Program Vilt

Program Vilt utvecklar och kvalitetssäkrar övervakningsmetoder för vilt och viltskador, samt analyserar populationsutvecklingen för viltstammarna.

Programkontakter Det här gör vi Nytt & publicerat

Fredrik Widemo och Tim Hofmeester. Foto.

Kontakta oss gärna!

Vill du samarbeta med oss eller har du frågor om vårt miljöanalysarbete?

Tim Hofmeester (till höger i bild), koordinator
tim.hofmeester@slu.se, tel. 070-247 88 42
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU.

Fredrik Widemo (till vänster i bild), biträdande koordinator
fredrik.widemo@slu.se, tel. 076-139 10 40
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU.

Allt du vill veta om älg

Följ SLU:s kunskapssatsning om älg! Hitta nyheter, kuriosa, filmer och annat med den gemensamma nämnaren älg.

Färre älgar, jägarna vill ha fler

Älgstammen har minskat med 20 procent sedan år 2012. Nu tycker många jägare att älgarna är för få, visar SLU-undersökning.

Svenska vargstammen stagnerar

Ökande illegal jakt vållar stagnation i svensk vargstam. Det visar en artikel i tidskriften Biological Conservation.

SLU mäter vad djuren äter

Inom projektet Beyond moose mäter forskare vid SLU betestrycket i skogen sedan år 2012. Nu utökas undersökningarna med detaljerade studier i det sörmländska odlingslandskapet.

Bild: Mätning av betestryck. Foto: Fredrik Widemo, SLU.

Läs mer om studien i SLU-nyhet.

Resurser inom Vilt

Kunskapsbank: Vilt

Rapportera skador från stora betande fåglar och bidra till bättre skydd för grödan
Lantbrukare, forskare och vilthandläggare måste arbeta tillsammans. Om lantbrukarna inte rapporterar in skador från gäss och tranor blir det svårt för forskarna och vilthandläggarna att ta fram och utvärdera strategier som kan skydda grödorna. SLU-forskare misstänker att inte alla skador rapporteras in i dag, och ber lantbrukare att använda det system som finns.
Förstörda livsmiljöer och klimatförändringar ökar risken för utbrott av djurspridda sjukdomar i Sverige – exemplet sorkfeber
Sjukdomar som sprids mellan djur och människa, så kallade zoonoser, utgör ett allt större hot mot den globala folkhälsan. Coronaviruset (SARS-CoV-2), som har orsakat det nuvarande utbrottet av covid-19, är ett sådant exempel. Den pågående pandemin har startat en debatt om vilken roll som förstörda livsmiljöer, minskad biologisk mångfald och ett förändrat klimat har för utbrott av zoonoser. I diskussionerna hänvisas ofta till sjukdomsutbrott i Asien. Sambanden gäller dock också i Sverige – och inte bara i framtiden, vi ser dem redan nu.