Värdekedjans nätverk med tillämpning i bioekonomin
Kursen genomförs med hjälp av en uppsättning litteraturseminarier, gästföreläsningar med representanter från lantbrukssektorn och livsmedelsindustrin samt fallstudier värdekedjor.
Kursen använder empiriska exempel från bl a lantbrukssektorn, livsmedelsindustrin och bioekonomin, i Sverige, Europa och i utvecklingsländer. Olika teoretiska perspektiv och analytiska metoder används: industriell ekonomi, organisationsteori, transaktionskostnadsteori, agentteori, nyinstitutionell ekonomi, analys av sociala nätverk samt värdekedjans management.
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för FÖ0454
Läsåret 2023/2024
Värdekedjans nätverk med tillämpning i bioekonomin (FÖ0454-40162)
2024-03-20 - 2024-06-02
Läsåret 2022/2023
Värdekedjans nätverk med tillämpning i bioekonomin (FÖ0454-30133)
2023-01-16 - 2023-03-21
Läsåret 2021/2022
Värdekedjans nätverk med tillämpning i bioekonomin (FÖ0454-30207)
2022-01-17 - 2022-03-23
Läsåret 2020/2021
Värdekedjans nätverk med tillämpning i bioekonomin (FÖ0454-30183)
2021-01-18 - 2021-03-23
Läsåret 2019/2020
Värdekedjans nätverk med tillämpning i bioekonomin (FÖ0454-30169)
2020-01-20 - 2020-03-24
Läsåret 2018/2019
Värdekedjans nätverk med tillämpning i bioekonomin (FÖ0454-30195)
2019-01-21 - 2019-03-25
Kursplan och övrig information
Kursplan
FÖ0454 Värdekedjans nätverk med tillämpning i bioekonomin, 15,0 Hp
Value Chains and Networks in the Bio-EconomyÄmnen
Företagsekonomi FöretagsekonomiUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Examination | 6,0 | 0302 |
Project work | 6,0 | 0303 |
Active participation | 3,0 | 0304 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 180 hp högskolestudier, varav minst 90 hp företagsekonomi. Engelska 6.Mål
Kursen syftar till att utveckla de analytiska kunskaper och färdigheter som krävs för att förstå värdekedjor och nätverk inom jordbruks- och livsmedelssektorn, och deras betydels i en biobaserad ekonomi. Avancerade kunskaper och färdigheter utvecklas genom att kombinera nyinstitutionell ekonomi, såsom transaktionskostnadsteori, kontraktteori och agentteori, med teorier kring strategiskt beslutsfattande. Kursen fokuserar på olika typer av system inom jordbruks- och livsmedelssektorn och innefattar lokal, korta, långa och globala värdekedjor, samt multinationella hierarkier, kooperativ och producentorganisationer inom olika institutionella kontext.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
analysera hur värdekedjor styrs och organiseras i jordbruks- och livsmedelssektorn i en biobaserad ekonomi,
analysera olika typer av organisationsformer och styrsystem för värdekedjor i jordbruks- och livsmedelssektorn,
tillämpa kvalitativa såväl som kvantitativa metoder för att analysera organisation och styre i värdekedjor,
kartlägga och analysera betydelsen av värdkedjor och organisationer inom jordbruks- och livsmedelssektorn inom olika institutionella miljöer i olika länder,
kartlägga och analysera nätverk mellan individer och organisationer i jordbruks- och livsmedelssektorns värdekedjor.
Innehåll
Kursen genomförs med hjälp av en uppsättning litteraturseminarier, gästföreläsningar med representanter från lantbrukssektorn och livsmedelsindustrin samt fallstudier värdekedjor.
Kursen använder empiriska exempel från bl a lantbrukssektorn, livsmedelsindustrin och bioekonomin, i Sverige, Europa och i utvecklingsländer. Olika teoretiska perspektiv och analytiska metoder används: industriell ekonomi, organisationsteori, transaktionskostnadsteori, agentteori, nyinstitutionell ekonomi, analys av sociala nätverk samt värdekedjans management.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd tentamen.
Godkända projektuppgifter.
Deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för ekonomi
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
NOTE*: There is no textbook for this course but some articles and book chapters will be provided during the course in due time. The following are recommended readings:*
Assem Abu Hatab (AH)
- Lewandowski, I. 2017. Bioeconomy: Shaping the transition to a sustainable, biobased economy (Ed.). Springer. Chapters 3, 5 and 8
- Priefer, C., Jörissen, J. and Frör, O., 2017. Pathways to shape the bioeconomy. Resources, 6(1), p.10.
- Bennich, T. and Belyazid, S., 2017. The route to sustainability—prospects and challenges of the bio-based economy. Sustainability, 9(6), p.887.
- Teräs, J., Johnsen, I.H., Lindberg, G., Perjo, L. and Giacometti, A., 2014. Bioeconomy in the Nordic region: Regional case studies. Nordic Centre for Spatial Development: Stockholm, Sweden
- Bocken, N., Short, S., Rana, P. and Evans, S., 2013. A value-mapping tool for sustainable business modelling. Corporate Governance, 13(5), pp.482-497.
