Här kan du hålla dig uppdaterad genom att ta del av resultat och ämneskunskap från SLU:s fortlöpande miljöanalys. Läs nyheter, följ oss på Twitter, prenumerera på vårt nyhetsbrev, läs populärvetenskapligt skrivna inslag i kunskapsbanken eller i tidningen Miljötrender.
I lunchföredragsserien Värt att veta presenterar forskare och miljöanalytiker vid, eller anknutna till, SLU samhällsrelevant forskning i ett populärvetenskapligt format.
Från den 12:e till 23:e maj är SLU värd för en grupp studenter från Penn State University i USA. ...
I en ny rapport från Arktiska rådets arbetsgrupp för biologisk mångfald visar forskare från de åt...
Vilken typ av symbios som är vanligast mellan trädrötter och svampar eller bakterier i en viss...
Det är dags för världens regeringar att agera kraftfullt för att skydda pollinatörerna och därmed...
Ljud av fågelkvitter i livsmedelsbutikernas grönsaksavdelning får män, men inte kvinnor, att köpa...
Njursjukdom är vanligt förekommande hos hundar. Under sjukdomens tidiga stadium visar hundarna of...
Snart är det sommar igen och nya utmaningar för landets jordbruk. SLU:s miljöanalys av jordbrukslandskapet har växt i omfattning de senaste åren och en del av den kunskapen har vi samlat i ett temanummer av Miljötrender.
I Miljötrender #Jordbrukslandskap visar vi på några exempel från SLU:s miljöanalysarbete på hur jordbrukslandskapets utveckling följs och hur lösningar för ökad hållbarhet kan se ut. Läs bland annat om: pilotprojekt som kartlägger åkrars myller, betesmarker och om riskbedömning av växtskyddsmedel.
Läs också om hur det multifunktionella jordbrukslandskapet kan hjälpa till att tillgodose jordbrukets vattenbehov och minska risken för översvämningar.
I rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018 redogörs läget för våra kommersiellt viktigaste fiskar i havet och de stora sjöarna, bl.a. hur treden för siklöja och hummer är negativ men positiv för strömming och sik. Nytt för i år är även en utförligare beskrivning av fritidsfiskets påverkan.
Fler exempel på analyser:
Att gräsmarkernas bevarandestatus i Sverige är dålig generellt är ingen nyhet. Men att situationen försämras också för alvar och karsthällmarker är en oroväckande utveckling som framkommer i årets rapportering enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Försämringen beror till stor del på spridningen av invasiva främmande arter i dessa miljöer.
Blågul kamnuding (Trinchesia cuanensis) beskrevs 1 maj i en artikel i tidskriften Scientific Reports. Denna nakensnäcka har ryggutskott som är vackert färgade i blått och gult, vilket var passande att presentera på en flaggdag. Med rödfläckig rygghorning (Eubranchus linensis), även den ny för Sverige, har 94 arter av nakensnäckor påträffats i landet.
Myllret av växter, insekter, fiskar, groddjur och fåglar i våtmarker har minskat kraftigt i Europa under de senaste 100 åren. I jordbrukslandskapen har t.ex. mer än hälften av alla våtmarker försvunnit sedan början av 1900-talet. Har de åtgärder som vidtas någon effekt på våtmarkernas biologiska mångfald? Som rapportör i Artportalen kan du hjälpa till med att förbättra framtidens naturvård, t.ex. genom att rapportera med checklistor.
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. • Telefon: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen
