Andra kursvärderingar för LK0345

Läsåret 2022/2023

Landskapsplanering i teori och praktik (LK0345-20027)

2022-11-01 - 2023-01-15

Läsåret 2021/2022

Landskapsplanering i teori och praktik (LK0345-10117)

2021-08-30 - 2021-11-01

Läsåret 2020/2021

Landskapsplanering i teori och praktik (LK0345-10181)

2020-08-31 - 2020-11-01

Läsåret 2019/2020

Landskapsplanering i teori och praktik (LK0345-10035)

2019-09-02 - 2019-10-31

Skriv ut Kursplan

Kursplan

LK0345 Landskapsplanering i teori och praktik, 15,0 Hp

Landscape planning in theory and practice

Ämnen

Landskapsarkitektur

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Enda modul	15,0	0101

Fördjupning

Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1F)

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande 150 hp varav 90 hp i landskapsarkitektur och/eller arkitektur och/eller fysisk planering och/eller stadsplanering och/eller samhällsplanering och/eller landsbygdsutveckling, varav minst 15 hp på avancerad nivå (A1N), samt kunskaper motsvarande Engelska 6, eller antagen till masterprogrammet Landskapsarkitektur för hållbar urbanisering.

Mål

Syftet med denna avancerade kurs är att studenten ska få en djupare förståelse för landskapsplanering.



Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- definiera och beskriva olika idéer inom landskapsplaneringens nyckelbegrepp; landskap, natur, landskapsrum, plats och hur dessa idéskillnader påverkar planeringspraxis.

- kommunicera förståelse för de vida ämnesområdena landskaps- och planeringsteori.

- förklara kartografins roll i landskapsplanering i historien och idag samt strategier för att röra sig bortom eller berika detta dominerande perspektiv.



Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- tillämpa de konceptuella ramverk som presenteras i kursen genom kritisk granskning av landskapsplaneringsprojekt.

- tillämpa akademiskt skrivande.



Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- reflektera över den retoriska användningen av begrepp och teorier inom landskapsplanering, och dess konsekvenser för praktiken.

- reflektera över behoven av en förskjutning mot hållbarhet inom planering och vad det kräver när det gäller nya eller reviderade teorier inom landskapsplanering.

Innehåll

Även den mest pragmatiska landskapsplaneraren använder begrepp och teorier som en bas för sitt arbete - även om det inte nödvändigtvis sker på ett medvetet sätt. Denna kurs argumenterar för att en förbättrad förmåga att analysera och ifrågasätta rådande idéer och teorier (egna eller andras) om vad landskap och landskapsplanering är, förbättrar hur landskapsplanering praktiseras.



Kursen använder landskapsteori som utgångspunkt för kritik och fördjupad förståelse för planering, speciellt landskapsplanering. Kursen diskuterar teorier, nyckelbegrepp och metoder i landskapsplanering, med exempel på hur det praktiseras. Samtida praktik samt historiska exempel används för att studera flera möjliga sätt att förstå centrala begrepp inom fältet (t.ex. landskap, natur, rummet och platsen), vilket i sin tur påverkar hur landskapsplaneringen förstås och praktiseras. Kursen tar upp hur teorier om landskap kan begränsa, eller underlätta, vissa planeringslösningar. Analysen av nutidspraxis öppnar också för en diskussion om vad landskapsplanering är och kan vara.



Kursens arbete fokuserar på landskapsplanering i praktiken, medan dess teoretiska och metodiska diskussioner har en större bredd. Kursen ger kunskap om hur man kritiskt granskar teorier, begrepp och representationer inom landskapsarkitektur och planering. Sådana granskningar, menar vi, är grunden för en aktiv och medveten planering i praktiken.



Kursen är baserad på litteraturseminarier i kombination med föreläsningar och workshops. I slutet av kursen skrivs en uppsats där en av de teorier eller begrepp som diskuteras i kursen studeras i detalj. Denna uppsats ger möjlighet att börja tänka och arbeta på en teoretisk ram för efterföljande examensarbete.



