Markvetenskap
I marken finns en mångfald av dött och levande material i ständig växelverkan: mineralpartiklar, organiskt material, vatten, luft, växtrötter, djur, bakterier och svampar. Markprocesserna är livsavgörande för allt liv på land, bestämmer produktionskapaciteten i jord- och skogsbruk samt styr såväl vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag som utbytet av växthusgaser med atmosfären.
Kursen tar upp markens beståndsdelar, hur vatten lagras och flödar genom marken, kemiska reaktioner mellan markvätska och markpartiklar och hur mikroorganismer binder och frigör kol och kväve. Processernas betydelse för produktion och miljö belyses. I ett syntesarbete får kursdeltagarna bearbeta resultat från laborationer och övningar samt analysera dem ur både produktions- och miljösynpunkt.
Kursplan och övrig information
Kursplan
MV0228 Markvetenskap, 15,0 Hp
Soil SciencesÄmnen
Miljövetenskap MarkvetenskapUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Markfysik | 4,0 | 0101 |
| Markkemi | 4,0 | 0201 |
| Markbiologi | 3,0 | 0301 |
| Allmän marklära och syntesarbete | 4,0 | 0401 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande:- 15 hp kemi, varav minst 5 hp allmän kemi
- 3 hp geologi
- 3 hp hydrologi
Mål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva markens fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper, tillstånd och processer samt samspelet mellan dessa
- använda metoder för analys och beskrivning av markegenskaper
- tolka, värdera och redovisa resultat av markanalyser
- presentera och diskutera marken som system, dess funktion som växtplats samt sambanden mellan markegenskaper, markanvändning och miljöpåverkan.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
- Hur nederbördsvatten infiltrerar marken och bildar ett för växterna åtkomligt vattenförråd. Hur vattnet binds och rör sig i olika jordarter under olika fuktighetsförhållanden. Hur lösta ämnen rör sig genom marken.
- Markens struktur och porsystem som resultat av jordart, naturliga markprocesser, markanvändning och brukningsmetoder. Porsystemets inverkan på vattenförråd och transporten av vatten och gaser i marken.
- Markvattnets kemiska sammansättning och dess reaktioner med markens fasta material; dess betydelse för ytvattenkvalitet.
- Markens syra–bastillstånd och processer som påverkar det. Hur kemisk vittring, adsorption och redoxprocesser inverkar på växtnäringstillgång och bindning av skadliga ämnen i marken.
- Jordmånslära: Hur kemiska, fysikaliska och biologiska processer leder till att jordprofiler med olika utseende och egenskaper utvecklas. Olika jordmånstypers geografiska utbredning.
- Markorganismer och deras anpassningar till olika miljöer: metabolism, trofiska strategier, samspel och funktioner.
- Faktorer och processer som reglerar omsättningen av markens organiska material, särskilt med tanke på kvävets kretslopp och tillgänglighet för växterna.
- Allmän marklära med jordartsbestämning, markprofilbeskrivning och svenska exempeljordars egenskaper och markanvändning.
Genomförande
Teoretiska moment behandlas i både föreläsningar och kurslitteratur. Centrala begrepp befästs genom obligatoriska övningar och laborationer som delvis bygger på ett urval svenska exempeljordar. Data och resultat från de sistnämnda ingår i ett större syntesarbete som leder till en skriven rapport.
Kursen fokuserar på följande generella kompetenser: I kursen övas muntlig och skriftlig framställning med återkoppling från lärarna.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
För godkänd kurs fordras godkända skriftliga tentamina, godkända rapporter från övningar som kräver skriftlig redovisning, godkänt deltagande i övriga obligatoriska övningar och godkänt deltagande i syntesarbetet om svenska exempeljordar.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Studenter från SLU uppfyller förkunskapskravet 5 hp allmän kemi efter avklarad kursdel A på kursen Grundläggande kemi I, 15 hp.Följande förkunskaper rekommenderas: Grundläggande mikrobiologi motsvarande 5 hp; växtanatomi eller växtfysiologi motsvarande 5 hp; 2,5 hp matematik med orientering i derivator och differentialekvationer.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för mark och miljö