Landsbygder i klimatomställning
Information från kursledaren
Välkomna till kursen Landsbygder i klimatomställning!
Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar kring kursen.
vänliga hälsningar,
Malin Beckman och Linus Linse
malin.beckman@slu.se och linus.linse@slu.se
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LU0100-20166 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LU0100
Läsåret 2022/2023
Landsbygder i klimatomställning (LU0100-30094)
2023-01-16 - 2023-03-21
Läsåret 2021/2022
Landsbygder i klimatomställning (LU0100-30222)
2022-01-17 - 2022-03-23
Kursplan och övrig information
Kursplan
LU0100 Landsbygder i klimatomställning, 15,0 Hp
Rural areas in climate mitigation and adaptationÄmnen
Landsbygdsutveckling LandsbygdsutvecklingUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Tentamen, seminarier och obligatoriska moment | 10,0 | 0102 |
| Projektarbetet | 5,0 | 0103 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet.Mål
Kursens syfte är att ge studenterna förståelse av centrala teorier och begrepp kring samhälleliga konsekvenser av klimatförändringar med fokus på landsbygder. I kursen får studenterna en förståelse för hur samhällen påverkas av ett förändrat klimat, för olika pågående åtgärder och anpassningar, för omställningsåtgärder som föreslås samt för de utmaningar, målkonflikter och etiska dilemman som kan uppstå när samhällen ställs om.
Efter avslutad kurs skall studenterna kunna
redogöra för teorier och begrepp kring klimatförändringarnas och klimatpolitikens samhälleliga konsekvenser, med fokus på landsbygder
redogöra för utmaningar, möjligheter och målkonflikter för landsbygder kopplade till klimatförändringar
diskutera maktförhållanden i relation till klimatförändringar, inklusive olika dimensioner av ojämlikhet och rättvisa samt etiska dilemman med avseende på sårbarhet och ansvar för klimatanpassningar och klimatåtgärder
diskutera och jämföra samhällens organisering vad gäller både klimatpolitiska åtgärder och annat arbete för att motverka klimatförändringar.
Innehåll
Kursen består av föreläsningar, seminarier och projektarbete.
Klimatförändringar, som till stor del orsakas av människors agerande, verkar långsiktigt och utgör hot mot människors livsvillkor. Omfattande förändringar kommer att behöva ske gällande sociala och ekonomiska relationer på samhällens olika arenor. Klimatförändringarna reser viktiga frågor om landsbygders och städers framtider.
I den här kursen studerar studenterna hur klimatets förändringar påverkar landsbygder samt hur samhällen och människor hanterar klimatförändringar genom internationella avtal, politik, samhällsplanering, organisationers förändringsarbete samt aktivism – på globala, nationella, regionala och lokala nivåer i det globala Syd och det globala Nord. Landsbygder studeras som centrala arenor för klimatomställning.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd skriftlig tentamen, godkänt projektarbete, godkänt deltagande i seminarier och godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Litteraturlista
Preliminär litteraturlista LU0100 Landsbygder i klimatomställning
Cristian Alarcon Ferrari och Malin Beckman
Böcker:
Laestadius, S. (2021). En strimma av hopp. Förlaget Verbal
Becker, P och Ullberg, S. (red) (2016) *Katastrofriskreducering. *Lund: Studentlitteratur.
Göran Sundqvist (2021). Vem bryr sig? Om klimatforskning och klimatpolitik. Bokförlaget Daidalos
Artiklar mm:
Jenny Andersson och Erik Westholm (2021) kap 4 Kris och kunskap – framtiden som slagfält. I: Linton, M. (red) *Klimat och Moral. *Natur och Kultur
Alarcón C. (2012) “Forest: capital accumulation, climate change and crises in Chile and Sweden” in Alf Hornborg, Brett Clark and Kenneth Hermele (eds.) Ecology and Power- Struggles over Land and Material Resources in the Past, Present and Future. Routledge, London.
