CV-sida

Erik Petersson

Erik Petersson
Professor i akvatisk ekologi

Presentation

Kompensationsodlingen effekter kan man säga är mitt verkliga expertområde, även om jag är lite ringrostig idag. Men även bottenfauna, statistik, älgar, mygg, möss och vattenbruk förgyller mina timmar vid datorn.

Uppdrag inom institutionen, fakulteten och universitetet:

Ledamot i NJ-fakultetens forskarutbildningsnämnd.
Ledamot i styrelsen för forskarskolan Ecology – its basics and applications.
Suppleant i forskarskolan Focus on Soils and Water.
Ansvarig föreståndare djurförsök på institutionen.
Vice ordförande i SLUs försöksdjursråd.
Studierektor för forskarutbildingen på institutionen.

 

Undervisning

Jag har under flera år undervisat på Uppsala universitet och på senare år även på SLU. Dessutom har jag under flera år undervisat på och organiserat kortare kurser (i Elfiske och Fiskmärkning) som anordnats på Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby. Målgrupperna har varit olika, alltifrån privata konsulter till forskarstuderande. Undervisningsmomenten har varit både praktiska och teoretiska.

På senare tid har jag, tillsammans med kollegor på institutionen, satt samman en webbutbildning i försöksdjurskunskap med inriktning på provfiske.

Forskning

Liksom andra vetenskapliga inriktningar är akvatisk ekologi ett stort fält och man måste göra nedslag i olika frågeställningar, det går tyvärr inte att forska om allting även om allting är intressant. Många frågeställningar är en följd av att vi människor påverkar ekosystemen, avsiktligt eller oavsiktligt. Vi bygger vattenkraftverk, men då minskar eller försvinner livsutrymmet för lax och havsöring. Det fixar vi genom att föda upp och sätta ut miljontals fiskar. Men hur påverkar det fisken? Min och andras forskning har visat att odlad fisk har sämre möjligheter att överleva i naturen än vildfödda, de har ett annat beteende mot rovdjur och sämre parningsframgång. Fiskuppfödningen kan ge fiskarna fenskador som också minskar deras chanser att överleva. Lärdomen av detta är att man dels bör fortsätta anpassa fiskuppfödningen så att fisken klarar sig bättre när den sätts ut, dels bör bevara de outbyggda vattendrag som finns kvar.

Vi försurar sjöar och vattendrag. Det fixar vi genom att kalka vattnen. Men hur lyckas kalkningen? Fiskfaunan påverkas av kalkningen, öringen ökar, biodiversiteten ökar och vattnets surhet neutraliseras. Men tyvärr har vi alldeles för lite information för att kunna säga att det återgår till det naturliga, det som fanns innan försurningen. Vi har för få undersökningar både från tiden innan kalkningen påbörjades och nästan inga från tiden innan försurningen. En lärdom av detta är att miljöövervakning måste ske så länge vi påverkar naturen omkring oss.

Mycket av mitt arbete idag har ett klart bevarandeperspektiv, jag vill ge en bra grund för fortsatta undersökningar, för bra politiska beslut och, i den bästa av världar, även en grund för försiktighet i framtiden.

Bakgrund

Kommer från Södertälje och började läsa på biologilinjen på Stockholms Universitet. Efter två år var det dags att specialisera sig och eftersom insekter var ett stort intresse lockade entomologikurserna i Uppsala. Min doktorsavhandlingen handlade om svärmning, parning och parningsframgång hos några arter nattsländor. Därefter ett år som postdoktor i Gainesville, Florida där jag studerade dyngbaggar, dyngflugor och fruktflugor.

Vid återkomsten till Sverige fick jag jobb på Fiskeriverkets nystartade strömvattenekologiska laboratorium i Älvkarleby och fokus flyttades från insekter till fisk. Nu handlade det om beteende, ekologi och skillnad mellan vilda och odlade laxar och öringar. Efter ett regeringsbeslut överfördes Fiskeriverkets forskningsavdelning till SLU 1 juli 2011.

På senare år har det mer och mer handlat om miljöövervakning, fiskmärkning, hur man ska få odlad fisk som ska sättas ut att klara sig så bra som möjligt och analyser av stora gamla dataset.

Handledning

Huvudhandledare för två doktorander.

Jag har varit biträdande handledare för fem doktorander.

Det är väldigt roligt och lärorikt att vara handledare.

Publikationer i urval

Publikationer under de senaste 10 åren. Först kommer granskade vetenskapliga publikationer, sedan populärvetenskapliga publikatioer och rapporter och sist böcker för vilka jag varit en av redaktörerna. 