- Gardner, J.T. and Cooper, M.C., 2003. Strategic supply chain mapping approaches. Journal of Business Logistics, 24(2), pp.37-64.
- Dunning, J.H., 2015. Reappraising the eclectic paradigm in an age of alliance capitalism. In The eclectic paradigm (pp. 111-142). Palgrave Macmillan, London. [Chapter 1 and 2]
- Abu Hatab A., Lagerkvist C.J. , & Esmat A. (2021). Risk perception and determinants in agrifood small & medium-sized enterprises amidst the COVID-19 pandemic: Evidence from Egypt. Agribusiness: International Journal, 37:187–212.
- Abu Hatab, A., Owusu-Sekyere, E., Esmat, A.R. and Lagerkvist, C.J. (2023). In the midst of the COVID-19 pandemic: Perceived risks, management strategies and emerging opportunities for small and medium agri-food enterprises in a developing country. International Journal of Disaster Risk Reduction, 97, p.104045.
**Karin Hakelius (KH)**
- Bijman, J., Iliopoulos, C., Poppe, K.J., Gijselinckx, C., Hagedorn, K., Hanisch, M., Hendrikse, G.W., Kühl, R., Ollila, P., Pyykkönen, P. & van der Sangen, G. (2012). Support for farmers' cooperatives. Wageningen UR.
- Höhler, J. & Kühl, R. (2016). Organisation of German livestock production from the bottom up: a new institutional economic analysis of dairy cattle breeding. Journal on Chain and Network Science. 16(1), 7-18.
- O'Brien, D.J., Banwart, L. & Cook, M.L. (2013). Measuring the benefits of smallholder farmer membership in producer‐controlled vertical value chains: survey findings from a development project in East Africa. Poverty & Public Policy. 5(4), 399-416.
- Valentinov, V. (2007). Why are cooperatives important in agriculture? An organizational economics perspective. Journal of institutional Economics. 3(1), 55-69.
- WCM (2023) – World Cooperative Monitor Report 2023. Upcoming release on 25th January 2024.
**Jens Rommel (JR)**
- Anderson, J., Vadnjal, D. & Uhlin, H. E. (2000). Moral dimensions of the WTA–WTP disparity: An experimental examination. Ecological Economics. 32(1), 153-162.
- Hanisch, M., Rommel, J. & Müller, M. (2013). The cooperative yardstick revisited: panel evidence from the European dairy sectors. Journal of Agricultural & Food Industrial Organization. 11(1), 151-162.
- Höhler, J. & Schreiner, J. A. (2020). Unfair milk prices? Lessons from a split-sample choice experiment. British Food Journal. 112(2), 515-530.
- Rommel, J., Sagebiel, J. & Müller, J.R. (2016). Quality uncertainty and the market for renewable energy: Evidence from German consumers. Renewable Energy. 94,106-113.
**Julia Höhler (JH)**
- Banterle, A. and Stranieri, S., 2008. The consequences of voluntary traceability system for supply chain relationships. An application of transaction cost economics. Food Policy, 33(6), pp.560- 569.
- Bogetoft, P. and Olesen, H.B., 2002. Ten rules of thumb in contract design: lessons from Danish agriculture. European Review of Agricultural Economics, 29(2), pp.185-204.
- Borgatti, S.P. and Li, X., 2009. On social network analysis in a supply chain context. Journal of Supply Chain Management, 45(2), pp.5-22.
- Brousseau, E., and Glachant, J.M. 2004. The Economics of Contracts: Theory and Applications”. Cambridge University Press. Chapter 1
- Crespo, J., Réquier-Desjardins, D. and Vicente, J., 2014. Why can collective action fail in local agri-food systems? A social network analysis of cheese producers in Aculco, Mexico. Food Policy, 46, pp.165-177.
- Furubotn, E.G., and Richter, R. 2005. Institutions and Economic Theory: The Contribution of New Institutional Economics. University of Michigan Press (Second Edition). Chapters 2 and 5
- Hobbs, J.E., 1996. A transaction cost approach to supply chain management. Supply Chain Management: An International Journal, 1(2), pp.15-27.
- Ji, C., Jia, F. and Trienekens, J., 2017. Managing the pork supply chain through a cooperative: the case of Jinzhong Food Co. Ltd. International Food and Agribusiness Management Review, 20(3), pp.415-426.
- Shelanski, H.A. and Klein, P.G., 1995. Empirical research in transaction cost economics: a review and assessment. Journal of Law, Economics, & Organization, pp.335-361.
- Stuckey, J. and White, D., 1993. When and when not to vertically integrate. MIT Sloan Management Review, 34(3), p.71.
- Tichy, N.M., Tushman, M.L. and Fombrun, C., 1979. Social network analysis for organizations. Academy of management review, 4(4), pp.507-519.