Studio - Landskapsplanering
I den här kursen får du utveckla kunskaper och färdigheter i landskapsanalys samt får grundläggande kunskaper om fysisk planering och stadsbyggnadshistoria. Du får också grundläggande kunskaper om samhällets lagar, regler och mål för en långsiktigt hållbar utveckling samt växtkunskaper kopplade till regionala och lokala skillnader.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LK0419-10184 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LK0419
Läsåret 2024/2025
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10152)
2024-09-02 - 2024-10-31
Läsåret 2022/2023
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10043)
2022-08-29 - 2022-10-31
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0419 Studio - Landskapsplanering, 15,0 Hp
Studio - Landscape planningÄmnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Landskapsplanering | 10,0 | 0102 |
Landskapsteori och värderingar | 5,0 | 0103 |
Fördjupning
Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 80 hp landskapsarkitektur och 5 hp markvetenskap.Mål
Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskaper och färdigheter i landskapsanalys samt får grundläggande kunskaper om fysisk planering och stadsbyggnad. Syftet är också att ge studenterna grundläggande kunskaper om samhällets lagar, regler och mål för en långsiktigt hållbar utveckling samt regionala skillnader i landskapet.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
ge exempel på regionala skillnader i landskapet som påverkar människors förutsättningar att leva och verka i olika delar av landet
redogöra för samspelet mellan en tätort och det omgivande landskapets strukturer och funktioner
redogöra för några stadsbyggnadsteorier som ligger till grund för landskapsplanering
förklara betydelsen av att genomföra en landskapsanalys inför en förändrad markanvändning
diskutera och exemplifiera hur olika aktörer har möjlighet att påverka landskapsplanering i processer och skeden som styrs av samhällsmål, lagar och regler samt planerings- och miljölagstiftning.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
metodiskt söka och sammanställa geografisk och annan information relevant för genomförandet av en landskapsanalys
metodiskt beskriva ett landskaps förutsättningar och känslighet för en förändrad mark- och vattenanvändning
motivera en förändrad mark- och vattenanvändning ur ett landskaps- och planeringsperspektiv.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
formulera frågor relevanta för landskapsplanering kopplat till samhällets mål för långsiktigt hållbar utveckling
diskutera och problematisera ett urval värderingar och intressen som påverkar landskapsplanering ur ett nationellt och internationellt perspektiv.
Innehåll
Kursen är upplagd kring ett obligatoriskt projektarbete i studioform där studenterna i mindre grupper besöker och gör landskapsanalyser av olika tätorter runt om i landet. En övning som bland annat möjliggör jämförelser av hur olika förutsättningar i landskapet påverkar både människors möjligheter att leva och bruka landskapet och hur förutsättningarna påverkar vegetation och växtanvändning.
Studenterna utgår i sitt arbete från en given metod men introduceras även till andra beprövade metoder relevanta för analys av landskapet. Utifrån en förändring av mark- och vattenanvändning i en svensk tätort beskriver och analyserar de landskapets förutsättningar. Uppgiften kan skifta från år till år och utgår exempelvis från lokalisering av bostäder, rekreation, energiförsörjning etc. Fokus ligger på att beskriva, bedöma och presentera landskapets förutsättningar att visa på avvägningar mellan olika aktuella anspråk. Aspekter som studeras är landskapets biofysiska egenskaper, strukturer och funktioner, även kulturella och sociala särdrag för orten. Studenterna redovisar resultatet gruppvis i text och bild samt muntligt. I en individuell skrivövning ska studenten göra jämförelser och ställa frågor relevanta för landskapsplanering.
I samband med projektarbetet introduceras ett metodiskt arbete med kartlager som verktyg för att söka, sammanställa och värdera geografisk information i en landskapsanalys.
Till projektarbetet infogas teoridelar som examineras i seminarier och med individuella skrivövningar. Teoridelarna behandlar stadsbyggnadsteori utifrån historia, ideologier och värderingar samt fysisk planering med samhällets mål, lagar och regler.
