17 March 2023

Dear Students,

the course starts next week and we are quite excited! We hope to publish the Canvas page latest on Tuesday.

We will start the course on Thursday, 23 March at 9.00 in Room Z, Ulls Hus.

The course officially starts on Wednesday, so we kindly encourage you to spend some time during the first course week to watch the following two films to familiarise yourself with what concepts and contexts governance may deal with: Film 1: https://youtu.be/mAhGG8D9i9w // Film 2: https://youtu.be/q51FMbTOn_Q — We will draw upon and discuss parts of the film during literature workshops and possibly lectures.

If you do not intend to take this course anymore for whatever reason, please do reject the offer for your study place as soon as possible. There are many students on the waiting list! Thanks!

Best wishes from your teacher team!

--------------

3 Mar 2023: Update to the schedule: a new session on collaborative writing; 24 April, 12.00–13.30, online.

8 Feb 2023: Small updates to the schedule. Timewise, the only relevant one is moving the session on Peer Feedback from 17 to 15 May.

--------------

Dear Students,

the timetable is now available. Note that the course includes a mandatory field trip (including related project work) which is scheduled to 19 Apr morning to 21 Apr evening, including overnight stays in Dalarna. Travel and accommodation will be provided free of charge, but you will have to pay for your own food.

If you cannot attend the field trip this year, you will have to compensate for it next year (for details, see Section 8.5 in the Education Handbook). If you have caring responsibilities, please arrange for your absence or let us know as soon as possible if you would like to bring e.g. your child and another parent with you and we will see if that can be possible to arrange (you will have to pay for the extra costs in this case).

If you have any questions until we start the course, please email the course responsible (Malte). The course schema will roughly stay as it is; updates will be posted in the schedule and we will make announcements about them if necessary.

All the best,

your teacher team

Kursvärderingen är öppen

Svara på kursvärderingen

Värderingen går att besvara till och med 2023-06-18

Skriv ut Kursplan

Kursplan

MX0157 Att förstå samhällets miljöstyrning utifrån ett kritiskt konstruktivt förhållningssätt, 15,0 Hp

Engaging critically with environmental governance practices

Ämnen

Miljövetenskap

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Teori och metod för kritiskt deltagande	5,0	0001
Grupprojekt om miljöstyrningspraktiker	5,0	0002
Individuellt forskningsprojekt	5,0	0003

Fördjupning

Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande Engelska 6 från gymnasieskolan.

Kunskaper motsvarande minst 180 hp med fördjupning omfattande minst 90 hp inom ett enskilt ämne (t.ex. biologi eller nationalekonomi) inom ett av följande utbildningsområden:

- naturvetenskap

- teknologi

- samhällsvetenskap (sociologi, psykologi, ekonomi, statsvetenskap, kulturgeografi, mediavetenskap)

Mål

Kommunikation är avgörande för miljöstyrningens praktik. Denna praktik inkluderar bland annat naturresurshantering, organisering av gemensamt handlande, koordinering av aktörssamverkan och inrättandet av arenor för allmänhetens deltagande. Syftet med den här kursen är att utveckla fördjupade insikter i hur miljöstyrning går till i praktiken. För att utveckla denna förståelse utforskar studenterna konkreta fall av miljöstyrning utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Detta innebär att de genomför en teoretiskt underbygg undersökning för att, i samarbete med berörda aktörer så som medborgare, professioner och intresseorganisationer, bedöma och föreslå förbättringar av det undersökta fallet. Studenter som deltar i kursen kommer att utveckla kunskap om ett antal socialkonstruktionistiska teorier. De kommer också att förbättra sin processledningskompetens och förmåga att samla in och analysera empiri med hjälp av metoder som är användbara inom såväl forskning som verksamheter utanför akademin.



Efter avslutad kurs ska studenten kunna

- beskriva olika teoretiska perspektiv som är lämpliga för att utveckla kritisk förståelse för miljöstyrningens praktik

- beskriva kvalitativa forskningsmetoder som kan användas för att undersöka och bedöma en pågående miljöstyrningspraktik

- tillämpa olika teoretiska perspektiv för att kritiskt reflektera över och bidra till en pågående miljöstyrningspraktik

- arrangera och leda aktiviteter där de tillsammans med andra aktörer kan lära och reflektera över resultat och vad de kan innebära för det undersökta fallet ifråga.

