Andra kursvärderingar för LK0384

Läsåret 2022/2023

Dynamisk Vegetations Gestaltning (LK0384-40010)

2023-03-22 - 2023-06-04

Läsåret 2021/2022

Dynamisk Vegetations Gestaltning (LK0384-40126)

2022-03-24 - 2022-06-05

Läsåret 2020/2021

Dynamisk Vegetations Gestaltning (LK0384-40073)

2021-03-24 - 2021-06-06

Skriv ut Kursplan

Kursplan

LK0384 Dynamisk Vegetations Gestaltning, 15,0 Hp

Dynamic Vegetation Design

Ämnen

Landskapsarkitektur

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Enda modul	15,0	0101

Fördjupning

Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande 120 hp, varav



särskild behörighet: 90 hp i ett av följande huvudområden:



• arkitektur,

• landskapsarkitektur,

• landskapsplanering,

• byggd miljö,

• design,

• fysisk planering,

• geografi,

• landskapsvetenskap,

• miljövetenskap eller

• samhällsbyggnadsteknik.



samt



Engelska 6 eller motsvarande

Mål

Kursens huvudmål är att ge studenterna förmåga att utforma och konstruera väl fungerande och realiserbara biotoper för trädgårdsmiljöer, offentlig urban miljö och rekreationsområden i tätortsranden



Kursdeltagare ska efter avslutad kurs kunna:

- beskriva sammansättningen av ett antal viktiga nyckelbiotoper och hur de kan designas, konstrueras och kontrolleras, i både naturlika miljöer och i trädgårdsmiljöer.

- designa en biotopbaserad installation med inspiration från både naturliga och kulturella modeller, samt presentera förslaget såväl grafiskt som verbalt.

- beskriva konstruktion och utveckling av det biotopbaserade dynamiska vegetationssystemet med vilda inhemska arter och/eller arter som används internationellt inom trädgårdsanläggning.

- förstå vikten av vattenanläggningars design för upplevelsekvaliteter, reningskapacitet, flödeskapacitet och biologisk mångfald.

Innehåll

Kursen behandlar design av vegetation och vegetationsbaserad konstruktion av biotopinspirerade installationer, naturlika såväl som anlagda, med tyngdpunkt på design- och konstruktionsstadierna. Kunskap och inspiration hämtas från jord, vatten och vegetationssystem i centrala och norra Europa. Förutom design är en förståelse för komposition, mönster, strukturer, succession, dynamiska förhållanden och underhållskrav centralt för kursen. Diskussionen om de rekreationsmässiga och ekologiska funktionerna och kvaliteterna baseras på planeringsstrategier på grönstrukturnivå. Den historiska utvecklingen av den biotopbaserade park- och landskapsdesignen behandlas också.



Kursen innehåller föreläsningar, exkursioner (obligatoriska), handledda övningar (några är obligatoriska), litteraturseminarier (obligatoriska), kritik (genomgångar), eget arbete- studio och eget arbete- skrivande.



Kursen ger 15 hp färdighetstränande poäng för landskapsarkitektstudenter.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Föreläsare kommer att utvärdera kvaliteten på de inlämnade obligatoriska uppgifterna samt presentationerna av dessa, i synnerhet designuppgifterna. Specifikationer om obligatorisk närvaro och obligatoriska uppgifter ges vid kursstart. Kursdeltagares kunskaper och deras förmåga att engagera varandra i kritiska och analytiska diskussioner kommer också att bedömas under bild- och litteraturseminarier.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

Kurser i huvudområde landskapsplanering från SLU räknas som landskapsarkitektur vid behörighetsgranskningen.

Kursen förutsätter en grundläggande växtkännedom där de vanligaste träd- och buskarterna för regionen kan identifieras. I de fall studenternas grundutbildning inte innehåller dessa delar ska studenten själv ha införskaffat denna kunskap innan kursen börjat.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Course Literature LK0384 - 2023

Main textbook (obligatory readings) Digitally available through SLU library:
1. Dunnet, N. & Hitchmough, J. (eds), (2008): The Dynamic Landscape. Ecology and Management of Naturalistic Urban planting. Spon Press. London & New York.

