Sommarkurs i agrarhistoria
I distanskursen Sommarkurs i agrarhistoria får du lära dig mer om landskapets historiska värden. Vi utgår från dagens landskap och ser vilka spår som finns kvar av äldre tiders jordbruk. Det handlar om allt från förhistoriska lämningar till hamlade träd och gärdesgårdar.
Kursen behandlar jordbruket historia, hur jordbruket påverkat landskapet och om hur spår efter äldre tiders jordbruk kan förstås och skötas. Det gäller så väl historiska- som biologiska värden som finns i äldre jordbrukslandskap.
Kursen är på distans med möjlighet till två frivilliga dagar med praktiska övningar.
Information från kursledaren
Sommarkurs i agrarhistoria startar i år den 5 juni med föreläsningar och upprop. Det är undervisning, övningar, seminarier fram till och med den 16 juni (6 juni undersvisningsfri). Föreläsningar, filmer och övningar kommer att finnas tillgängliga på kurshemsidan. Perioden från den 19 juni till den 1 augusti görs tre hemuppgifter: hemtentamen, intervju och skötselplan/historisk stig. Undervisningen återupptas den 3 augusti och examinationer av intervju och skötselplan/historisk stig sker den 9 och 10 augusti, med den 11 augusti som reservdag (för detaljer se schema).
Det kommer att vara två frivilliga dagar med praktiska övningar på kulturreservatet Linnés Hammarby utanför Uppsala den 7 och 8 augusti.
Många vill gå Sommarkurs i agrarhistoria. Du som är antagen, och har bestämt dig för att inte gå, skall därför så snart som möjligt avregistrera dig på antagning.se . Det ger möjlighet för andra att få plats. Tack!
Välkomna!
Jesper Larsson
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LB0094-50021 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LB0094
Läsåret 2024/2025
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50102)
2025-06-09 - 2025-08-31
Läsåret 2023/2024
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50172)
2024-06-03 - 2024-09-01
Läsåret 2021/2022
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50084)
2022-06-06 - 2022-08-28
Läsåret 2020/2021
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50077)
2021-06-07 - 2021-08-29
Läsåret 2019/2020
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50015)
2020-06-08 - 2020-08-30
Läsåret 2018/2019
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50017)
2019-06-03 - 2019-09-01
Läsåret 2018/2019
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50032)
2019-06-10 - 2019-09-01
Läsåret 2017/2018
Sommarkurs i agrarhistoria (LB0094-50042)
2018-06-04 - 2018-09-02
Kursplan och övrig information
Kursplan
LB0094 Sommarkurs i agrarhistoria, 10,0 Hp
Summer course in Agrarian HistoryÄmnen
Landskapsarkitektur LantbruksvetenskapUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 10,0 | 0002 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet.Mål
Under sommarkursen i agrarhistoria lär du dig att förstå hur landskapet har formats av böndernas arbete och husdjurens bete, och hur och varför den agrara markanvändningen har förändrats genom historien.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
redogöra översiktligt för den agrara utvecklingen i Sverige
redogöra för grundläggande principer för det agrara landskapets rumsliga organisation och hur och varför denna har förändrats över tid
identifiera och tolka vissa agrarhistoriska betydelsebärare i landskapet
redogöra för karakteristiska drag i det agrara landskapets biologiska innehåll
redogöra för hävd- och odlingsmetoder under olika tidsperioder
Innehåll
Kursen innehåller föreläsningar, fältvandringar och praktiska övningar. Individuella uppgifter under icke schemalagda veckor.
Under sommarkursen i agrarhistoria lär du dig att förstå hur landskapet har formats av böndernas arbete och husdjurens bete, och hur och varför den agrara markanvändningen har förändrats genom historien. Kursen ger också en översikt i svensk agrarhistoria, så som äldre tiders djurhållning, odling och teknik samt i grundläggande bebyggelsehistoriska begrepp. Vid fältvandringar identifieras och diskuteras historiska betydelsebärare i det agrara landskapet liksom hävdrelaterade biotoper, hävdgynnad vegetation och inverkan av gödsling.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Examination görs delvis i fält men också genom projektarbete och hemtentamen. God närvaro vid föreläsningar och övningar är en förutsättning för att klara examinationen.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Betygskriterier
Betygskriterier
På SLU tillämpas graderade betyg enligt U/3/4/5
Betyg på delmoment
Hemtentamen
På tentamen tillämpas betyg U/G. För en godkänd tentamen krävs godkänt svar (G) på alla frågor. För att svaret skall bedömas som godkänt krävs att redogörelsen är korrekt och utförlig, och att förklaringsresonemangen och diskussionsresonemangen är relevanta. Det krävs också att korrekta referenser görs till kurslitteraturen där det framgår vilken eller vilka sidor svaret hänvisar till.
