Här kan du hålla dig uppdaterad genom att ta del av resultat och ämneskunskap från SLU:s fortlöpande miljöanalys. Läs nyheter, följ oss på Twitter, prenumerera på vårt nyhetsbrev, läs populärvetenskapligt skrivna inslag i kunskapsbanken eller i tidningen Miljötrender.
I lunchföredragsserien Värt att veta presenterar forskare och miljöanalytiker vid, eller anknutna till, SLU samhällsrelevant forskning i ett populärvetenskapligt format.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) planerar tillsammans med Sportfiskarna att under 2019 genomfö...
Trots att Sverige ofta framställs som föregångsland inom djurvälfärd saknas regelverk för hur odl...
1 juli, samma dag som Östersjön kunde ha fått torskfiskestopp om EU-kommissionen hade gått på...
Olika typer av ortopedisk sjukdom, alltså sjukdom kopplat till skelett, leder och muskulatur, är...
Trots att miljögifter som DDT och PCB med flera är förbjudna sedan länge i stora delar av världen...
Vildsvinstammen har, liksom jakten på vildsvin, ökat kraftigt. Köttet används för humankonsumtion...
Snart är det sommar igen och nya utmaningar för landets jordbruk. SLU:s miljöanalys av jordbrukslandskapet har växt i omfattning de senaste åren och en del av den kunskapen har vi samlat i ett temanummer av Miljötrender.
I Miljötrender #Jordbrukslandskap visar vi på några exempel från SLU:s miljöanalysarbete på hur jordbrukslandskapets utveckling följs och hur lösningar för ökad hållbarhet kan se ut. Läs bland annat om: pilotprojekt som kartlägger åkrars myller, betesmarker och om riskbedömning av växtskyddsmedel.
Läs också om hur det multifunktionella jordbrukslandskapet kan hjälpa till att tillgodose jordbrukets vattenbehov och minska risken för översvämningar.
I rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018 redogörs läget för våra kommersiellt viktigaste fiskar i havet och de stora sjöarna, bl.a. hur treden för siklöja och hummer är negativ men positiv för strömming och sik. Nytt för i år är även en utförligare beskrivning av fritidsfiskets påverkan.
Fler exempel på analyser:
ArtDatabanken har publicerat en bestämningsnyckel till alla de drygt 140 arter av musslor som finns i svenska hav. Några arter är välkända, bl.a. europeiskt ostron, blåmussla och stor kammussla, men flertalet är dåligt kända för allmänheten. Man kan hitta skal av några arter längs havsstränder, bl.a. sandmussla och östersjömussla, men de flesta musslor lever på lite djupare vatten. Några arter kan vara svåra att artbestämma.
Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Granen utmärker sig som viktig värdväxt för flest arter – hela 1100, följd av tall med 920 och ekar med 880 arter. En väsentlig del av den övriga floran är också avgörande för många arters överlevnad. Arter som till exempel blåbär, ljung, röllika och viden är viktiga som värdväxter.
För de flesta av de åtta naturtyperna i Sveriges sjöar och vattendrag är bevarandestatusen otillfredsställande på grund av att många vatten är påverkade av mänsklig aktivitet i nutid eller historiskt. Bevarandestatusen är generellt bättre i alpin region och sämre i boreal och kontinental region. Det visar Sveriges tredje rapportering av art- och habitatdirektivet, som skickades in till EU den 29 april i år.
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. • Telefon: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen
