Jag är etnolog och disputerade 2018 vid Stockholms universitet på avhandlingen Flyktiga möten. Fågelskådning, epistemisk gemenskap och icke-mänsklig karisma. I avhandlingen undersökte jag kunskapsgemenskapen som omger fågelskådning och som vuxit fram i skärningspunkten mellan naturskydd, fritid och vetenskap. Jag har fortsatt studera fågelskådning i projektet EnviroCitizen (https://www.envirocitizen.eu/) där fokus legat på hur fågelskådning påverkar engagemang för naturskydd och miljö.
I ett tidigare postdok-projekt har jag undersökt erfarenheter av klimatförändringarnas effekter i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Specifikt undersökte jag hur lantbrukare och tjänstemän som är verksamma i världsarvet har upplevt senare års vattenbrist och torka samt hur det har påverkat deras föreställningar om framtiden.
I det pågående forskningsprojektet SHOWCASE (https://showcase-project.eu/) undersöker jag lantbrukares engagemang i medborgarforskning tillsammans med Erik Öckinger och René van der Wal. I studien är vi intresserade av att följa hur engagemang i medborgarforskning påverkar lantbrukares kunskaper om och attityder till biodiversitet och till jordbruksmetoder som gynnar biologisk mångfald.
Lundquist E, Peterson J, Truong MXT, Gumucio G & Van der Wal R (2025) Birdwatching in the digital age: how technologies shape relationships to birds. Bioscience. https://doi.org/10.1093/biosci/biaf047
Lundquist, E. (2018). Flyktiga möten. Fågelskådning, epistemisk gemenskap och icke-mänsklig karisma. Dissertation. Stockholm: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet.
Lundquist, E. (2018). Flyttfåglar i sikte. Om affektiva logiker och förhållningssätt till flyttfåglar på Malta. I: Djur. Berörande möten och kulturella smärtpunkter. Simon Ekström & Lars Kaijser (red). Göteborg: Makadam. Page 35–64.
Lundquist, Elin. (2014). Mellan fåglar, ting och människor: Hur fågelskådarnas seende formas I: Talande ting. Berättelser och materialitet. Katarina Ek-Nilsson & Birgitta Meurling (red). Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Page: 87–101.