Marken som växtplats och markbyggnad
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
MV0220-20138 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för MV0220
Läsåret 2024/2025
Marken som växtplats och markbyggnad (MV0220-20124)
2024-11-01 - 2025-01-19
Läsåret 2022/2023
Marken som växtplats och markbyggnad (MV0220-20188)
2022-11-01 - 2023-01-15
Läsåret 2021/2022
Marken som växtplats och markbyggnad (MV0220-20049)
2021-11-02 - 2022-01-16
Läsåret 2020/2021
Marken som växtplats och markbyggnad (MV0220-20106)
2020-11-02 - 2021-01-17
Läsåret 2019/2020
Marken som växtplats och markbyggnad (MV0220-20160)
2019-11-01 - 2020-01-19
Kursplan och övrig information
Kursplan
MV0220 Marken som växtplats och markbyggnad, 15,0 Hp
Soil as plant habitat and soil constructionÄmnen
Markvetenskap LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Geologi, hydrologi och jordarter | 3,0 | 0202 |
| Marken som växtplats | 7,0 | 0203 |
| Markbyggnad | 5,0 | 0204 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande:- Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c
- Naturkunskap 2
- Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1
Mål
Syftet är att ge studenten förståelse för hur geologiska processer format landskapet och jordavlagringarna samt vattnets förekomst och rörelse däri, grundläggande kunskaper om jordarternas egenskaper och marken som växtplats och hur detta kan tillämpas i markbyggnad.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
redogöra för de viktigaste processerna bakom det svenska landskapets geologiska utveckling och uppbyggnad med fokus på jordavlagringarnas bildning
översiktligt redogöra för hydrologiska förhållanden och processer i landskapet inklusive lokalt omhändertagande av dagvatten
identifiera de i Sverige vanligaste bergarterna och jordarterna
redogöra för grundläggande markvetenskapliga begrepp och processer
redogöra för hur markens och olika jordmaterials kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper påverkar marken som växtplats och hur olika marktyper/jordmaterial skiljer sig i detta avseende
redogöra för begrepp beträffande marken som byggelement
redogöra för metoder för uppbyggnad av växtbäddar och relatera dem till grunder i vetenskapen om markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper liksom vetenskapen om växters behov
tillämpa metoder för uppbyggnad av växtbäddar i enkla anläggningsritningar för olika växtgrupper och funktioner
resonera kring skötsel- och hållbarhetsaspekter för växtbäddsanläggningar utifrån markvetenskapliga, växtfysiologiska och ekologiska grunder
Innehåll
Följande moment ingår i kursen:
Processer som formar berggrunden, de vanligaste bergarterna. Processer som skapat jordarterna och fördelat dem i landskapet, inlandsisens rörelse och avsmältning och efterföljande landhöjning. Hydrologiska förhållanden i landskapet –in- och utströmningsområde, vattenbalans, grundvattenbildning, avvattning, lokalt omhändertagande av dagvatten. Mineral-, bergarts- och jordartslära inklusive konstruerade jord- och grundläggningsmaterial. Markens uppbyggnad - fast material (mineralpartiklar, organiskt material) och porsystem (vatten och luft), markprofilen. Markens/ jordmaterialets förmåga att leverera och binda näringsämnen, markens pH. De viktigaste växtnäringsämnena och deras växttillgänglighet. Bindning och transport av vatten i mark och olika jordmaterial, växttillgängligt vatten och markluft, dränering, marktemperatur. Omsättning av organiskt material och biologiska kväveomvandlingar i marken. Naturliga jordarters och konstruerade jord- och grundläggningsmaterials egenskaper och hur det påverkar deras lämplighet och användning i olika markanvändningsalternativ från naturmark till anläggningar där det inte finns någon naturlig jord. Olika typer av växtbäddar och deras utformning och funktion i kombination med olika grundläggningar. Introduktion och kritisk granskning av olika anvisningar för utformning av anlagda växtbäddar (Mark-AMA, RÅ, övriga anvisningar). Hållbarhetsaspekter på olika anläggningsformer och skötselåtgärder
Innehållet i kursen förmedlas genom föreläsningar, litteratur och i olika övningar. I övningarna ingår dels bearbetning av det som tas upp på föreläsningar och i litteraturen, dels att tillämpa den teoretiska kunskapen i anläggningsritningar tillsammans med skötselplaner och bedömning av hållbarhetsaspekter för föreslagna ritningar.
Obligatoriska fältdagar med studier av naturliga och anlagda växtplatser ingår.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkända tentamina, godkända övningsuppgifter samt godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för mark och miljö
Medansvariga:
Litteraturlista
Kurslitteratur
Blombäck, K., Dahlin, S. och Eriksson, J. 2023. Markvetenskap för landskapsarkitekt- och landskapsingenjörsutbildningarna i Uppsala, sept 2023 (finns på Canvas).
Rohde, A., 1997. Kapitel 4. Vattnet i skogen. Ur Marken i skogslandskapet. Skogsstyrelsen, Jönköping (finns på Canvas).
SGU:s hemsida. Om geologi: https://www.sgu.se/om-geologi/
Växtbäddar i Stockholms stad: https://leverantor.stockholm/entreprenad-i-stockholms-offentliga-miljoer/vaxtbaddshandboken/
Plantering och etablering av alléträd: https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11447/RelatedFiles/2010_056_plantering_och_etablering_av_alletrad.pdf
Andersson, T och Stål, Ö. Hur mår våra stadsträd? (finns på Canvas).
