Andra kursvärderingar för MV0220

Läsåret 2022/2023

Marken som växtplats och markbyggnad (MV0220-20188)

2022-11-01 - 2023-01-15

Läsåret 2021/2022

Marken som växtplats och markbyggnad (MV0220-20049)

2021-11-02 - 2022-01-16

Läsåret 2020/2021

Marken som växtplats och markbyggnad (MV0220-20106)

2020-11-02 - 2021-01-17

Läsåret 2019/2020

Marken som växtplats och markbyggnad (MV0220-20160)

2019-11-01 - 2020-01-19

Skriv ut Kursplan

Kursplan

MV0220 Marken som växtplats och markbyggnad, 15,0 Hp

Soil as plant habitat and soil construction

Ämnen

Landskapsarkitektur Markvetenskap

Utbildningens nivå

Grundnivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Geologi, hydrologi och jordarter	3,0	0202
Marken som växtplats	7,0	0203
Markbyggnad	5,0	0204

Fördjupning

Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)

Betygsskala

Språk

Svenska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande:

- Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c

- Naturkunskap 2

- Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1

Mål

Syftet är att ge studenten förståelse för hur geologiska processer format landskapet och jordavlagringarna samt vattnets förekomst och rörelse däri, grundläggande kunskaper om jordarternas egenskaper och marken som växtplats och hur detta kan tillämpas i markbyggnad.



Efter avslutad kurs ska studenten kunna:



- redogöra för de viktigaste processerna bakom det svenska landskapets geologiska utveckling och uppbyggnad med fokus på jordavlagringarnas bildning

- översiktligt redogöra för hydrologiska förhållanden och processer i landskapet inklusive lokalt omhändertagande av dagvatten

- identifiera de i Sverige vanligaste bergarterna och jordarterna

- redogöra för grundläggande markvetenskapliga begrepp och processer

- redogöra för hur markens och olika jordmaterials kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper påverkar marken som växtplats och hur olika marktyper/jordmaterial skiljer sig i detta avseende

- redogöra för begrepp beträffande marken som byggelement

- redogöra för metoder för uppbyggnad av växtbäddar och relatera dem till grunder i vetenskapen om markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper liksom vetenskapen om växters behov

- tillämpa metoder för uppbyggnad av växtbäddar i enkla anläggningsritningar för olika växtgrupper och funktioner

- resonera kring skötsel- och hållbarhetsaspekter för växtbäddsanläggningar utifrån markvetenskapliga, växtfysiologiska och ekologiska grunder

Innehåll

Följande moment ingår i kursen:



Processer som formar berggrunden, de vanligaste bergarterna. Processer som skapat jordarterna och fördelat dem i landskapet, inlandsisens rörelse och avsmältning och efterföljande landhöjning. Hydrologiska förhållanden i landskapet –in- och utströmningsområde, vattenbalans, grundvattenbildning, avvattning, lokalt omhändertagande av dagvatten. Mineral-, bergarts- och jordartslära inklusive konstruerade jord- och grundläggningsmaterial. Markens uppbyggnad - fast material (mineralpartiklar, organiskt material) och porsystem (vatten och luft), markprofilen. Markens/ jordmaterialets förmåga att leverera och binda näringsämnen, markens pH. De viktigaste växtnäringsämnena och deras växttillgänglighet. Bindning och transport av vatten i mark och olika jordmaterial, växttillgängligt vatten och markluft, dränering, marktemperatur. Omsättning av organiskt material och biologiska kväveomvandlingar i marken. Naturliga jordarters och konstruerade jord- och grundläggningsmaterials egenskaper och hur det påverkar deras lämplighet och användning i olika markanvändningsalternativ från naturmark till anläggningar där det inte finns någon naturlig jord. Olika typer av växtbäddar och deras utformning och funktion i kombination med olika grundläggningar. Introduktion och kritisk granskning av olika anvisningar för utformning av anlagda växtbäddar (Mark-AMA, RÅ, övriga anvisningar). Hållbarhetsaspekter på olika anläggningsformer och skötselåtgärder



Innehållet i kursen förmedlas genom föreläsningar, litteratur och i olika övningar. I övningarna ingår dels bearbetning av det som tas upp på föreläsningar och i litteraturen, dels att tillämpa den teoretiska kunskapen i anläggningsritningar tillsammans med skötselplaner och bedömning av hållbarhetsaspekter för föreslagna ritningar.



Obligatoriska fältdagar med studier av naturliga och anlagda växtplatser ingår.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkända tentamina, godkända övningsuppgifter samt godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Mark och miljö

Medansvariga:

Kurslitteratur

Blombäck, K., Dahlin, S. och Eriksson, J. 2023. Markvetenskap för landskapsarkitekt- och landskapsingenjörsutbildningarna i Uppsala, sept 2023 (finns på Canvas).

Rohde, A., 1997. Kapitel 4. Vattnet i skogen. Ur Marken i skogslandskapet. Skogsstyrelsen, Jönköping (finns på Canvas).

SGU:s hemsida. Om geologi: https://www.sgu.se/om-geologi/

Växtbäddar i Stockholms stad: https://leverantor.stockholm/entreprenad-i-stockholms-offentliga-miljoer/vaxtbaddshandboken/

Plantering och etablering av alléträd: https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11447/RelatedFiles/2010_056_plantering_och_etablering_av_alletrad.pdf

Andersson, T och Stål, Ö. Hur mår våra stadsträd? (finns på Canvas).

