Forest and Health Umeå

Last changed: 02 February 2023

We have studied whether and how people's health is affected by forest visits and how this knowledge can be used for various decisions on forest management.

Now we continue:

  • in the research group SLU FOREST AND HEALTH
  • with NORDIC NATURE HEALTH HUB - A meeting place and resource for nature entrepreneurs, researchers, organizations, authorities and everyone interested in the effects of animals and nature on human health.

We have also worked with Nature-based integration, which aims at facilitating the integration of new arrivals in the Nordic countries, by using forests and nature. We have provided information and education about the green industries.

We conduct interdisciplinary research and development and cooperate with the Department of Occupational Science, Economics and Environmental Psychology, SLU in Alnarp, the Department of Public Health and Clinical Medicine, Psychology and Social Work at Umeå University, Natural Resources Institute Luke, Centria Polytechnic College, Vaasa University / Lévon Finnish Institute of Health, Syke, Helsinki, University of Copenhagen, Norwegian Institute for Nature Research NINA Oslo, Stress Clinic at Norrlands University Hospital, Hushållssällskapet Norrbotten-Västerbotten, Kristinestads Näringslivcentral AB, County Administrative Board of Västerbotten.

Scientific publications

Dolling A, Nilsson H, Lundell Y. 2017. Stress recovery in forest or handicraft environments - An intervention study. Urban Forestry & Urban Greening 27:162-172. https://doi.org/10.1016/j.ufug.2017.07.006

Stoltz J, Lundell Y, Skärbäck E, Annerstedt van den Bosch, M, Grahn P, Nordström E-M, Dolling A. 2016. Planning for restorative forests: describing stress-reducing qualities of forest stands using available forest stand data. European Journal of Forest Research 135:803–813. DOI:10.1007/s10342-016-0974-7

Sonntag-Öström E, Nordin M, Dolling A, Lundell Y, Nilsson L, Slunga Järvholm L. 2015. Can rehabilitation in boreal forests help recovery from exhaustion disorder? – The randomised clinical trial ForRest. Scandinavian Journal of Forest Research. 30:8, 732-748. DOI:10.1080/02827581.2015.1046482.

Sonntag-Öström E, Stenlund T, Nordin M, Lundell Y, Ahlgren C, Fjellman-Wiklund A, Slunga-Järvholm, L, Dolling A. 2015. "Nature's effect on my mind." - Patients' qualitative experiences of a forest-based rehabilitation programme. Urban Forestry & Urban Greening 14(3): 607-614.  https://doi.org/10.1016/j.ufug.2015.06.002

Nordström E-M, Dolling A, Skärbäck E, Stoltz J, Annerstedt van den Bosch M, Grahn P, Lundell Y. 2015. Forests for wood production and stress recovery - trade-offs in long-term forest management planning. European Journal of Forest Research 134:755-767. 10.1007/s10342-015-0887-x 

Sonntag-Öström E. 2014. Forest for Rest. Recovery from exhaustion disorder. Umeå University Medical Dissertations, New Series No 1667. (Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet) ISBN 978-91-7601-083-9, ISSN 0346-6612.

Sonntag-Öström E, Nordin M, Lundell Y, Dolling A, Wiklund U, Karlsson M, Carlberg B, Slunga Järvholm L. 2014. Restorative effects of visits to urban and forest environments in patients with exhaustion disorder. Urban Forestry & Urban Greening. 13: 344-354. dx.doi.org/10.1016/j.ufug.2013.12.007 

Sonntag-Öström E, Nordin, M, Slunga Järvholm L, Lundell Y, Brännström R, Dolling A. 2011. Can the boreal forest be used for rehabilitation and recovery from stress-related exhaustion? A pilot study. Scandinavian Journal of Forest Research 26: 245-256. DOI: 10.1080/02827581.2011.558521

Popular science publications

Gentin S, Chondromatidou, AM, Pitkänen K, Dolling A, Prästholm S, Palsdottir AM 2018. Defining nature-based integration. Perspectives and practices from the Nordic countries. Reports of the Finnish environment institute 16.

Pitkänen K, Gentin S, Dolling A, Pálsdóttir AM, Præstholm S, Figari H, Chondromatidou AM, Riki A. 2018. Nature based integration. A solution for immigrant integration in Nordic countries.

Lundell Y, Dolling A, Nordström E-M, Skärbäck E, Stoltz J, Annerstedt van den Bosch M, Grahn P. 2015. Rehabiliteringsskog och virkesproduktion – Går de att kombinera? Fakta Skog, nr 6

Lundell Y och Dolling A. 2010. Kan skogsmiljöer användas vid rehabilitering av människor med utmattningssyndrom? Fakta Skog nr 13 

 

Master theses

Almén, L, 2021. En hälsofrämjande skog är en gammal skog : ett arbete om att finna och identifiera vad som utmärker hälsofrämjande miljöer i Västerbottens län. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2021:5

Rosendahl, M. 2020. Fysiska och psykiska hälsoeffekter av att vistas i naturen – En pilotstudie utförd på Stora Fjäderägg, Västerbottens län. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2020:1

Köppler S. 2017. Skogen som integrationsarena - kopplingen mellan svensk skogsnäring och integrationExamensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2017:3

Olofsson M. 2014. Utomhuspedagogik i skogen för barn. Skötsel och informationsförslag för Stadsliden, en stadsskog i Umeå. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2014:1

Lindén H. 2014. Förvaltning och skogsskötsel av ett tätortsnära naturreservat – En fallstudie om Lugnets naturreservat i FalunExamensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2014:3

Jönsson H. 2013. Kan vistelse i skogs- eller hantverksmiljö sänka stressade personers stressnivå? En jämförande studie. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, nr 2013:3 

Lundberg J. 2011. Var finns rehabiliteringsskogen? Hur preferens och upplevelse av skogsmiljö kan användas för att återfinna rehabiliteringsskogen på landskapsnivå. Examensarbete, SLU, institutionen för skogsekologi och skötsel, nr 2001:5 

Other publications (in Swedish)

Dolling A, Ålund A, Mårtensson Ekström B, Gunnarsson F. 2017. Främja nyanländas väg till anställning i de gröna näringarna och naturvården. Skogsstyrelsen. Meddelande 2.

Dolling A och Nordström E-M. 2016. Skogens ekosystemtjänster. En ännu högre grad av förvirring? KSLA Nytt & Noterat 2:2016.

Dolling A och Stenborg Blom C.2015. Mångfald i skogen. pp. 26-27. I Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 2.