Innehåll

Kursen består av två delar, en teoretisk och en erfarenhetsbaserad/praktisk. I den teoretiska delen presenteras teorier som är relevanta för att förstå miljöstyrning, som tillexempel teorier om social praktik, diskurs, symbolisk interaktionism, makt och "frame" teori. Kvalitativa forskningsmetoder som tillexempel intervjuer, fokusgrupper och deltagande observationer, tillsammans med analys av empiriskt material genom kodning, presenteras och diskuteras också. Den teoretiska delen av kursen avslutas med en bedömning av studentens förståelse. Aktivt deltagande i workshops som rör den teoretiska delen är obligatoriskt.



Den erfarenhetsbaserade delen innebär att studenter genomför ett projekt där de undersöker ett fall av pågående miljöstyrning (tillexempel kommunal förvaltning av vattenområden, samordning av gräsrotsorganisationers aktiviteter, eller konflikthantering mellan olika intressenter) i Sverige eller annat land. Under projektarbetet deltar studenterna i sitt valda fall utifrån ett kritiskt förhållningssätt: De tillämpar de introducerade forskningsmetoderna och teorierna för att samla in och analysera empiriskt material; de redovisar resultaten av sin undersökning och presenterar dem för relevanta aktörer i en lärande aktivitet (till exempel workshop, seminarium, eller webbinarium) som de designar och leder. Det undersökande projektarbetet förväntas innehålla någon form av (ut)värdering samt förslag på förbättringar av det valda miljöstyrningsfallet. Under hela den undersökande processen interagerar studenterna med de aktörer som ingår i deras fall. Aktivt deltagande i alla aktiviteter som ingår i projektarbetet är obligatoriskt.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Studenterna examineras både med avseende på den teoretiska och den erfarenhetsbaserade delen av kursen.



Examination sker genom:

- hemtentamen

- rapport om projektarbetet.



Fordringar för godkänd kurs är:

- godkänd hemtentamen

- godkänd rapport om projektarbetet

- aktivt deltagande i obligatoriska workshops

- aktivt deltagande i aktiviteter som ingår i projektarbetet. • Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
• Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Stad och Land

Det finns inga betygskriterier inlagda för denna kurs.

All readings are available on Canvas. Supplementary readings for eager readers are marked as such. Even though you will not be able to read all readings in high detail for the literature seminars, you are expected to read all non-supplementary readings by the end of the course. Readings will be discussed via *Canvas *and during scheduled literature workshops.

Connelly S, Richardson, T., & Miles, T. (2006). Situated legitimacy: Deliberative arenas and the new rural governance. Journal of Rural Studies 22(3), 267–277.

Lemos, M. C., & Agrawal, A. (2006). Environmental Governance. Annual Review of Environment and Resources 31(1), 297–325.

Van der Molen, F. (2018). How knowledge enables governance: The coproduction of environmental governance capacity. *Environmental Science and Policy, *87, 18–25.

Supplementary

Fischer, A., Spekkink, W., Polzin, C., Díaz-Ayude, A., Brizi, A., Macsinga, I. (2018). Social representations of governance for change towards sustainability: perspectives of sustainability advocates. Environmental Politics, 27(4), 621-643.

Boström, M., Uggla, Y. & Hansson, V. (2018). Environmental representatives: whom, what, and how are they representing?, Journal of Environmental Policy & Planning, 20(1), 114–127.

Guasti, P. & Geissel, B. (2019) Saward’s Concept of the Representative Claim Revisited: An Empirical Perspective. Politics and Governance, 7(3), 98–111 (just focus on the application part, no need to read the contextual part of the paper)

Lidskog, R., & Sundqvist, G. (2018). Environmental Expertise. In Boström, M. & Davidson, D.J. (Eds.), *Environment and Society: Concepts and Challenges *(pp. 167–186). Springer.

Moran, L., & Rau, H. 2014. Mapping divergent concepts of sustainability: lay knowledge, local practices and environmental governance. Local Environment, 21(3), 334–360

O’Neill, J. (2001). Representing People, Representing Nature, Representing the World. Environment and Planning C: Politics and Space. 19(4), 483–500.

Supplementary

Sarkki, S., Heikkinen, H. I., & Löf, A. (2021). Reindeer Herders as Stakeholders or Rights-Holders? Introducing a Social Equity-Based Conceptualization Relevant for Indigenous and Local Communities. In Nordic Perspectives on the Responsible Development of the Arctic: Pathways to Action (pp. 271-292). Springer.