Övningar
På övningarna tillämpas U/G. För godkänt (G) på övningarna krävs aktivt deltagande. Kursen innehåller nio övningar. För att kunna få slutbetyget 3 på kursen måste sex övningar vara godkända. För betyget 4 krävs sju övningar godkända och för betyg 5 krävs åtta övningar godkända. För överbetyg krävs även att övningarna lämnats in i tid. Om det föreligger särskilda skäl kan en övning ersättas med annan uppgift.
Seminarium
På seminarium tillämpas U/G. För G krävs aktivt deltagande.
Intervju
För intervjun tillämpas betyg U/G. För godkänt (G) krävs att intervjun är korrekt och utförlig.
Skötselplan/Historisk stig
För skötselplanen tillämpas betyg U/3/4/5.
Underkänt (U) ges om studenten inte uppnått kraven för betyg 3.
För betyget 3 skall studenten föreslå landskapsvårdsåtgärder eller ge förslag till en historisk stig, där platsens historia och historisk markanvändning har tagits i beaktande.
För betyg 4 skall studenten föreslå och resonera kring landskapsvårdsåtgärder eller en historisk stig, som bygger på en egen undersökning av platsens historia och den historiska markanvändningen där hänsyn tagits till biologi och kulturhistoria, och för den historiska stigen också till publik anpassning. Det krävs också att uppgiften lämnats in i tid.
För betyg 5 skall studenten föra en väl underbyggd diskussion omkring olika realistiska landskapsvårdsåtgärder eller möjligheter till en historisk stigdragning, som bygger på egen, gedigen undersökning av platsens historia och den historiska markanvändningen, där hänsyn tagits till biologi och kulturhistoria. För den historiska stigen ska hänsyn också ha tagits till publikanpassning, informationsförmedling och miljöns begräsningar. Det krävs också att arbete lämnats in i tid.
Betyg på hela kursen
Godkänt, betyg 3
För godkänt betyg krävs godkänt betyg på hemtentamen, sex godkända övningar, aktivt deltagande på seminarier, godkänd intervju samt betyg 3 på skötselplan/historisk stig.
Betyg 4
För betyg 4 på kursen krävs godkänt (G) betyg på hemtentamen, sju godkända övningar, aktivt deltagande på seminarier, godkänd intervju samt betyg 4 på skötselplan/historisk stig. Det krävs också att uppgifterna inklusive övningarna lämnats in i tid.
Betyg 5
För betyg 5 på kursen krävs godkänt (G) betyg på hemtentamen, åtta godkända övningar, aktivt deltagande på seminarier, godkänd intervju samt betyg 5 på skötselplan/historisk stig. Det krävs också att uppgifterna inklusive övningarna lämnats in i tid.
Litteraturlista
Cserhalmi Niklas. 2021. Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Sveriges hembygdsförbund, sidan 85–224. OBS! Ny omarbetad upplaga (Kan beställas från Sveriges Hembygdsförbund, https://butik.hembygd.se/products/farad-mark ca 345 kr.)
Cserhalmi, Niklas. 2006. Jordbrukslandskapets berättelser. Landskapstolkning på Krusenberg. Avdelningen för agrarhistoria.
Eklundh Bertil. m.fl. 1949. Arbetsledaren. Praktisk handbok för lantbruksbefäl. s. 177–202
Emanuelsson, Urban. 2009. Europeiska kulturlandskap, Hur människan format Europas natur, Stockholm, Formas. Sidorna 1–77, 102–182 och 334–356. (Boken kan t.ex. köpas genom Bokus och Adlibris 380–420 kr)
Flinck, Maria. 2005. ”Trädgårdar”, i Tunón, H., Pettersson, B. & Iwarsson, M.(red.). Människan och floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Sidorna 291–300
Framtidens naturvärden i kulturmiljöer – fallstudie Gamla Uppsala. 2018. Red. Ljungkvist, J. & A. Ekblom, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Kapitel 5 och 7 (s. 91–114 och 131–174). http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1204551/FULLTEXT01.pdf
Gren, Leif. 1997. Fossil åkermark. Äldre tiders jordbruk – spåren i landskapet och de historiska sammanhangen. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Sidorna 23–26 och 96–105.
