Miljödiskurser och kommunikation
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LK0425-40038 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LK0425
Läsåret 2022/2023
Miljödiskurser och kommunikation (LK0425-40101)
2023-03-22 - 2023-06-04
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0425 Miljödiskurser och kommunikation, 15,0 Hp
Environmental discourses and communicationÄmnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå samt kunskaper motsvarande- 15 hp skogsvetenskap eller
- 15 hp skogsbruksvetenskap eller
- 15 hp biologi eller
- 15 hp miljövetenskap eller
- 15 hp miljökommunikation eller
- 15 hp landskapsarkitektur eller
- 15 hp lantbruksvetenskap eller
- 15 hp naturresurshushållning.
För särskild behörighet krävs även Engelska B eller motsvarande. Då kursens undervisningsspråk är engelska medges undantag från kravet på svenska för grundläggande behörighet.
Mål
Kursens mål är att ge studenterna en förståelse för hur skog och landskap kan ses ur perspektiv som rör etik och val, samt att träna studenternas förmåga att kritiskt problematisera och kommunicera möjligheterna i dessa val.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
– identifiera hur olika diskurser kring miljö kan vara förenade med olika förståelser av och följder för hållbar utveckling
– uppvisa en förmåga att beskriva, skilja mellan och diskutera olika vetenskapsgrenars förhållningssätt till skog och landskap
– analysera utmaningar i att översätta Globala målen för hållbar utveckling till konkreta åtgärder
– kritiskt bedöma etik och värderingar inom skogs- och landskapsdynamiker ur ett globalt perspektiv
– diskutera det tidsmässiga, rumsliga och kulturella i hur etiska vägval idag kan påverka generationer av människor, biosfärer, växtliv och ekosystem.
Innehåll
Under kursen utvecklar studenten en förståelse för hur skog och landskap är en del av samhället. Socialkritiska perspektiv anläggs på förhållanden som rör t. ex. relationerna mellan människa och natur, etik, kultur, jämlikhet, politik och makt. Perspektiv från olika discipliner och samhällssektorer diskuteras.
Kursen är indelad i tre moduler. Den första modulen handlar om förhållningssätt till diskurser kring miljö, sedda genom olika vetenskapsgrenars glasögon och i olika geografiska sammanhang (t. ex. urbant – ruralt, nord-sydkonflikten). Forskning och teori som rör etik och maktrelationer introduceras genom litteratur och seminarier. I den här modulen tränas också studentens förståelse för sambanden mellan etik och kommunikation, narrativ och storytelling.
I den andra modulen är målet att utforska hur diskurser, värderingar, normer och världsbilder översätts till retorik, handlingar och beslutsfattande. Med Agenda 2030 som raster och genom att arbeta kritiskt med Globala målen för hållbar utveckling tränas studenten i att analysera sätt att hantera etiska konflikter. Här introduceras också de verkliga fallexempel från vilka studenten väljer till fallstudieuppgiften i modul 3.
De två första modulerna syntetiseras i den tredje genom att de teoretiska och kommunikativa verktygen tillämpas på fallexemplen. Studenterna identifierar ett etiskt dilemma och utvecklar möjliga förhållningssätt för att hantera dilemmat. Uppgiften presenteras genom att de kommunikativa verktygen tillämpas på kreativa och medvetna sätt. Med en tonvikt på reflektion kring etik återkopplar den här modulen till de föregående.
Obligatoriska utbildningsmoment för de tre modulerna är: närvaro vid litteraturseminarier och presentation av skriftlig reflektion; utveckling av argumentation i en skriftlig uppgift kopplad till etiska konflikter och de Globala målen för hållbar utveckling; samt presentation och kommunikation av fallstudieuppgift.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänt grupparbete och muntlig redovisning, samt godkänd individuell uppgift. Fullgjorda obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, www.slu.seAnsvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Litteraturlista
Brulle, R. J. (2010). From Environmental Campaigns to Advancing the Public Dialogue: Environmental Communication for Civic Engagement, Environmental Communication, 4(1), pp. 82-98
Bylund, J. (2019). Adopting dilemmas and reflexivity –on-the-go, SCAPE, 16, pp. 40-47.
Cox, R. and Pezzullo, P. (2018). Environmental communication and the public sphere. 5th edition. Sage publications: Washington DC.
- Chapter 1: Defining Environmental Communication
- Chapter 13: Environmental conflict managements and collaboration
Edwards, P. et al. (2022). Development of forest discourses across Europe: A longitudinal perspective, Forest Policy and Economics, 135, 102641.
Fors, H et al. (2021). Striving for Inclusion—A Systematic Review of Long-Term Participation in Strategic Management of Urban Green Spaces, Front. Sustain. Cities, 3:572423. doi: 10.3389/frsc.2021.572423
Lidskog, R. and Löfmarck, E. (2016). Fostering a flexible forest: Challenges and strategies in the advisory practice of a deregulated forest management system, Forest Policy and Economics, 62, pp. 177–183.
Vogel, N. et al. (2020). Ethical dimensions in landscape governance and management. In: Randrup, T.B. & Jansson, M. (eds.) Urban Open Space Governance and Management. Routledge.