Övningar och kompendier (finns på Canvas).

Kursinnehåll med läsanvisningar

Geologi och hydrologi-avsnittet

Geologiföreläsningarna:

SGU:s nätsajt om geologi är hierarkiskt ordnad med huvudmappar och undermappar i flera steg. Strukturen framgår av indrag i läsanvisningarna i rutan nedan.

Jordklotets uppbyggnad: Läs!

** Jordbävningar och vulkaner: **Läs! Finns en film om vulkaner. Ni behöver inte lära er detaljer om vulkaner, men det finns en del intressant om jordklotet och plattektonik att kolla in

Vulkanisk aktivitet: Kursivt, utom att ni bör veta vad magma är

Seismisk aktivitet: Läs! bra beskrivning av vad som händer vid plattgränser

Berg: Läs! (man kan här klicka vidare till Bergarter och Mineral, men det finns också länkar nedan)

** Bergarter:** Läs delar! Lär dig begreppet bergart och läs om vulkaniter (men kalla det magmatiska bergarter) och sedimentära bergarter! Metamorfa bergarter nämns inte så där får ni kolla föreläsning eller annan nätsajt än SGU:s. Begreppen djupbergart och ytbergart kommer att nämnas på föreläsning och är lätta att förstå, men hoppa över alla detaljer om mineral mm

Sveriges berggrund: Läs!

Vid foten av Sveriges Himalaya: hoppa över

Landskapsstenar: hoppa över, möjligen kolla vilken som är ditt landskaps sten

Mineral: Lär dig begreppet mineral!

** Vad är mineral?:** Hoppa över allt utom sista rubriken ”Mineral och mineraler”. Dessa begrepp bör du hålla isär.

** Bergartsbildande mineral:** Läs fram t o m sura bergarter (basisk bergart motsvarar det som kallas mafisk på föreläsningen, sur bergart motsvarar felsisk)

** Övriga rubriker under mineral:** Hoppa över

Jord:

Från istid till nutid: Läs!

Inlandsisen: Läs!

Morän – spår av inlandsisen: Läs!

Isen smälter: Läs!

Isälvssediment – spår av isälvarna: Läs!

Glaciala finkorniga sediment: Läs!

Landhöjning – från havsbotten till lerslätt: Läs!

Postglacial sand och grus: Läs!

Postglaciala finkorniga sediment: Läs!

Stenringar och blocksänkor: Hoppa över!

Erosion och igenväxning: Läs!

Erosion: Läs!

Stranderosion: Läs!

Skredärr: Hoppa över!

Svämsediment: Hoppa över!

Torv – från sjö till torvmark: Läs!

Film om istiden: Kolla!

Hydrologiföreläsningarna:

• Rohde, 1997. Kapitel 4.
• Inspelade föreläsningar.

Föreläsning Olika typjordarter och deras egenskaper:

• Blombäck m fl. 2019, kapitel 2.
• Övning Mineral och bergarter, material som delas ut vid övningens start.
• Övning Jordartsbedömning, material som delas ut vid övningens start.
• Övning Kornstorlekskurvor, textur, organiskt material och pH Mkö 5, 6 och 10 (29/11).

Markfysikavsnittet

Föreläsning Markens uppbyggnad:

• Blombäck m fl. 2019, kapitel 3.
• Övning Volymsrelationer i jord Mfö1.

Föreläsning Vattnet i marken, vattnets bindning:

• Blombäck m fl. 2019, sid 39-54 och 62-64.
• Övning Markens posystem och vatten Mfö 3.
• Övning Kapillär stigning och dräneringsjämvikter, som delas ut vid övningens start.

Föreläsningarna *Vattnets rörelse i jord *I och II:

• Blombäck m fl. 2019, sid 55-61.

Markkemiavsnittet

Föreläsning Markkemins grunder, mineral och vittring:

• Blombäck m fl. 2019, sid 65-75.

Föreläsning Lermineral, markpartiklars laddning, bindning av… :

• Blombäck m fl. 2019, sid 75-81.
• Övning Utbytbara katjoner, katjonbyteskapacitet, aciditet och kalkbehov Mkö 11.

Föreläsning Markens pH, försurning samt jordmåner:

• Blombäck m fl. 2019, sid 81-84, 111-119.
• Övning pH (Mkö 10)

Föreläsning Växtnäringsämnen:

• Blombäck m fl. 2019, sid 99-109.

Markbiologiavsnittet

Föreläsning Markens organiska material och nedbrytningsprocesser:

• Blombäck m fl. 2019, sid 85-98.
• Övningen Kolflöden i mark-växtsystemet Mbö 1 .

Föreläsning Biologiska kvävetransformationer i marken:

• Blombäck m fl. 2019, sid 100-103.
• Övningen Omsättning av organiskt material Mbö 2.

Växtbäddsavsnittet

• Andersson, T och Stål, Ö. Hur mår våra stadsträd?
• Växtbäddar i Stockholms stad
• Plantering och etablering av alléträd
• Övning Planera växtbäddar som delas ut vid övningens start
• Övrigt utdelat material under föreläsningar och övninga