Complementary textbook (not obligatory)

2. Dee, C., (2001): Form and Fabric in landscape architecture – A visual introduction. Spon Press, Taylor & Francis, London.

Extracts from following Literature needed for the course will be available on Canvas:

** History of nature based design:**
3. Kendle, T., Cooper, D. Forbes, S., (1992): The history and development of ecological landscape styles. In Kendle, T., Forbes, S., ed. (1992): Urban Nature Conservation 71-113.

4. Spirn, A.W., (1995): Constructing nature: The legacy of Fredrick Law Olmsted. In Cronon, W. (ed), (1995): Uncommon ground, rethinking the human place in nature.
W. Norton & Co. New York. p 91-113

5. Ruff, A., (2002): Holland and the Ecological Landscape. Garden History Vol. 30. No 2. 239-251.

Vegetation design, concepts and theories

6. Cronon, W., (1995): The trouble with wilderness; or getting back to the wrong nature. In Cronon, W. (ed), (1995): Uncommon ground, rethinking the human place in nature.
W. Norton & Co. New York. p 69-90.

7. Gustavsson, R., Hermy, M., Konijnendijk, C. and Steidle-Schwahn, A. (2005): Management of Urban Woodlands and Parks - searching for Creative and Sustainable Concepts. In: Konijnendijk et. al. (eds.) Urban Forests and Trees; A reference book. Springer, Berlin. 369-399.

8. Hladikova, D., Sestak, J. (2017): Creative Management in the young landscape of Alnarp´s Landscape Laboratory. (Eds) Wiström, B., Gunnarsson, A. Rapportserie: Rapport 2017:16, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet. Alnarp.

9. Gustavsson, R., (2009): The touch of the world: dynamic vegetation studies and embodied knowledge. Journal of Landscape Architecture. Spring Volume. 42-55.

Woodlands
10. Gustavsson, R., Ingelög, T., (1994): The new landscape – creation and construction of biotopes. Translation from: Gustavsson, R., Ingelög, T., (1994): Det nya landskapet. Skogsstyrelsen, Jönköping.

11. Larsen, J.B., Nielsen, A.B. (2012): Urban Forest Landscape Restoration – Applying Forest Development Types in Design and Planning. In: Stanturf, J., Lamb, D., Madsen, P. (eds.), Forest Landscape Restoration: Integrating Natural and Social Sciences, World Forests 15, DOI 10.1007/978-94-007-5326-6_9, © Springer Science+Business Media Dordrecht 2012

12. Hammer, M., (1990): Nature as a Guide. Translation from: Hammer, M., (1987): Naturen som förebild. In: Bengtsson, R., Berglund, K., Bosch-Willebrand, I., Gustavsson, E., Hammer, M., Hermelin-Jungstedt, I., Lorentzon, K., Lövkvist, B., Nilsson, E., Zetterlund, H. & MOVIUM. (eds.) Perennboken - med växtbeskrivningar. LTs förlag, Stockholm. p 148-161.

13. Nielsen, A. B., Jensen, R. B., (2007): Some visual aspects of planting design and silviculture across contemporary forest management paradigms - Perspectives for urban afforestation, Urban forestry & Urban Greening, No 6. 143-158.

14. Richnau, G., Wiström, B., Nielsen, A.B., Löf, M. (2012): Creation of multi-layered canopy structures in young oak-dominated urban woodlands – the ‘ecological approach’ revisited. Urban Forestry & Urban Greening 11: 147-158.

15. Richnau G, Brunet J, Nielsen AB, Wiström B (2016): Planting clonal shade-tolerant herbs in young urban woodlands—Effects of compost on plant growth, flowering and survival Urban Forestry & Urban Greening 17, 158-165

Water, water streams and wetlands
16. Hammer, M., Våtmarkskompendium – Wetland compendium. Unpublished.

17. Lacoursière, J. O., Vought, L. B-M. (2010): Restoration in the Agricultural Landscape. In: M. Eiseltová (ed). Restoration of Lakes, Streams; Floodplains and Bogs in Europe; Principles and Case Studies, Wetlands Ecology, Conservation and Management 3. Springer Media. Pp 225-242.