Alarcón C. and Chartier C. (2017). “Degrowth, energy democracy, technology and social-ecological relations: Discussing a localised energy system in Vaxjö, Sweden”, in Journal of Cleaner Production. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652617310405
Alarcón, C. (2019) "Transforming wood energy in Sweden and Chile: Climate change, environmental communication and a critical political ecology of international forestry companies." critical perspectives on international business (2019).
https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/cpoib-05-2018-0039/full/html
Wim Carton et al. ”…the long history of carbon removal” https://wires.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/wcc.671
Cote, M and Nightingale, A. 2012. Resilience thinking meets social theory: Situating social change in socio-ecological systems. Progress in Human Geography 36(4) p.475-489. Sage
Eriksson, C. (2018) *Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. *Uppsala: SLU Future Food
Fischer, Harry (2021) Decentralization and the governance of climate adaptation: Situating community-based planning within broader trajectories of political transformation. World Development 140: 105335.
Klara Fischer & Flora Hajdu (2018): The importance of the will to improve: how ‘sustainability’ sidelined local livelihoods in a carbon-forestry investment in Uganda. *Journal of Environmental Policy & Planning. *https://doi.org/10.1080/1523908X.2017.1410429
** * **Klara Fischer, Tove Stenius & Sara Holmgren (2020) Swedish Forests in the Bioeconomy: Stories from the National Forest Program. Society & Natural Resources 33:7, 896-913, DOI: 10.1080/08941920.2020.1725202
Hickel, J. & Kallis, G. (2020). Is Green Growth Possible? New Political Economy, 25 (4), 469–486. https://doi.org/10.1080/13563467.2019.1598964
Mike Hulme (ed.) (2020) Contemporary climate change debates. Routledge. Läs Introduktionen sid.1-20
Hulme, M. (2019). Why we disagree about climate change: Understanding controversy, inaction and opportunity. Cambridge University Press.
Ribot J (2010) Vulnerability does not fall from the sky: Toward multi-scale pro-poor climate governance. In: Mearns R and Norton A (eds) *Social Dimensions of Climate Change: Equity and Vulnerability in a Warming World. *Washington, DC: World Bank Publications, pp. 47–74.
Stockholm Resilience Centre 2014. “Vad är resiliens”
Stockholm Resilience Centre. 2016. Applying resilience thinking. Seven principles for building resilience in social-ecological systems.
Stoddard, Isak, Kevin Anderson, Stuart Capstick, Wim Carton, Joanna Depledge, Keri Facer, Clair Gough et al. (2021) Three Decades of Climate Mitigation: Why Haven't We Bent the Global Emissions Curve? Annual Review of Environment and Resources 46 (2021): 653-689.
Taylor, M. (2014). The political ecology of climate change adaptation: Livelihoods, agrarian change and the conflicts of development. Routledge.
**Referenslitteratur **
- Markus Larsson (red) 2018. *Klimatinfo för alla. *FORES tankesmedja
- IBPES: Pörtner, H.O., Scholes, R.J., Agard, J., Archer, E., Arneth, A., Bai, X., ….Ngo, H.T. 2021. IPBES-IPCC co-sponsored workshop report on biodiversity and climate change; IPBES and IPCC. DOI:10.5281/zenodo.4782538.
* IPCC, 2021: Summary for Policymakers. In: *Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change *[Masson-Delmotte, V., P. Zhai, A. Pirani, S.L. Connors, C. Péan, S. Berger, N. Caud, Y. Chen, L. Goldfarb, M.I. Gomis, M. Huang, K. Leitzell, E. Lonnoy, J.B.R. Matthews, T.K. Maycock, T. Waterfield, O. Yelekçi, R. Yu, and B. Zhou (eds.)]. In Press.
- IPCC, 2018: Summary for Policymakers. In: *Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty *[Masson-Delmotte, V., P. Zhai, H.-O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J.B.R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M.I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, and T. Waterfield (eds.)]. In Press.
- SEI, IISD, ODI, E3G, and UNEP. (2021). The Production Gap Report 2021. http://www.productiongap.org/2021report
Poddar:
- Fossilfritt Sveriges poddar – 4 avsnitt https://shows.acast.com/fossilfri-konkurrenskraft/episodes
- https://fossilfrittsverige.se/2021/10/27/uppfoljning-av-fardplanerna/
·