Bakgrund och motiv till policyn

Ett flertal beslut i olika instanser ligger till grund för tillkomsten av SLU:s policy för hantering och tillgängliggörande av forsknings- och miljöanalysdata.

EU

I maj 2016 antog EU-ländernas regeringar så kallade rådslutsatser om att unionen ska gå över till ett öppet vetenskapssystem. Enligt dessa ska offentligt finansierad forskning publiceras med öppen tillgång. Inom EU finns också öppna data-direktivet (implementerad i svensk lagstiftning genom lagen om offentlig sektors tillgängliggörande av data) med syfte att öka mängden data från offentlig sektor och på så vis stärka EU:s dataekonomi och innovationsklimat. Direktivet berör SLU som producent av både forskningsdata och myndighetsdata.

På europeisk nivå är European Open Science Cloud (EOSC) tänkt att bli en virtuell miljö för att tillhandahålla tjänster för lagring, hantering, analys och återanvändning av forskningsdata som stöd för forskning inom EU. Målet är att skapa federerade infrastrukturer för forskningsdata inom EU, för att på så vis göra data interoperabla och maskin-hanterbara enligt FAIR-principerna.

EOSC ingår som ett partnerskapsprogram i EU:s nya ramverk Horizon Europe och styrs från 2021 av en förenings där VR representerar Sverige. Inom Sverige finns en extern referensgrupp bestående av representanter från ett antal svenska lärosäten, myndigheter och forskningsfinansiärer. SLU är sedan 2022 medlem i EOSC.

Sverige

I forskningspropositionen som antogs av riksdagen i april 2021 tydliggör regeringen att för forskningsdata ska omställningen vara genomförd fullt ut senast 2026. I samband med detta har VR fått ett förtydligat uppdrag att främja och samordna arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata. Ett nytt uppdrag för att utveckla arbetet med öppen vetenskap ges också till universitet och högskolor.

I syfte att tydliggöra lärosätenas ansvar för att uppnå regeringens målbild, antog Sveriges universitets-och högskoleförbund (SUHF) i mars 2021 en rekommendation om nationell färdplan för öppen vetenskap. SUHF har tidigare utformat en rekommendation avseende datahanteringsplan och en rekommendation avseende styrdokument för forskningsdata. VR och Kungliga biblioteket har i januari 2024 publicerat nationella riktlinjer för öppen vetenskap.

Konsortiet Svensk nationell datatjänst (SND) verkar för att ge svenska forskare ett samordnat och kvalitetssäkrat system för att hitta, beskriva och dela data, nationellt såväl som internationellt. Tillsammans med ca 40 lärosäten och forskande organisationer bildar SND en nationell infrastruktur för öppen tillgång till forskningsdata. SND:s verksamhet finansieras i huvudsak av Vetenskapsrådet och av de nio lärosäten som är medlemmar i konsortiet. Som medlem är SLU med och fattar beslut om vägval och strategier för konsortiet.

SLU

SLU har sedan 2021 genom regeringens regleringsbrev fått i uppdrag att utveckla arbetet med öppen vetenskap:

"Sveriges lantbruksuniversitet ska fortsätta att utveckla arbetet med öppen vetenskap i syfte att verksamheten ska bidra till att nå den nationella inriktningen för ett öppet vetenskapssystem (prop. 2020/21:60). I arbetet ingår att bidra med underlag till Vetenskapsrådets och Kungl. bibliotekets respektive uppdrag om samordning av arbete för öppen tillgång."

SLU har som generell målbild i sin strategi att verka för att vetenskapliga resultat och data blir kända och nyttjas i samhället. I strategin framhålls vidare att SLU ska använda digitaliseringens möjligheter fullt ut och därigenom till exempel bidra till öppen vetenskap där forskningsresultat och öppna data tillgängliggörs.

SLU är även signatär av den myndighetsgemensamma strategin för miljödatahantering som riktar sig mot myndigheter som hanterar miljöinformation i Sverige. Strategin innehåller en vision, 10 riktlinjer och 28 tillhörande rekommendationer. De myndigheter som signerat strategin strävar efter att miljödata ska hanteras väl, komma till nytta och göra skillnad för miljön. Enligt riktlinjerna i strategin ska miljödata göras lätta att hitta, vara välbeskrivna och lätta att förstå och använda, vilket till stor del också överensstämmer med FAIR-principerna som policyn grundar sig på.