Sabine Jordan, koordinator för program Klimat
018-67 19 46, sabine.jordan@slu.se. Forskare vid institutionen för mark och miljö, avdelningen för skogsmarkens biogeokemi, SLU.
Örjan Berglund, biträdande koordinator för program Klimat.
018-67 34 95, 070-714 21 86, orjan.berglund@slu.se. Agronom och forskare vid institutionen för mark och miljö, avdelningen för jordbrukets vattenhushållning och vattenkvalitet.
Urval av miljöanalysdata för miljömålet Begränsad klimatpåverkan
I SLU:s miljödatakatalog kan du söka och bläddra bland öppna data från vår miljöanalys.
Resurser inom Klimat
-
Klimatrapporteringen
Klimatförändringarna ger effekter på ekosystem och samhälle. För att mildra dessa måste utsläppen minska. Utvecklingen följs upp genom ländernas redovisning till FN och EU. SLU ansvarar för beräkning och rapportering av växthusgasflöden inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. -
Svenska fenologinätverket
Samlar in observationer av allt från vårtecken till hösttecken på ett organiserat sätt. Frivilliga och professionella observatörer samverkar med forskare och myndigheter och bidrar till uppföljningen av de svenska miljömålen. -
Fenologiindikatorer
2025 hade den näst längsta växtsäsongen i nutid, hela 12 dagar längre än förr i tiden! -
MarkInfo
MarkInfo är ett samarbetsprojekt mellan institutionen för mark och miljö och Naturvårdsverket. Syftet är att sprida översiktlig information om markegenskaper och vegetation för skogsmark i Sverige. -
Miljöanalys/klimat
I denna del av Enhetens verksamhet ingår studier om variationer och förändringar i vegetation, skogstillstånd, mark- och vattenförhållanden samt referensklimatmätningar vid fältstationerna.
27 projekt som utvecklar SLU:s miljöanalys
5,8 miljoner kronor går till flera mindre projekt för att utveckla och förbättra SLU:s fortlöpande miljöanalys.
"Med de projekt som nu fått finansiering stödjer vi utvecklingsbehov som prioriteras högt av myndigheterna."
Varför är inlagringen av markkol i skogsmark mycket större i Sverige än i Finland?
Både Sverige och Finland rapporterar markkolsförändringar till FN och EU, men använder två helt olika metoder. Här förklarar SLU-experter skillnaderna i metoder och resultat.