Kursen innehåller seminarier om landskapet inom landskapsplanering, kartografins roll och andra visuella verktyg inom planeringen, idéer om naturen inom landskapsplanering och hur det påverkat praktiken, landskap i förhållande till planeringsteori och ett seminarium om en aktuell diskurs inom planeringen. Seminarier, övningar och aktiviteter som är kopplade till dessa är obligatoriska.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkänt deltagande i seminarier, föreläsningar och workshops. Godkända individuella presentationer av en text vid ett seminarium, godkänd skriftlig sammanfattning av litteraturen och diskussionerna för några av seminarierna, godkänd uppsats samt godkända obligatoriska aktiviteter.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Stad och Land

LK0345

Landscape Planning in Theory and Practice

Compulsory reading list for the seminars (There might be few changes. Recommended readings list will be posted on course Canvas page on the course start day).

Seminar 1: Ways of seeing, ways of doing: why does the definition of landscape matter?

In this seminar, we will examine how different discourses on landscape influence how we frame our environment. We will consider how different conceptualisations of landscape are brought in to played when we read and communicate landscape and how these readings ultimately informs planning and understand conflict in the land- scape

Compulsory reading

Joks, S., Østmo, L. & Law, J. 2020. “Verbing meahcci: Living Sámi lands”, The Sociological Review, 68, 305-321.

Olwig, K. R. (2005). “The Landscape of ‘Customary’ Law versus that of ‘Natu- ral’ Law”, Landscape Research, 30(3): 299–320. https://doi.org/10.1080/01426390500165385

Atha, M., Howard, P., Thompson, I. & Waterton, E. (2019). “Introduction.

Ways of knowing and being with landscape: a beginning”. In: P. Howard, I. Thompson, E. Waterton, & M. Atha (Eds.), *The Routledge Companion to Landscape Studies *(pp. xix-xxviii). Abing- don, Oxon – New York: Routledge.

Seminar 2: Materialised discourses

*This seminar explores landscape understood as a materialised discourse, and the diffi- culties in moving beyond such a “naturalised” discourse, e.g. when aiming for a more sustainable or multifunctional land-use. Unless we take the materialised dis- courses seriously, such land-use transitions might fail. The seminar will discuss the importance of materialised landscapes – but also what kind of landscapes planning *tend to materialise.

Compulsory reading

Egoz, S., Bowring, J. & Perkins, H. C. (2001). “Tastes in tension: form, function, and meaning in New Zealand’s farmed landscapes”. Land- scape and Urban Planning, 57(3), 177–196. https://doi.org/10.1016/S0169-2046(01)00203-1

Qviström, M. (2008). “Landscapes out of order: studying the inner urban fringe beyond the rural – urban divide”. Geografiska Annaler Series B, 89(3), 269 - 282.

Schein, R. (1997). “The place of landscape: A Conceptual Framework for Interpreting an American Scene”. Annals of the Association of American* Geographers*, 87(4), 660 – 680

Seminar 3: Nature, culture, wilderness

Nature* is a powerful concept. Claims to what is “natural” have varied over the **centu- **ries, and have had a fundamental impact on the practice of landscape planners and architects. This seminar explores the concepts of nature, culture and wilderness to gain a better understanding of the complexity of the concepts, their importance and *role, especially within modernity.

Compulsory reading

Cronon, W. (1996). “The Trouble with Wilderness; or, Getting Back to the Wrong Nature”. In W. Cronon (Ed.), Uncommon Ground: Toward* Reinventing Nature *(pp. 69–90). New York: W.W. Norton & Company

Kaika, M. (2005). City* of flows: modernity, nature and the **city *(pp. 11–26). New York. Routledge.

Workshop: The nature of landscape planning. McHarg’s overlay approach

*This workshop aims to acknowledge and scrutinize one of the most influential publication within landscape planning: Ian McHarg’s “Design with nature”. This book affects the everyday practice of landscape and environmental planners – whether they have heard of it or not. Therefore, there is a need to scrutinize the ideas of nature, and of mapping and planning, that inform the book. The workshop will do this *in a more playful way than the academic seminars.

Compulsory reading

McHarg, I. (1969/1992). Design with nature. New York: J. Wiley. Selected chap- ters: “A step forward”, pp. 31–41, and “Processes as values”, pp. 103–115.