Schneider, T., Eli, K., McLennan, A., Dolan, C., Lezaun, J., & Ulijaszek, S. (2019). Governance by campaign: The co-constitution of food issues, publics and expertise through new information and communication technologies.* Information, Communication & Society*, 22(2), 172-192.

Wysocki, J. (2012). The environment has no standing in environmental governance. Organization & Environment, 25(1), 25-38.

Theory: Frame Analysis

Entman, R. M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. *Journal of Communication, *43(4), 51–58.

Hulst, M. van, & Yanow, D. (2016). From Policy “Frames” to “Framing” Theorizing a More Dynamic, Political Approach. The American Review of Public Administration 46(1), 92–112.

Lindekilde, L. (2014). Discourse and Frame Analysis. In-Depth Analysis of Qualitative Data in Social Movement Research. In Della Porta, D. (Ed.) Methodological Practices in Social Movement Research, pp. 195–227. Oxford University Press.

Müller, W., & Kruse, S. (2021). Modes of drought climatization: A frame analysis of drought problematization in Germany across policy fields. Environmental Policy and Governance, 31(5), 546–559.

Supplementary

Möckel, F. (2020). The Crucial Role of the Facilitator: Analysing Identity Construction and Dilemmas. Master‘s thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala.

Westin, M. (2019). Rethinking power in participatory planning: towards reflective practice. Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Chapter 3.2–3.3, pp.49–66.

Arts, B., Behagel, J., Turnhout, E., de Koning, J., & van Bommel, S. (2014). A practice based approach to Forest governance. Forest Policy and Economics, 14: 4–11.

Nicolini, D. (2017). Practice Theory as a package of Theory, Method and Vocabulary: Affordances and Limitations. In Jonas, M., Littig, B., & Wroblewski, A. (Eds.), Methodological reflections on practice oriented theories, pp. 19–34. Springer.

Omer, Y., & Roberts, T. (2022). A novel methodology applying practice theory in pro-environmental organisational change research: Examples of energy use and waste in healthcare. Journal of Cleaner Production, 130542.

Shove, E., Pantzar, M., & Watson, M. (2012). The Dynamics of Social Practice: Everyday Life and how it Changes. Sage. Ch. 2 “Making and Breaking Links”.

Webb, J., & Tarleton, B. (2018). Getting things changed: Social practices booklet. Bristol. Retrieved from: https://www.bristol.ac.uk/media-library/sites/sps/images/gettingthingschanged/SPT%20booklet_web.pdf

Westberg, L., Waldenström, C. (2016). How can we ever create participation when we are the ones who decide? On natural resource management practice and its readiness for change. Journal of Environmental Policy and Planning, 19(6), 654-667.

Supplementary

Beuger, C. (2014). Pathways to practice: praxiography and international politics. European Political Science Review, 6(1), 383–406.

Feldman, M.S., & Orlikowski, W.J. (2011). Theorizing Practice and Practicing Theory. Organization Science, 22(5), 1240–1253.

Researching Environmental Governance (Supplementary Readings)

Research Project

Crang, M., & Cook, I. (2007). Doing ethnographies. Sage. In particular: section 1 getting ready (pp 15–35); section 2 constructing ethnographic information, chapter 5: interviewing (pp 57–81).

Harvard Sociology (n.d.) Strategies for qualitative Interviews. 4p. Retrieved from: https://sociology.fas.harvard.edu/files/sociology/files/interview_strategies.pdf

Leech, B. L. (2002). Asking questions: Techniques for semistructured interviews. PS: Political science and politics, 35(4), 665–668.

Bertolini L, Laws D, Higgins M, et al. (2010) Reflection-in-action, still engaging the professional? Planning Theory & Practice, 11(4), 597–619.

Westin, M. (2019). Rethinking power in participatory planning: towards reflective practice. Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Chapter 2.3, p.30–33.

Westin, M., Calderon, C., & Hellquist, A. (2014). The Inquiry Based Approach: A facilitator’s handbook. Visby: SWEDESD.

Writing a Research Paper

Nair, P. K. R., & Nair, V. D. (2014). Organization of a Research Paper: The IMRAD Format. In P. K. R. Nair & V. D. Nair (Eds.), Scientific Writing and Communication in Agriculture and Natural Resources (pp. 13–25). Springer.