Stadsbyggnadshistoria behandlas i litteraturstudier och föreläsningar. Den svenska stadsutvecklingen sätts i samband med strömningar och idéer i samhället i Sverige och internationellt. Staden som system i landskapet studeras d v s samspelet mellan omgivande landskap, trafiksystem, bebyggelse- och blågrön struktur. Förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av olika typer av städer belyses.
Studenterna introduceras till svensk lagstiftning som styr och reglerar kommunernas fysiska planering, såsom plan- och bygglagen, miljöbalken och kulturmiljölagen. Syften med lagstiftningen diskuteras likväl som planprocessen och dess olika parter.
I föreläsningar, texter och obligatoriska seminarier diskuterar studenterna olika värderingar och intressen i relation till övergripande globala, nationella och lokala samhällsmål om långsiktigt hållbar utveckling. Etiska perspektiv lyfts, samt utifrån- och inifrånperspektiv diskuteras i relation till förändring av landskapet.
Kursen ger 15 färdighetstränande poäng.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Kursen innehåller teoridelar som examineras med individuella skriftliga övningsuppgifter och seminarier. Tillämpad landskapsplanering examineras med grupparbete i projektform och individuell skriftlig övning.
För godkänd kurs krävs godkända skriftliga övningsuppgifter och grupparbete samt godkänt deltagande i obligatoriskt projektarbete, seminarier och studieresa.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Förkunskapskrav 5 hp markvetenskap ges av kursen LK0292 Introduktion till landskapsarkitektur samt geologi och hydrologi, alternativt MV0213/MV0224 Marken som växtplats och växtkännedom 3.Studieresa ingår i kursen och kostnader presenteras senast 4 veckor innan kurstart.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Obligatorisk litteratur:
1) Projektarbete & Reflektion (Landskapsanalys):
A) Projektarbete
Tobias Noborn, Bengt Schibbye, Emily Wade, Mia Björckebaum, Emy Lanemo, John Askling, Oskar Kindvall (2017). Landskapet är arenan – Integrerad landskapskaraktärsanalys, en metodbeskrivning. Trafikverket
Per Stahlschmidt, Simon Swaffield, Jörgen Primdahl, Vibeke Nelleman. (2017) Landscape analysis – Investigating the potentials of space and place, Routledge
Läs framförallt: kap. 7 och 8 – stöd/inspiration i projektarbetet
Den framtida staden: https://www.rj.se/globalassets/rj-arsbocker/rj2020-3_den_framtida_staden.pdf
B) Reflektion Projektarbete (Seminarium 3):
Kløcker Larsen, R., & Raitio, K. (2023). Protected areas and Indigenous rights in Sápmi: an agonistic reading of conflict and collaboration in land use planning. Journal of Environmental Policy & Planning, 25(3), 342- 354. https://doi.org/10.1080/1523908X.2022.2137483
Stephenson, J. (2008). The Cultural Values Model: An integrated approach to values in landscapes. Landscape and urban planning, 84(2), 127-139. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2007.07.003
Watson, V. (2016). Shifting approaches to planning theory: Global North and South. Urban Planning, 1(4), 32-41. https://doi.org/10.17645/up.v1i4.727
Buijs, A. E., Elands, B. H., & Langers, F. (2009). No wilderness for immigrants: Cultural differences in images of nature and landscape preferences. Landscape and urban Planning, 91(3), 113-123. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2008.12.003
2) **Planering, stadsbyggnad teorier och värderingar **
A) Planering (Översiktsplanering uppgift)
Gunnel Forsberg (red.) Samhällsplaneringens teori och praktik. Liber, Första upplagan, 2020
Läs framförallt kapitel:1, 4, 6, 8, 10, 12, 13, 17, 18, 19, 25, 26, 27, 33, 35, 36
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/
B) Stadsbyggnad teorier & Värderingar som ligger till grund för landskapsplanering (Seminarium 2)
Matthew Carmona, Steve Tiesdell, Tim Heath and Taner Oc (2010). Public places Urban spaces - The dimensions of urban design, 2nd edition, eller tredje upplagan från 2021. Architectural Press, Elsevier.
