Föreläsningar med SLU:s seniora miljöanalysspecialister 2022

Senast ändrad: 21 april 2022

Här hittar du information om våra öppna och populärvetenskapliga föreläsningar med SLU:s seniora miljöanalysspecialister 2022. Du kan även läsa mer om vad föreläsningarna handlar om, se program och inspelningar av webbsändningen.

Den 1 april 2022 hölls de senaste föreläsningarna med tre av SLU:s seniora miljöanalysspecialister. 

  • Holger Dettki, SLU Artdatabanken
  • Stefan Palm, institutionen för akvatiska resurser
  • Stefan Larsson, institutionen för akvatiska resurser

Föreläsarna delade med sig av sin expertkunskap om e-infrastruktur för fjärrövervakning av vilda djur, DNA-metoder i fiskförvaltningen och om status för kustfisken.

Du hittar en inspelning av webbsändningen längre ned på denna sida. Du kan också läsa mer om respektive föreläsning nedan.

Älg i Nikkaloukta. Foto.
Vilka möjligheter finns med fjärrövervakning av vilda djur med sensorer i kombination med storskalig dataanalys? Holger Dettki berättar om biologging och infrastrukturer som finns inom fältet. På bilden syns en sändarförsedd älg i Nikkaluokta. Foto: Christian Fohringer.
Holger Dettki, SLU. Foto.
Holger Dettki, senior miljöanalysspecialist vid SLU, finns på SLU Artdatabanken där han är chef för enheten för digitala verktyg. Foto: Johan Samuelsson, SLU.
Vävnadsprovtagning från fisk ör DNA-analys. Foto.
DNA-analyser av fisk ger värdefull kunskap för bevarandearbete och resursförvaltning. Stefan Palm introducerar ämnet och ger exempel på hur genetiska analyser används. På bilden syns vävnad från fisk som prepareras för DNA-analys. Foto: SLU.
Stefan Palm, SLU. Foto.
Stefan Palm, senior miljöanalysspecialist vid SLU, finns på institutionen för akvatiska resurser, enheten för vandringsfisk. Foto: Privat.
Nätprovtagning kustfisk. Foto.
Hur många fiskar finns i havet? Stefan Larsson ger både framåt- och bakåtblickar i hur kustfisken mår. Här pågår upptagning av provfiskenät i en kustvik. I nätet sitter mört, braxen och abborre. Foto: Magnus Dahlberg, SLU.
Stefan Larsson, SLU. Foto.
Stefan Larsson, senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser, enheten för beståndsanalys. Foto: SLU

Holger Dettki: E -infrastrukturen avgörande för framgångsrik fjärrövervakning av vilda djur

E -infrastrukturen avgörande för framgångsrik fjärrövervakning av vilda djur

Föreläsare: Holger Dettki, forskare vid SLU Artdatabanken samt institutionen för vilt, fisk och miljö.

Moderator: Pernilla Christensen, miljöanalysspecialist vid institutionen för skoglig resurshushållning.

Sammanfattning

Fjärrövervakning av djur med sensorer – på engelska kallat biologging - handlar om att sätta olika typer av sensorer på djur för att studera deras beteende eller fysiologi på avstånd. Området har utvecklats snabbt i och med att sensorer blivit mindre, billigare och att tekniken för dataöverföring har förbättrats. Denna utveckling har gjort att mängden data ökat exponentiellt, vilket ger möjligheter för storskaliga dataanalyser – big data. Samtidigt ställer sådana dataanalyser höga krav på datahanteringen.

En förutsättning vid storskaliga dataanalyser är att data både är åtkomliga och möjliga att samköra med andra datamängder. Ofta har det dock visat sig vara en stor utmaning att ladda ned och samköra olikartade datamängder lokalt. En viktig väg framåt för miljöanalysen av djur är därför att arbeta för en standardiserad datahantering och effektiv delning av biosensordata. För att uppnå det behövs överenskommelser om datastandarder, nya lösningar och att existerande internationella system för datahantering och datadelning kommunicerar med varandra.

Data från biologging används även inom biodiversitetsforskningen. Därför finns behov av att koppla samman biologging-infrastrukturer och internationella biodiversitets-infrastrukturer, vilket bland annat görs inom Global Biodiversity Information Facility (GBIF).

Under föreläsningen resonerar Holger Dettki kring krav, problem, potentiella fallgropar och möjliga lösningar för att skapa en framgångsrik e-infrastruktur för biologging inom djurekologi kommande årtionde. Exemplen baseras på e-infrastrukturen Wireless Remote Animal Monitoring (WRAM), som finns vid SLU. Holger Dettki kommer också att beskriva hur WRAM kopplar sina data med initiativet Svensk biodiversitetsdatainfrastruktur (SBDI), där SLU är en viktig partner.

Stefan Palm: DNA som verktyg för hållbar användning och bevarande av fiskbestånd

DNA som verktyg för hållbar användning och bevarande av fiskbestånd

Föreläsare: Stefan Palm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser.

Moderator: Anna Gårdmark, professor vid institutionen för akvatiska resurser.

Sammanfattning

Populationsgenetiska analyser av fisk och skaldjur håller på att bli en alltmer etablerad metod inom SLU:s miljöanalys, med stor framtida potential för bevarandearbete och resursförvaltning. Studier av DNA-variation kan till exempel visa hur arter är uppdelade i genetiskt avgränsade populationer. Det går även att studera hur mänskliga aktiviteter, till exempel utsättningar, påverkar genetisk mångfald.