Seminar 4: Landscape Planning and Social Injustice at the intersections of Green Gentrification, Climate Change, Segregation and Place Politics

**Compulsory readings **

Anguelovski, Isabelle, James J. T. Connolly, Helen Cole, Melissa Garcia-Lamarca, Margarita Triguero-Mas, Francesc Baró, Nicholas Martin, et al. “Green Gentrification in European and North American Cities.” Nature Communications 13, no. 1 (July 2, 2022): 3816. https://doi.org/10.1038/s41467-022-31572-1.

Bradley,K. , Gunnarsson-Östling, U. , I. Isaksson (2008) Exploring Environmental Justice in Sweden - How to improve planning for environmental sustainability and social equity in an ‘eco-friendly’ context**.** Projections - MIT Journal of Planning, 8 (2008), pp. 68-81

Seamster, L., & Purifoy, D. (2020). What is environmental racism for? Place-based harm and relational development. Environmental Sociology, 1–12. https://doi.org/10.1080/23251042.2020.1790331

Yigit-Turan, B. and Ågren, M. (2022), Segregation and Landscape Injustice in the Shadows of White Planning and Green Exceptionalism in Sweden, Urban Matters Journal, Issue: Dislocating Urban Studies https://urbanmattersjournal.com/segregation-and-landscape-injustice-in-the-shadows-of-white-planning-and-green-exceptionalism-in-sweden/

Seminar 5: Green Reconstruction, Anti-Subordination, Anti-Racist, Feminist Planning

**Compulsory readings **

Anguelovski, I., & Gottlieb, R. (2014). Neighborhood As Refuge: Community Reconstruction, Place Remaking, and Environmental Justice in the City. MIT Press. (chapter 6) http://ebookcentral.proquest.com/lib/slub-ebooks/detail.action?docID=3339756

Reinhold, M (2022) *Green Reconstruction: A Curricular Toolkit for the Built Environment. *University of Columbia Press.

https://buellcenter.columbia.edu/conferences/green-reconstruction-curricular-toolkit-built-environment

Hendler, Sue. “Towards a Feminist Code of Planning Ethics.” Planning Theory & Practice 6, no. 1 (March 1, 2005): 53–69. https://doi.org/10.1080/1464935042000334967.

Steil, Justin. “Antisubordination Planning.” Journal of Planning Education and Research, December 7, 2018, 0739456X18815739. https://doi.org/10.1177/0739456X18815739.

**Seminar 6: Pluriversal Approaches to Planning Research and Practice: Counter mapping, storytelling **

**Compulsory readings **

Halder, S. Michel, B. (2018)* This is not an atlas: A global collection of counter-cartographies *(First edition). (2018). [Map]. Transcript Verlag. Introduction pp. 12-37 https://www.transcript-verlag.de/shopMedia/openaccess/pdf/oa9783839445198.pdf

Sandercock, Leonie. “Out of the Closet: The Importance of Stories and Storytelling in Planning Practice.” Planning Theory & Practice 4, no. 1 (January 2003): 11–28. https://doi.org/10.1080/1464935032000057209.

Sletto, B., Barrera de la Torre, G., Lamina Luguana, A. M., & Pereira Júnior, D. (2021). Walking, knowing, and the limits of the map: Performing participatory cartographies in indigenous landscapes. Cultural Geographies, 14744740211034480. https://doi.org/10.1177/14744740211034479

Vasudevan, Raksha, and Magdalena Novoa E. “Pluriversal Planning Scholarship: Embracing Multiplicity and Situated Knowledges in Community-Based Approaches.” Planning Theory 21, no. 1 (February 1, 2022): 77–100. https://doi.org/10.1177/14730952211000384.

Reading for the Zine Making and Story Mapping Workshop

Ashtari, Atyeh, Efadul Huq, and Faranak Miraftab. “The Joy of Many Stories: Zine-Making and Story-Mapping in Planning Pedagogy.” Planning Practice & Research 0, no. 0 (April 11, 2022): 1–18. https://doi.org/10.1080/02697459.2022.2061106.