Planeringsprojekt - Transformation av urbana landskap
Se portfolio instructions on: https://www.slu.se/lam-portfolio/
Information från kursledaren
The urban landscape is changing rapidly in front of our eyes. Large areas of post-industrial heritage are retrofitted into generic urban districts with little or no consideration to the site's specific qualities or conditions, resulting in immense resources being wasted.
What if there are other ways of transforming these sites, and what if such “other ways” also holds lessons for city building's engagement with the Global Sustainability Goals and transformations of urban landscapes in general?
In this course the concepts of “planning” versus “design” are scrutinized as well as the concepts such as “transformation”, “change”, “site” and “site specificity”. How are these concepts interpreted in contemporary landscape architecture? In what ways can design approaches in planning influence sustainability and have effects on the transformation of urban landscapes? What kinds of techniques for exploring site-specific qualities are available to us? And how do we convey and represent change actions that are beyond the conventional masterplans?
The course is built around one assignment that you will work towards from the very start, to develop a proposal for the transformation of the harbour landscapes of Malmö, Sweden. In addition to working on this assignment different learning activities are offered with the aim of feeding into the main assignment, such as methods for site explorations, literature seminars, lectures and workshops, stakeholder interviews etc.
A course book with most of the information that you will be needing will be available for you on the course's canvas page prior to course start.
We are really looking forward to collaborate with you!
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LK0410-10118 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LK0410
Läsåret 2022/2023
Planeringsprojekt - Transformation av urbana landskap (LK0410-10008)
2022-08-29 - 2022-10-31
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0410 Planeringsprojekt - Transformation av urbana landskap, 15,0 Hp
Planning Project - Transforming Urban LandscapesÄmnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 150 hp, varav 90 hp i ett av följande huvudområden:• arkitektur
• landskapsarkitektur
• landskapsplanering
• byggd miljö
• design
• fysisk planering
• geografi
• landskapsvetenskap
• miljövetenskap
• samhällsbyggnadsteknik
och en godkänd portfolio enligt särskilda instruktioner. Hitta mer information under Övriga upplysningar.
ELLER 150 hp från Landskapsarkitektprogrammet SLU eller från ett Erasmus-partner universitet.
samt
Engelska 6 eller motsvarande
Mål
Syftet med kursen är att öka förståelsen för hur landskapsförändring sker och hur transformationsprocesser kan bli gestaltade med särskild uppmärksamhet till platsspecifika kvaliteter och förutsättningar, komplexa aktörskonstellationer samt varierande tidsdjup.
Efter genomförd kurs ska studenterna kunna:
• Kritiskt förhålla sig till och utveckla svenska och/eller internationella planeringssystem med hänsyn till historiska och samtida konsekvenser av urbanisering.
• Tillämpa tvär- och transdisciplinära tankemodeller som design thinking samt verbalt och grafiskt kommunicera reflektioner och förslag kring faktiska planeringssituationer.
• Diskutera planeringsaktiviteter och landskapsförändringar i relation till samhällsförändringar av politisk, ekonomisk, miljömässig, social och teknisk art.
Innehåll
Kursen behandlar urban transformation i dess rumsliga innebörd, men också de aktiviteter, aktörer, motiv och platsspecifika kvaliteter som har betydelse för en plats och som alla bidrar till landskapsförändring genom olika administrativa, juridiska och ekonomiska förutsättningar för fysisk planering och hur dessa förutsättningar förändras över tid.
Kursens angreppsätt handlar om att, genom syntes av kursens olika lärandemoment, gestalta ett förslag och en process för hur förändring av stadslandskapet kan iscensättas över tid med stöd av teoribildning i landskapsplanering och -design och dess samtida utveckling.
Kursens innebär att faktiska planeringsdokument och -processer studeras utifrån planeringshistoria och samtida teoretisk utveckling. Genom fallstudier aktualiseras framtida landskapsanknutna utmaningar, såsom klimatförändringars påverkan på landskapet i en lokal och regional kontext, eller effekterna av regional fragmentering i fråga om infrastruktur och bosättningsmönster. Fallstudierna färdigställs genom att förslag till nya planeringsstrategier formuleras.
Kursen innehåller eget arbete i studio, platsbesök (obligatoriska), föreläsningar, litteraturseminarier (obligatoriska), handledningstillfällen, och fortlöpande genomgångar av projektens utveckling (obligatoriska).
Projektuppgiften i kursen aktualiserar landskapskopplade frågeställningar som exempelvis klimatförändringars påverkan, systemförändring av socioekologiska system och facilitering av komplexa processer och aktörskonstellationer tvärs skala och tidsdjup. Projektuppgiften resulterar i förslag kring nya planeringsmetoder samt framtidsscenarios kring transformation av vald plats.
Kursen ger 15 färdighetstränande högskolepoäng i landskapsarkitektexamen
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Lärarna utvärderar kvaliteten på övningarna och uppgifterna som studenterna genomför och deras förmåga att engagera varandra i kritiska och analytiska diskussioner. Förklaring kring vilken närvaro och vilka övningar som är obligatoriska ges vid kursstart.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övergångsbestämmelser
• Examination: Minst tre omprov ska erbjudas under två år efter beslut om nedläggning.• Obligatoriska moment: Minst en förnyad möjlighet att uppfylla obligatoriekrav ska erbjudas under två år efter beslut om nedläggning.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kurser i huvudområde landskapsplanering från SLU räknas som landskapsarkitektur vid behörighetsgranskningen.Studenter antagna till Landscape Architecture – Master´s Programme 2011-2019 är behöriga till kursen.
Studenter antagna till Landscape Architecture – Master´s Programme (LAM) 2020 och senare är behöriga till kursen om en portfolio är godkänd.
Länk till instruktioner för portfolio:
https://www.slu.se/lam-portfolio/
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Litteraturlista
Litteraturlista
***Obligatoriska texter:
Bélanger, P. (2016). Out of time. a+t, vol 46.
Diedrich, L., Curnier, S., Hendriks, M., Leger-Smith, A., Mol, C. (eds.) (2022). LAE#6 Second glance. Wagening: Landscape Architecture Europe
Diedrich, L., Dahl, C. (2016). Ile de Nantes 2000–2010: a method for the meantime? Journal of Landscape Architecture, vol. 11(2), pp. 72-83. DOI: 10.1080/18626033.2016.1188576.
Diedrich, L; Lee, G. (2018), Transareal excursions into landscapes of fragility and endurance: a contemporary interpretation of Alexander von Humboldt’s mobile science. In: Braae, E., Steiner, H. (eds) Routledge Companion for Research in Landscape Architecture (London: Routledge): 90-102
Duempelmann, S. & Herrington, S. (2014). Plotting Time in Landscape Architecture. Studies in the History of Gardens & Designed Landscapes, vol. 34**,** pp. 1-14.
Dunne, A. & Raby, F. (2013). Speculative Everything: Design, Fiction, and Social Dreaming. Cambridge, Massachusetts: MIT Press.
Janches, F. & Rohm, M. (2012) Urban Interrelations, Summery of work methodology & Appendix. In: Janches, F. & Rohm, M. Urban interraltions: work methodology for the insertion of public space in informal settlements. Publisher: XX
Kahn, A. (2021). Defining urban sites: Toward Ecotone-Thinking for an Urbanizing World. In: Burns, C. J. & Kahn, A. (eds) Site Matters: Design Concepts, Histories, and Strategies. New York; Oxon: Routledge, pp. 189-203. Second Edition.
Lindholm, G. (2011). Visble gestures: On urban landscape perspectives in planning. Planning Theory, vol. 11**,** pp. 5-19.
Lystra, M. (2014). McHarg’s Entropy, Halprin’s Chance: Representations of Cybernetic Change in 1960s Landscape Architecture. Landscape Architecture, Studies in the History of Gardens & Designed Landscapes, vol. 34**,** pp. 71-84.
Mostafavi, M. (2017) Agonistic Urbanism. In: Mostafavi, M. (ed) Ethics of the Urban. The City and the Spaces of the Political. Lars Müller Publishers. 9-16
Nowotny, H., Scott, P & Gibbons, M. (2003), Introduction: Mode 2’ Revisited: The New Production of Knowledge
Pedrosa, A. (2011). Jorge Macchi and the Argentine School of Cartography. In: Macchi, J. Music Stands Still. Ghent: S.M.A.K, pp. 61-73.
Petrescu, D. (2016). The Indeterminate Mapping of the Common. Field, vol.1 (1), pp 88-96.
Sennet, R. (2017) Egde: City and Self. In: Mostafavi, M. (ed) Ethics of the Urban. The City and the Spaces of the Political. Lars Müller Publishers.
Vogel, N. (2017) Synergies through entanglement: Commoning entering the urban governance realm. The Public Sector, vol. 43:1. Commons reloaded. Potentials and Challenges in Urban and Regional Development, 7-18.
Rekommenderade:
Arefi, M. & Nasser, N. (2019). Agency, time and urban transformation. Urban Design International vol*.* 24**,** pp. 223-224.
Bennett, J. (2011). Artistry and Agency in a World of Vibrant Matter. Video-lecture at The New School. https://www.youtube.com/watch?v=q607Ni23QjA
Bingham-Hall, John (2016) Future of cities: commoning and collective approaches to urban space. Future of cities, Government Office for Science, London, UK.
Boonstra, B. & Boelens, L. (2011) Self-organization in urban development: towards a new perspective on spatial planning. Urban Research & Practice, 4:2, 99-122.
Cross, N. (1992). Designerly ways of knowing. Design Studies vol 3(4), pp. 221-227.
Dahl, C. and Diedrich, L. (2020), Building transformative capacities: integrating design research into port-city transformation. PORTUSPlus 9, https://www.portusplus.org/index.php/pp/article/view/207
Folch, R. (2011) Territory and Landscape in the Mediterranean Environment. Quaderns de la Mediterrània vol. 16, pp. 19-24.
Parker P., Vogel N., Diedrich L. (2019). Investigating the Democratic Potential of Temporary Uses in Urban Redevelopment Projects. In: Fisker J., Chiappini L., Pugalis L., Bruzzese A. (eds) Enabling Urban Alternatives. Palgrave Macmillan, Singapore, pp. 85-107.
Smithson, R. (1967). A Tour of the Monuments of the Passiac, New Jersey. *Artforum *Vol.6, No.4
Sola-Morales, I. D. (1995). Terrain Vague. In: Davidson, C. (ed.) Anyplace. Cambridge, Massachusetts: MIT Press.
Vogel, N., Arler, F., Gulsrud, N. and Jansson, M. (2019) Ethical dimensions in urban open space governance and management. In: Jansson, M. & Randrup, T. B. (eds.) Urban Open Space Governance and Management, Routledge, 93-111.
Rittel, H.W.J & Webber M. M. (1973) Dilemmas in a General Theory of Planning. Policy Sciences 4, pp. 155-169.