Läs framförallt:
The morphological dimension (s. 196-217)
The social dimension (s. 315-382)
The functional dimension (s. 384-470)
C) Stadsbyggnad och kulturmiljöns roll i samhällsplaneringen
På själva tidskriftens hemsida https://www.bebyggelsehistoria.org/, under rubriken äldre nummer kan man ladda ner Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 58/2009, läs artikeln:
Baumert, Antonia, ”Från förhistorisk boplats till miljonprogram, − om bebyggelseutvecklingen på norra Järvafältet utifrån digitala Informationskällor”, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 58/2009, Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift , 2009.
Seminarium 1
Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 82/2022 Tema: Kulturmiljöns roll i samhällsplaneringen, Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift , 2022.
Tillgänglig för 225 kr på https://bht.bokorder.se/sv-SE/shop
Läs framförallt:
Kulturmiljöer- en oersättlig del av vår existens eller en onödig barlast, s. 4-7. (Alexandra Babos, Emelie Karlsmo & Anna Micro Vikstrand)
Norrbottens riksintressemiljöer i förändring- Stadsmiljöerna Piteå, Svartöstaden, Malmberget -Koskullskulle och Kiruna 1970-2020, s. 8-32. (Jennie Sjöholm & Anna Elmén-Berg)
Historia och kulturarv i Mälaräng- föreställningar om det förflutna i samtida stadsplanering, s. 65- 81. (Lucas Rabnor)
Välfärdssamhällets vardagslandskap under press, s. 82-101. (Catharina Nolin)
Övrig litteratur:
På Canvas:
Bengt Schibbye John Asklin, Mia Björckebaum, Sofia Löfgren (2016). *Landskapsanalys för planeläggning av vägar och järnvägar – En handledning.*Trafikverket
Om landskap och landskapsanalys för väg och järnväg – ett kunskapsunderlag med fokus på begrepp och exempel. Ulla Berglund et al. Rapport nr 1/2011, Institutionen för stad och land
Jan Nyström och Lennart Tonell (2012). Planeringens grunder - en översikt. Studentlitteratur. Tredje upplagen eller senare
Läs framförallt: kap 5 & 6
Plan och bygglag:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
Europeiska landskapskonventionen: https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?documentId=09000016802f3fbe
Matthew Carmona, Steve Tiesdell, Tim Heath and Taner Oc (2010). Public places Urban spaces - The dimensions of urban design, 2nd edition, eller tredje upplagan från 2021. Architectural Press, Elsevier.
Kapitel:
The temporal dimension (s. 103-151)
The perceptual dimension (s. 152-195)
The visual dimension (s. 252-314)
Pile, S., Yazici, E., Cramer-Greenbaum, S., Keith, M., Murji, K., & Solomos, J. (2023). A progressive sense of place and the open city: Micro-spatialities and micro-conflicts on a north London council estate. Geoforum, 144, 103810.
https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/framtidsvisioner-2070/
https://www.archdaily.com/585254/vincent-callebaut-s-2050-parisian-vision-of-a-smart-city
https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/pdf/2016/06/The-future-of-cities-creating-a-vision.pdf
https://arwidssonstiftelsen.se/stadsplanering/framtidsstudier/
På Canvas:
*Europeiska plansystemet i korthet, Boverket 2012 *
På Canvas:
Elias Cornell (1977). Bygge av stad och land. Bokförlaget PAN/Norstedts.
Kapitlet om ”Medeltiden”
Olle Svedberg (1988). Arkitekternas århundrade – Europas arkitektur 1800-talet. Almqvist & Wiksell/Gebers förlag AB.
Kapitlet om ”Stadsplaneringen”
A E J Morris (1994). History of urban form – Before the industrial revolutions. Henry Ling Ltd.
Kapitel 5 om ”The Renaissance: Italy sets a pattern”