Meadows
18. Ekstam, U., Forshed, N. (1997): Om hävden upphör – If grassland management ceases. Naturvårdsverket. Partly translated to English.

19. Hammer, M., (1990): Meadows. Translation from: Hammer, M., (1987):.Naturen som förebild. In: Bengtsson, R., Berglund, K., Bosch-Willebrand, I., Gustavsson, E., Hammer, M., Hermelin-Jungstedt, I., Lorentzon, K., Lövkvist, B., Nilsson, E., Zetterlund, H. & MOVIUM. (eds.) Perennboken - med växtbeskrivningar. LTs förlag, Stockholm. p 162-170.

20. Mårtensson, L.M., (2017): Methods of establishing species-rich meadow biotopes in urban areas. Ecological Engineering 103, 134-140.

Biotope creation and communication
21. Hammer, M. Excerpts from Biotope descriptions. Nya ekologihuset i Lund. Unpublished.

22. Nielsen, A.B., Nielsen, J.B., (2005): The use of profile diagrams for mixed stands in urban woodlands—the management perspective. Urban Forestry & Urban Greening. Vol 3. 163–175

23. van Dooren, N., Nielsen, A.B., (2018): The representation of time: addressing a theoretical flaw in landscape architecture. Landscape Research, 1-17.

24. Jansson, M., Gunnarsson, A., Mårtensson, F., Andersson, S. (2014): Children's perspectives on vegetation establishment: Implications for school ground greening. Urban Forestry & Urban Greening 13, 166-174.

25. Florgård, C., (2000): Long-term changes in indigenous vegetation preserved in urban areas. Landscape and Urban Planning, Vol 52, 101-116.

26. Wiström, B., Nielsen A.B., Bjørn M.C., (2018): Use of cover crops when establishing woody plantings. IGN Rapport, Institut for Geovidenskab og Naturforvaltning, Københavns Universitet

Supplementary materials and suggested readings also be provided on Canvas.

27. Hill, M. O., Mountford, J. O., Roy, D. B. & Bunce, R. G. H. (1999): Ellenberg´s indicator values for British plants. Ecofact Volume 2. Institute of terrestrial Ecology.

28. Ballard B, Wilson S, Udale-Clarke H, Illman S, Scott T, Ashley R, Kellagher R (2015): the SuDS manual. CIRIA. London

29. San-Miguel-Ayanz, J., de Rigo, D., Caudullo, G., Houston Durrant, T., Mauri, A. (Eds.), (2016): European Atlas of Forest Tree Species. Publication Office of the European Union, Luxembourg.

30. Gunnarsson, A., (2010): WOODED MEADOW GARDENING IN SOUTHERN SWEDEN DURING THE PAST CENTURIES. International Society for Horticultural Science (ISHS), Leuven, Belgium, pp. 967-972.

31. Hammer, M. Creation of woodland herbaceous layer in urban broad-leaf plantations – introduction techniques and establishment studies. Manuscript. Alnarp

32. Tyler T., Karlsson T., Milberg P., Sahlin U., Sundberg S. (2015): Invasive plant species in the Swedish flora: developing criteria and definitions, and assessing the invasiveness of individual taxa. Nordic Journal of Botany 33: 300-317.

33. Ekologgruppen. (2017): Åmansboken. Vård, skötsel och restaurering av åar i jordbruksbygd. Andra rev. upplagan. Saxån-Braåns Vattenråd.

34. van Dooren, N. (2012): Speaking about drawing. Topos 80, 43-54

35. Påhlsson, L., (1998): Vegetationstyper i Norden TemaNord. Nordiska Ministerrådet, Copenhagen, p. 710.

36. Kiehl, K., Kirmer, A., Donath, T.W., Rasran, L., Hölzel, N., (2010): Species introduction in restoration projects – Evaluation of different techniques for the establishment of semi-natural grasslands in Central and Northwestern Europe. Basic and Applied Ecology 11, 285-299.

37. Tyler, T., Herbertsson, L., Olofsson, J., Olsson, P.A. (2021): Ecological indicator and traits values for Swedish vascular plants. Ecological Indicators 120, 106923

.