Flera nationella miljökvalitetsmål och internationella konventioner nämner betydelsen av att bevara tillräcklig genetisk variation inom och mellan lokala djur- och växtpopulationer. Hittills används dock populationsgenetiska analyser sällan för löpande miljöövervakning. Vid SLU:s sötvattenslaboratorium har genetiska studier av fisk och kräftor genomförts sedan slutet av 1990-talet, i syfte att stödja en hållbar resursförvaltning.

En arts genetiska struktur kan variera från extremfallet med en enda genetiskt homogen population (till exempel ål) till många genetiskt distinkta populationer utan tydlig koppling till geografiskt avstånd (till exempel fisk och kräftor i isolerade sjöar och vattensystem).

Det är centralt att fiskeförvaltning och beståndsanalyser tar hänsyn till den aktuella artens genetiska populationsstruktur. Annars kan missvisande slutsatser dras och exempelvis överfiske bli följden. I många fall saknas dock grundläggande genetisk kunskap.

I sin presentation ger Stefan Palm några exempel där DNA-undersökningar har svarat på hur akvatiska arter kan bevaras och förvaltas hållbart.

  • Där fångster består av individer från flera populationer - så kallat blandbeståndsfiske - kan DNA-analyser användas för att statistiskt uppskatta andelen individer från olika (genetiskt distinkta) populationer. Utifrån denna kunskap kan fisket regleras i tid och rum för att skydda svagare bestånd. Laxfisket längs Norrlandskusten är ett exempel där sådant arbete inletts.
  • Ett annat praktiskt användningsområde för DNA-analyser är utvärderingar av utsättningar. Det kan handla om utplantering av gösungar för att gynna lokalt sportfiske i sjöar eller på kusten. Ett annat exempel är utsättning av odlad lax- och öringsmolt som kompensation för minskad naturlig produktion i älvar utbyggda för vattenkraft.

Presentationen avslutas med en framåtblick. En snabb metodutveckling ger bland annat nya möjligheter till detaljerade DNA-kartläggningar, vilket kan gynna miljöanalysarbetet för vissa arter. Att kombinera genetiska data med annan biologisk information, exempelvis kemiska analyser, bedöms också ha stor framtida potential.

Stefan Larsson: Hur många fiskar finns i havet? Beståndsanalys av kustfisk till grund för hållbar förvaltning

Hur många fiskar finns i havet? Beståndsanalys av kustfisk till grund för hållbar förvaltning

Föreläsare: Stefan Larsson, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser.

Moderator: Anna Gårdmark, professor vid institutionen för akvatiska resurser.

Sammanfattning

Starka fiskbestånden längs Sveriges kust och hav är viktiga naturresurser för samhället, inte minst via kommersiellt fiske och fritidsfiske. Fiskbestånden ger oss dock inte bara mat på bordet och rekreation i form av fisketurer i naturen.

Att bestånden har god status är också av stor betydelse för viktiga funktioner i kustens och havens ekosystem. Om fiskbestånden inte nyttjas hållbart får det inte bara effekter på de enskilda beståndens utan kan också medföra negativa effekter på ekosystemnivå. Det är därför viktigt att fortlöpande analysera hur fiskbestånden mår, både för att kunna genomföra åtgärder om deras status är dålig men också för att bedöma hur mycket vi kan nyttja fiskresurserna på ett långsiktigt hållbart sätt.

Institutionen för akvatiska resurser genomför årligen beståndsanalyser för alla fiskade arter längs Sveriges kust, i haven och de fem största sjöarna. Ett centralt syfte med dessa analyser är att kunna bedöma hur stora bestånden av fisk är, bedömningar som sedan används som underlag i förvaltningen. För dessa analyser samlar vi in data från fiskets fångster och från provfisken i egen regi. Där insamlad data tillåter medverkar SLU i att skatta hur stora bestånden är och hur stort fisket kan tillåtas vara, utan att påverka bestånden negativt över tid.

För bestånd där inte lika mycket data finns gör SLU istället biologiska bedömningar över beståndens status. Ett exempel på rådande databrist utgörs av att uppgifter om fritidsfisket fångster ofta är knapphändiga. Trots att skattningarna är behäftade med stor osäkerhet är det dock tydligt att fritidsfisket fångar mycket mer än vad yrkesfisket gör för flera av de kustnära fiskarterna, som till exempel abborre och gädda.

I presentationen ger Stefan Larsson två exempel på hur fritidsfisket å ena sidan kan nyttjas för att samla in data om fiskbestånden och å andra sidan kan studeras för att bedöma hur stor effekten av fritidsfiskets fångster är på bestånden.

  • Vissa arter, som till exempel gäddan, är svår att övervaka med traditionella provfiskemetoder. Detta då gäddan sällan rör sig över större områden och där med är svår att fånga med provfiskenät. Däremot är gäddan en populär fisk i fritidsfisket, varför goda möjligheter finns att göra beståndsanalyser till del baserat på fritidsfiskets fångstuppgifter.
  • Det är i det närmaste okänt hur många som pimpelfiskar efter kusten och likaså hur mycket fisk pimpelfiskarna fångar. Genom att kombinera fältbesök och intervjuer med flygfotografering finns dock nu ny information om detta fiske, vilken kan förbättra beståndsanalyserna för bland annat kustsiken.

I slutet av presentation ger Stefan kort framåtblick kring brister och utvecklingsmöjligheter i dagens datainsamling och beståndsanalys samt förslag på hur förvaltningen av fisk längs kust och i hav skulle kunna förbättras.

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

fomaredaktion@slu.se

Ann-Katrin Hallin, 018-67 38 25, 070-323 38 25

Ulla Ahlgren, 090-786 82 81, 070-662 31 07