Övningar och kompendier (finns på Canvas).
Kursinnehåll med läsanvisningar
Geologi och hydrologi-avsnittet
Geologiföreläsningarna:
SGU:s nätsajt om geologi är hierarkiskt ordnad med huvudmappar och undermappar i flera steg. Strukturen framgår av indrag i läsanvisningarna i rutan nedan.
Jordklotets uppbyggnad: Läs!
** Jordbävningar och vulkaner: **Läs! Finns en film om vulkaner. Ni behöver inte lära er detaljer om vulkaner, men det finns en del intressant om jordklotet och plattektonik att kolla in
Vulkanisk aktivitet: Kursivt, utom att ni bör veta vad magma är
Seismisk aktivitet: Läs! bra beskrivning av vad som händer vid plattgränser
Berg: Läs! (man kan här klicka vidare till Bergarter och Mineral, men det finns också länkar nedan)
** Bergarter:** Läs delar! Lär dig begreppet bergart och läs om vulkaniter (men kalla det magmatiska bergarter) och sedimentära bergarter! Metamorfa bergarter nämns inte så där får ni kolla föreläsning eller annan nätsajt än SGU:s. Begreppen djupbergart och ytbergart kommer att nämnas på föreläsning och är lätta att förstå, men hoppa över alla detaljer om mineral mm
Sveriges berggrund: Läs!
Vid foten av Sveriges Himalaya: hoppa över
Landskapsstenar: hoppa över, möjligen kolla vilken som är ditt landskaps sten
Mineral: Lär dig begreppet mineral!
** Vad är mineral?:** Hoppa över allt utom sista rubriken ”Mineral och mineraler”. Dessa begrepp bör du hålla isär.
** Bergartsbildande mineral:** Läs fram t o m sura bergarter (basisk bergart motsvarar det som kallas mafisk på föreläsningen, sur bergart motsvarar felsisk)
** Övriga rubriker under mineral:** Hoppa över
Jord:
Från istid till nutid: Läs!
Inlandsisen: Läs!
Morän – spår av inlandsisen: Läs!
Isen smälter: Läs!
Isälvssediment – spår av isälvarna: Läs!
Glaciala finkorniga sediment: Läs!
Landhöjning – från havsbotten till lerslätt: Läs!
Postglacial sand och grus: Läs!
Postglaciala finkorniga sediment: Läs!
Stenringar och blocksänkor: Hoppa över!
Erosion och igenväxning: Läs!
Erosion: Läs!
Stranderosion: Läs!
Skredärr: Hoppa över!
Svämsediment: Hoppa över!
Torv – från sjö till torvmark: Läs!
Film om istiden: Kolla!
Hydrologiföreläsningarna:
- Rohde, 1997. Kapitel 4.
- Inspelade föreläsningar.
Föreläsning Olika typjordarter och deras egenskaper:
- Blombäck m fl. 2019, kapitel 2.
- Övning Mineral och bergarter, material som delas ut vid övningens start.
- Övning Jordartsbedömning, material som delas ut vid övningens start.
- Övning Kornstorlekskurvor, textur, organiskt material och pH Mkö 5, 6 och 10 (29/11).
Markfysikavsnittet
Föreläsning Markens uppbyggnad:
- Blombäck m fl. 2019, kapitel 3.
- Övning Volymsrelationer i jord Mfö1.
Föreläsning Vattnet i marken, vattnets bindning:
- Blombäck m fl. 2019, sid 39-54 och 62-64.
- Övning Markens posystem och vatten Mfö 3.
- Övning Kapillär stigning och dräneringsjämvikter, som delas ut vid övningens start.
Föreläsningarna *Vattnets rörelse i jord *I och II:
- Blombäck m fl. 2019, sid 55-61.
Markkemiavsnittet
Föreläsning Markkemins grunder, mineral och vittring:
- Blombäck m fl. 2019, sid 65-75.
Föreläsning Lermineral, markpartiklars laddning, bindning av… :
- Blombäck m fl. 2019, sid 75-81.
- Övning Utbytbara katjoner, katjonbyteskapacitet, aciditet och kalkbehov Mkö 11.
Föreläsning Markens pH, försurning samt jordmåner:
- Blombäck m fl. 2019, sid 81-84, 111-119.
- Övning pH (Mkö 10)
Föreläsning Växtnäringsämnen:
- Blombäck m fl. 2019, sid 99-109.
Markbiologiavsnittet
Föreläsning Markens organiska material och nedbrytningsprocesser:
- Blombäck m fl. 2019, sid 85-98.
- Övningen Kolflöden i mark-växtsystemet Mbö 1 .
Föreläsning Biologiska kvävetransformationer i marken:
- Blombäck m fl. 2019, sid 100-103.
- Övningen Omsättning av organiskt material Mbö 2.
Växtbäddsavsnittet
- Andersson, T och Stål, Ö. Hur mår våra stadsträd?
- Växtbäddar i Stockholms stad
- Plantering och etablering av alléträd
- Övning Planera växtbäddar som delas ut vid övningens start
- Övrigt utdelat material under föreläsningar och övninga