Historiska samlingen i Uppsala

Veterinärhögskolans historiska samling

Veterinärhögskolans samling är den mest omfattande av de två. Den är kronologiskt uppställd med årtalsskyltar och upptar vänstra långväggen och fondväggen. Bland ett tiotal arbeten från 1500-talet märks Johannes Ruellii (1474-1537) "Veterinariae medicinae libri duo", Paris 1530, och "Viehartznei" av okänd författare, Frankfurt 1559.

Den första boken på svenska av veterinärt intresse är tryckt i Stockholm 1647 med titeln "Een nyttigh läkiarebook för alla them som hästar hafwa til at sköta". Vårt exemplar är sammanbundet med Martin Böhmes (1559-1636) "Een ny och ganska nyttigh läkiarebook om häste läkedomar", Stockholm 1648. Böhme var en illitterat tysk kursmed (hovsmed och hästläkare). Den svenska översättningen av hans lilla bok gavs även ut i en andraupplaga 1692. Av denna finns i Ultunabiblioteket inte mindre än fyra exemplar. Alla bär spår av flitigt studium och användning av sina föregående ägare, som troligen till stor del var hovslagare, forna tiders veterinärer.

Den franske hästläkaren Philippe Etienne Lafosse (1737-1820) och hans "Cours d´hippiatrique", Paris 1772, bör bibliofilen ägna några minuter under besöket i Historiska samlingen. Denna praktvolym i folioformat torde nämligen som bokverk betraktat hittills vara oöverträffat inom veterinärmedicinen. När man ser de påkostade kopparsticken, förstår man varför utgivningen av verket ruinerade författaren. Verket finns också digitaliserat via franska nationalbiblioteket.

Lantbrukshögskolans biblioteks historiska boksamling

Lantbrukshögskolans biblioteks historiska boksamling omfattar all dess litteratur tryckt fram till år 1800 samt de intressantaste böckerna från 1800-talet, vilka till en del härstammar från Ultuna lantbruksinstitut.

Det nuvarande Ultunabibliotekets äldsta bok är Varros "De agricultura" och Catos "De re rustica", Basel 1521. Av diverse anteckningar framgår att boken är ett krigsbyte från Braunsberg i Ostpreussen. Innan den förvärvades till Ultunabiblioteket 1959 tillhörde den bl a hovjuveleraren och samlaren Christian Hammar (1818-1905) enligt ett av tre exlibris.

Bland intressanta 1600-talsarbeten lägger man märke till ett väl tummat exemplar av den tyske prästmannen Johannses Coleri (d. 1639) "Oeconomia", översatt och "amplificerad" av hans östgötske kollega Isak Erici (1576-1650) och tryckt i Stockholm 1686-94. Naturligtvis bör man även bekanta sig med några av de många 1700-talsklassikerna inom svensk lanthushållning, t ex lantjunkaren Carl Gustaf Boijes (1697-1669) " Den swenska landthushållaren", Stockholm 1756, Norrköpings-prosten Reinerus Reineri Broocmans (1677-1738) "Hus-hålds-bok" Norrköping 1736, vitterlekaren Carl Carlesons (1703-1761) "Hushålslexicon", Stockholm 1756, ekonomie lektorn och rospiggen Karl Dahlman Eskilssons (d. 1760) "Swenska landthushålning", Stockholm & Uppsala 1745, och skriftställaren Johan Fischerströms (1735-1796) "Economiska dictionnaire", Stockholm 1779-92, som icke helt oväntat avstannade redan med bokstaven C.

I lantbrukshögskolans biblioteks historiska samling ingår även tidskrifter, varför man här kan hitta Vetenskapsakademiens handlingar 1739-1806 i "välska", d v s halvfranska men prydliga band och "Hushållnings journal" 1777-89, den senare sviten tyvärr med luckor. Båda dessa pionjärer inom svensk vetenskaplig tidskriftsutgivning innehåller som bekant många artiklar av lantbruksvetenskapligt intresse.

Takmålningarna i raritetskammaren

Takmålningarna i rummet där det historiska samlingen finns kan delvis beundras utifrån. De är utförda av Ronald Reyman (1928-1988) i tempera på björkträ. I de tre valven anspelar konstnären på verksamheten vid var och en av lantbruksuniversitetets dåvarande tre fakulteter. Inspiration till konstverket hämtade han ur några av böckerna i rummet.