Gustavsson, Roland. och Anna Peterson. 2004. ”Autenticitet i förvaltning och bevarande”. Bebyggelsehistorisk tidskrift 48:52–58.
Håkansson, August. 1997. ”Dränering, sjösänkning och ängsvattning”. i Larsson, Bengt. M.P., Mats Morell, Janken Myrdal (red). Agrarhistoria. Stockholm LT. Sidorna 92–102
Israelsson (Martiin), Carin. 2005. Kor och människor. Nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850–1914. Hedemora, Gidlunds. S. 189–202.
Larsson, Jesper. 2011. ”Fäbodens förändring: från ryggrad i nordsvensk djurhållning till upplevelser och märkesprodukter”. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier i de areella näringarnas historia, Stockholm, KSLA, sidorna 222–237.
Lennartsson, Tommy & Westin, Anna. 2019. Ängar och slåtter: historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1331194/FULLTEXT01.pdf
Lennartsson, Tommy och Weronika Axelsson Linkowski. 2011. ”Traditionell markanvändning och biologisk mångfald”, i Almstedt Jansson, Malin, Torbjörn Ebenhard & Jonny De Jong (red.) Naturvårdskedjan - för en effektiv naturvård. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald. s. 128–146.
Martiin, Carin. 2011. ”Genom landskapet i kornas spår: Mjölkkorna har varit nyckelfigurer i det gångna seklets förändrade markanvändning”. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier i de areella näringarnas historia, Stockholm, KSLA, s. 189–206.
Myrdal, Janken och Mats Morell. 1997. ”Fodertäkt, skörd och tröskning”, i Larsson, Bengt. M.P., Janken Myrdal och Mats Morell (red.). Agrarhistoria. Stockholm, LT. s. 153–165
Olsson, Roger (red.). 2008. Mångfaldsmarker. Naturbetesmarker – en värdefull resurs. Hagmarksmistra/Centrum för biologisk mångfald, SLU.
Päiviö (Sjaunja), Eva-Lotta. 2008. Det agrara landskapet på vinst eller förlust – Biologiska och historiska värden inom lantbrukets nya uppdrag. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2008:95. sidorna 15–33.
Slotte Håkan. 1997. ”Hamling – historisk tillbakablick och råd för naturvårdare”. Svensk botanisk tidskrift 91:1–21.
Tollin, Clas. 2004. ”Historien i landskapet – om metoder att beskriva agrarlandskapet och dess komponenter”. Bebyggelsehistorisk tidskrift 47:19–29.
Werne, Finn. 1993 (2017). Böndernas Bygge. Traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige. Höganäs: Wiken. (Båstad: Arkitektur & Kultur). Sidan 8–109.
Totalt cirka 1 070 sidor.
Skötselhandböcker, handböcker, instruktioner m.m
Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar år 2015. Jordbruksverket 2015
Danielsson Robert. 2006. Handbok i fornminnesvård. Riksantikvarieämbetet. (Finns digitalt på Riksantikvarieämbetes hemsida: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCEQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.raa.se%2Fpublicerat%2F9789172094222.pdf&ei=54J1VcuKKcScsgGB-5mICA&usg=AFQjCNED-tZ0pldWrmyjNcmuKwi_nYrT1w&bvm=bv.95039771,d.bGg.
Fria eller fälla - En vägledning för avvägning vid hantering av träd i offentliga miljöer. 2014. Red. Mebus, F. Stockholm, Riksantikvarieämbetet http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7812
Höök Patriksson, K. (red) 1998. Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden. Jordbruksverket.(finns digitalt via följande länk.) https://issuu.com/jordbruksverket/docs/ovr3_1
Jordbruksverket 1999. Maskiner och redskap i naturliga fodermarker.
Kulturmiljölag (1988:950). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1988950-om-kulturminnen_sfs-1988-950/
Lennartsson, Tommy, Tomas Ljung och Anna Westin. 2015. Inventering av biologiskt kulturarv. RAÄ. http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1234613/FULLTEXT01.pdf
Stenholm Jakobsen, R. 2013. Hamla lövträd - en manual. Göteborgs universitet.
Stenholm Jakobsen, R. 2015. Liehandboken. Göteborgs universitet.
Åberg S. 1997. Bygga gärdesgård. 1997:9, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Cserhalmi 2021, Emanuelsson 2009, Olsson 2008 och Werne 1993 (2017) finns att köpa eller låna. Övriga titlar finns tillgängliga på nätet eller genom Canvas.