

3 oktober
Sara Hallin
Professor vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi

How to minimize environmental impact in crop production?
Microbes are key players when nitrogen compounds are transformed – can they be managed to minimize environmental impact and support crop production?

17 oktober
Anke Fischer, Erica von Essen och Kaisa Raitio
Forskare vid institutionen för stad och land

How Environmental Communication can help in times of Sustainability Crisis
Har du funderat på varför så mycket betydande kommunikation förmedlas genom sociala medier? Eller varför många i Europa nyligen inte ansåg att klimatförändringarna var ett stort problem? Vår presentation diskuterar forskning som svarar på dessa frågor.

Se föredraget i efterhand – klicka här

7 november

Sebastian Sundberg, Artdatabanken

Hur mycket är ett träd värd? Om våra träds nyckelroll som värdar för biologisk mångfald
Gran, tall och ek har vardera omkring 1 000 arter av svampar, lavar, mossor och ryggradslösa djur knutna till sig. En dryg femtedel av Sveriges alla landlevande arter är beroende av en enda värdväxt. Kom och lyssna på varför träden utgör så viktiga men också sköra strukturer i livets väv.

14 november

Anke Herrmann
Forskare vid institutionen för mark och miljö

Nitrogen and agriculture over the ages – a brief history. Kväve är ett viktigt makronäringsämne för växttillväxt. I jordbrukssystem är noggrann hantering avgörande för växtproduktion och miljöskäl. Ändå är optimering av tillgängligt kväve för växttillväxt utmanande på grund av komplexiteten i kvävecykeln i jord. Detta Värt att veta ger en översikt över upptäckten av olika processer inom kvävecykeln samt historisk utveckling av näringshanteringssystem i jordbrukssystem.

Anke Herrmann är docent i jordvetenskap och hennes huvudsakliga forskningsfokus är nedbrytning av markorganiskt material i olika jordekosystem.

28 november

Kevin Bishop
Professor vid institutionen för vatten och miljö

The Water Cycle Diagram: An icon dangerously out of date for the Anthropocene. Diagram med vattnets kretslopp är ikoner för hydrologi, men de visar en vilseledande bild. Att utesluta människor bidrar till en basal brist på kunskap om hur vi relaterar till vatten, och en falsk trygghetskänsla angående tillgången till denna väsentliga resurs i framtiden.

Kevin Bishop är professor vid institutionen för vatten och miljö samt vicerektor med ansvar för miljöanalys. Denna del av SLU:s uppdrag ger en vetenskaplig bas för en mer hållbar framtid.

5 december – Inställt
One Health för djur och människor – är One Welfare nästa steg?