Nationella kräftdatabasen innehåller uppgifter om förekomster av flod- och signalkräfta, data från provfisken och information om pestdrabbade vatten.
Uppgifter om förekomster av kräftor är insamlade med olika metoder med hjälp av länsstyrelser, kommuner, ideella organisationer, privata fiskevattenägare och fiskevårdsföreningar. För varje förekomst finns uppgifter om bland annat art, metodik och täthet (antal fångade kräftor). De tidigaste förekomsterna i databasen är från 1891.
Data från provfisken, som utförs av bland annat länsstyrelser, kommuner, SLU Aqua och olika privata aktörer, inkluderar information om kräftornas längd, kön och eventuella skador, samt vilket djup provfisket utförts på.
Uppgifter om vattendrag och sjöar med kräftpest baseras på information som kommit in till Havs- och vattenmyndigheten och SLU Aqua, samt historiska data. Databasen innehåller bland annat information om förbud som länsstyrelserna beslutat om för de pestdrabbade vattnen.
Nationella kräftdatabasen innehåller också data från provtagningar av kräftfångster från yrkesfisket som utförs i de stora sjöarna Vättern, Hjälmaren och Vänern. Bland annat registreras tillväxt, fångststorlek, skador, könsfördelning, djup, bottentyp, längd, vikt, kön, skador och sjukdomar.
Databasens används i nationella utvärderingar, till exempel vid bedömning av ekologisk status i svenska vattendrag och i SLU Artdatabankens rödlistebedömningar. Data används även inom forskningsprojekt och vid uppföljning av fiskevårdsåtgärder, till exempel kalkning, uppförande av fiskvägar och biotoprestaurering.
Nationella kräftdatabasen ingår i datavärdskapet för fisk, ett uppdrag SLU tilldelats av Havs- och vattenmyndigheten. I uppdraget ingår att data kvalitetssäkras och tillgängliggörs.