Andra kursvärderingar för LK0395

Läsåret 2022/2023

Stadsodling och social interaktion (LK0395-40017)

2023-03-22 - 2023-06-04

Läsåret 2021/2022

Stadsodling och social interaktion (LK0395-40070)

2022-03-24 - 2022-06-05

Skriv ut Kursplan

Kursplan

LK0395 Stadsodling och social interaktion, 15,0 Hp

Urban Agriculture and Social Interaction

Ämnen

Landskapsarkitektur Trädgårdsvetenskap

Utbildningens nivå

Grundnivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Enda modul	15,0	0101

Fördjupning

Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande 60 hp i ett av följande huvudområden:



• arkitektur,

• landskapsarkitektur,

• landskapsplanering,

• byggd miljö,

• design,

• fysisk planering,

• geografi,

• landskapsvetenskap,

• miljövetenskap eller

• samhällsbyggnadsteknik.

• biologi

• trädgårdsvetenskap

• lantbruksvetenskap



samt



Engelska B eller motsvarande.



Kravet på 60 hp i något av ovanstående huvudområden anses uppfyllt av student som har läst 15 hp inom huvudområde Food Studies på avancerad nivå.

Mål

Kursen är ämnesövergripande på temat stadsodling med inriktning mot en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Lärandemålen sträcker sig från en övergripande samhällsorienterad nivå till en mer lokal och konkret stadsodlingsplan. Efter genomgången kurs ska studenten kunna: 


- ur ett globalt perspektiv förklara vissa basala samband mellan hållbar stadsutveckling och hur stadsodlingsinitiativ i olika världsdelar tar form. 


- identifiera verkliga exempel på stadsodling utifrån deras olika möjligheter och resurser i lokalområdet samt problematisera deras relation till en stadsbyggnadskontext. 


- förstå och relatera odlingens betydelse för människors hälsa och välbefinnande samt som en katalysator för lokalt engagemang. 


- genomföra en platsanalys som tar hänsyn till platsidentitet, kulturvärden, platsens tillgänglighet och praktiska förutsättningar för odling. 


- redogöra för möjliga odlings-, distributions- och lagringssystem i stadsmiljö samt kunna jämföra dessa utifrån ett resurs- och kunskapsbehov samt odlingssäkerhet. 


- ha utvecklat förståelse för hur olika val av småskaliga odlingssystem påverkar omgivande miljö, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och människors hälsa. 


- ha kännedom om kommunikativa och pedagogiska verktyg inom stadsodling.

Innehåll

Kursen genomförs som en serie teman som vart och ett fokuserar på de någon av de utmaningar som kännetecknar modern stadsodling i konkreta fall. Kursen avslutas med ett syntetiserande projekt, där kursens olika teman vävs samman.



Innehållet sträcker sig från en övergripande, samhällsorienterad nivå till en mer lokal och konkret stadsodlingsplan. Vanliga begrepp och definitioner inom stadsodling i svenska och internationella förhållanden samt utveckling av stadsodling utifrån historiskt perspektiv diskuteras. Med utgångspunkt i platsanalys, som tar hänsyn till platsidentitet, kulturvärden, platsens tillgänglighet och praktiska förutsättningar för odling, utvecklas en förståelse för odlingens betydelse för delaktighet, hälsa och välbefinnande samt för hur olika val av småskaliga odlingssystem påverkar omgivande miljö, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 
Identifierade exempel på stadsodling analyseras utifrån deras olika möjligheter och tillgängliga resurser i lokalområdet, deras relation till kommunala förvaltningar och privata fastighetsägare liksom om/hur de kan fungera som en katalysator för lokalt engagemang. 
Kunskap om möjliga odlings-, distributions- och lagringssystem i stadsmiljö behandlas liksom växtskyddsstrategier och odlingssäkerhet. Likaså behandlas flödesanalys och hållbara kretslopp samt principerna bakom växt- och djurval för det hållbara agrosystemet, där valet baseras på bl.a. kunskaper om resistensbiologi, ekosystemtjänster och arters multifunktionalitet. Seminarier är obligatoriska.



Kursen innehåller föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, uppgifter som genomförs självständigt och i grupp. Fältstudier och studiebesök genomförs i den omfattning som är möjlig beroende på utbud och omständigheter.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Examination består av skriftliga och muntliga redovisningar. För godkänd kurs krävs godkända skriftliga och muntliga redovisningar och projektarbete samt deltagande i obligatoriska moment. • Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
• Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

Kursen riktar sig till studenter på trädgårdsingenjör-, hortonom-, landskapsingenjör-, landskapsarkitekt- och lantmästarprogrammen, masterprogrammet Landscape Architecture samt fristående studenter.



Kurser i huvudområde landskapsplanering från SLU räknas som landskapsarkitektur vid behörighetsgranskningen.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Literature list spring 2023