CV-sida

Alistair Auffret

Alistair Auffret
Biträdande universitetslektor i landskapsekologi. Alistair är växt- och landskapsekolog och studerar hur förändringar i markanvändning och klimat påverkar kärlväxterna i landskapet.

Presentation

Jag är intresserade av hur den biologiska mångfalden påverkas av mänsklig aktivitet, med fokus på kärlväxter. Med hjälp av historiska och nutida kartor och växtinventeringar vill jag förstå hur växtsamhällen har förändrats över tid, och kopplar dessa förändringar till landskapet, klimatet och växternas förmåga att sprida sig.

Forskning

Hur har landskapet förändrats?
För att riktigt kunna förstå konsekvenserna av de landskapsförändringar som skett är det viktigt att veta just vad har hänt. Det tar mycket tid att tolka och analysera historiska kartor, men i 2015 medverkade jag i en studie där vi kom fram till att hela 96% av värdefull gräsmark försvann mellan 1901 och 2013. Sedan dess har jag varit med och utvecklat ett sätt att göra snabbare tolkningar av historiska kartor, vilket har gjort att vi kan analysera markanvändnings förändringarna på mycket större skalor än tidigare. Samtidigt är det inte bara den mänskliga markanvändningen som kan påverkar landskapet, utan andra processer som till exempel landhöjningen som också kan bidra till den biologiska mångfalden.

Pressmeddelande - Biologisk mångfald hotas av 1900-talets landskapsförändringar
Artikel - Markanvändningskartering av historiska kartor (s14-15)
Pressmeddelande - Historiska kartor avslöjar vad som gått förlorat i landskapet
Pressmeddelande - Landhöjningen viktig för biologisk mångfald

Hur har naturen påverkats?
Det är svårt att veta precis hur växter och djur har påverkats av landskapsförändringar om vi inte vet vilka arter fanns i landskapet innan förändringarna skeddes. Genom att har jämfört historiska och nutida inventeringar av en del av Stockholms skärgård har jag och mina kollegor sett att gräsmarksspecialisterna har haft det tufft under 1900-talet men också att landskapets geografi spelar också stor roll i just vilka arter försvinner och var. Mitt pågående projekt använder sig av historiska och nutida landskapsfloror från olika delar av Sverige och hittills har jag kunnat se hur samspelet mellan förändringar i landskap, klimat och främmande arter påverkat växtsamhällen på landskapsnivån. Vidare arbetet kommer att fokusera på hur enskilda arter reagerat på förändringar i deras miljö över tid.

Pressmeddelande - Storväxta blommor klarar sig bäst i förändrad skärgårdsmiljö
Pressmeddelande - Så svarar svensk natur på klimatförändringar

Fröspridning i tid och rum
För att växterna ska kunna överleva landskapsförändringar och förflyttar sig när klimatet värms måste de kunna sprida sig både inom och genom landskapet. Min tidigare forskning har visat att frön finns överallt och kan spridas med bland annat boskap, människors sko och kläder, bildäck, traktorer och rådjur. Det som är viktigt är att frön hittar till lämpliga habitat där växterna kan etableras. Ett annat sätt för en art att överleva i landskapet är att lagra sina frön i jorden i en så kallad 'fröbank'. Frönen kan då 'väntä' tills habitat- eller klimatförhållanden passar bra igen för att ometablera sig där arten fanns tidigare. Jag gjorde en undersökning av fröbanker på en ovanligt stor skala och hittade fina gräsmarksblommor i marken där den hade hunnit försvinna från markfloran efter att hävden hade upphörts.

Pressmeddelande - Människan en effektiv fröspridare i växternas tjänst
Pressmeddelande - Rådjursbajs bidrar till den biologiska mångfalden
Pressmeddelande - Landskapets minne ger nytt hopp för Sveriges naturbestånd
Video (30 m) - Människan som fröspridare (UR-Play)

Länkar

Kartor

Digitaliseringar av Ekonomiska kartan över hela södra Sverige finns att ladda ner här.

En digitalisering av Häradsekonomiska kartan över en del av Södermanland finns här.

 

Sociala medier

Du kan följa mig på Twitter och se fler av mina bilder på Flickr.


Kontaktinformation

Universitetslektor, biträdande vid Institutionen för ekologi; NJ, Enheten för landskapsekologi
Telefon: +4618672343
Postadress:
Inst för Ekologi, Box 7044
750 07 UPPSALA
Besöksadress: Ulls Väg 16, Uppsala