Vetenskapliga publikationer:

  1. Holmgren, K., Degerman, E., Petersson, E. & Bergquist, B. 2016. Long term trends of fish after liming of Swedish streams and lakes. Atmospheric Environment (accepted).
  2. Sjöberg, N.B., Wickström, H., Asp, A., Petersson, E. 2016. Migration of eels tagged in the Baltic Sea and Lake Mälaren—in the context of the stocking question. Ecology of Freshwater Fish (accepted)
  3. Stéen, M., Olsson Ressner, I.-M., Olsson, B. & Petersson, E. 2016. Epizootiology of Elaphostrongylus alces in Swedish moose. Alces 52:13-28.
  4. Vladić, T. & Petersson, E  2015. Relationship between Size, Age and Maturity in Atlantic Salmon In: Vladić, T. & Petersson, E. (eds). Evolutionary Biology of Atlantic Salmon. CRC Press, pp 166-181.
  5. Petersson, E. & Järvi, T. 2015. Mating Behavior, Mate Choice and Mating Success in Atlantic Salmon. In: Vladić, T. & Petersson, E. (eds). Evolutionary Biology of Atlantic Salmon. CRC Press, pp 142-164.
  6. Petersson, E. 2015. Homing and Timing of Reproduction. In: Vladić, T. & Petersson, E. (eds). Evolutionary Biology of Atlantic Salmon. CRC Press, pp 44-59.
  7. Petersson, E. Camargo, A.V. & Järvi, J. 2015. Failure of predator conditioning: an experimental study of predator avoidance in brown trout (Salmo trutta). Ecology of Freshwater Fishes 24: 329–337. DOI: 10.1111/eff.12146
  8. Bryhn, A., Andersson, J, & Petersson, E. 2014. Mortality of European glass eel (Anguilla anguilla juveniles) at a nuclear power plant. International Review of Hydrobiology 99: 312–316
  9. Immler, S., Hotzy, C, Alavioon, C., Petersson, E. & Arnqvist, G. 2014. Sperm variation within a single ejaculate affects offspring development in Atlantic salmon. Biology Letters 10:20131040.
  10. Petersson, E., Rask, J., Ragnarsson, B., Karlsson, L. & Persson, J. 2014. Effects of fin-clipping regarding adult return rates in hatchery-reared brown trout. Aquaculture 422–423:249–252.
  11. Rognell, B., Dannewitz, J., Palm, S., Dahl, J., Petersson, E. & Laurila, A. 2013. Adaptive divergence in body size overrides the effects of plasticity across natural habitats in the brown trout. Ecology and Evolution 3(7):1931-1941.
  12. Petersson, E., Karlsson, L., Ragnarsson, B., Bryntesson, M., Berglund, A., Stridsman, S. & Jonsson, S. 2013. Fin erosion and injuries in relation to adult recapture rates in cultured smolts of Atlantic salmon and brown trout. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 70:915-921.
  13. Laursen D.C., Åberg Andersson, M., Mota Silva, P.I., Petersson, E.& Höglund, E. 2013. Utilising spatial distribution in two-tank systems to investigate the level of aversiveness to crowding in farmed rainbow trout Oncorhynchus mykiss. Applied Animal Behaviour Science 144(3):163-170.
  14. Vladić, T. & Petersson, E. 2012. Artificially selected human sperm morphology after swim-up processing. Canadian Journal of Zoology 90:1207-1214.
  15. Florin, A.-B., Andersson, J. & Petersson, E. 2012. Escapement of eel (Anguilla anguilla) in coastal areas in Sweden over a 50 year period. ICES Journal of Marine Science 69(6): 991–999.
  16. Rogell, B., Dannewitz, J., Palm, S., Petersson, E. Laurila, A. 2012. Strong divergence in trait means but not in plasticity across hatchery and wild populations of sea-run brown trout Salmo trutta. Molecular Ecology 21: 2963–2976.
  17. Jaenson, T.G.T., Jaenson, D.G.E., Eisen, L., Petersson, E., & Lindgren, E. 2012. Changes in the geographical distribution and abundance of the tick Ixodes ricinus during the past 30 years in Sweden. Parasites & Vectors 5:8.
  18. Persson Vinnersten, T.Z., Lundström, J.O. , Schäfer, M.L., Petersson, E. & Landin, J. 2010. A six-year study of insect emergence from temporary flooded wetlands with and without Bti-based mosquito control. - Bulletin of Entomological Research 100(6):715-725.
  19. Lundström, J.O., Schäfer, M.I., Petersson, E., Persson-Vinnersten, T.Z., Landin, J. & Brodin, Y. 2009. Production of wetland Chironomidae (Diptera) and effects of using Bacillus thuringiensis israelensis for mosquito control. Bullentin of Entomological Research 100(1):117-122.
  20. Petersson, E. 2009. Inland Fish and Fisheries. In: P. Wramner (ed.) Fisheries, sustainability and development, pp 139-158. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
  21. Sjöberg, N.B. Petersson, E. Wickström, H. & Hansson, S. 2009. Effects of the swimbladder parasite Anguillicola crassus on the migration of European silver eels Anguilla anguilla in the Baltic Sea. Journal of Fish Biology 74(9):2158-2170
  22. Persson-Vinnersten, T.Z., Lundström. J.O., Petersson, E. & Landin, J. 2009. Diving beetle assemblages of flooded wetlands in relation to time wetland type and Bti-based mosquito control. Hydrobiologica 635:189–203).
  23. Brelin, D. Petersson, E., Dannewitz, J., Dahl, J. & Winberg, S. 2008. Frequency distribution of coping strategies in four populations of brown trout (Salmo trutta). Hormones and Behaviour 53(4):546-556.
  24. Schäfer, M.L., Lundström J.O., Petersson E. 2008. Comparison of mosquitoe (Diptera: Culicidae) populations by wetlands type and year in the lower River Dalälven region, Central Sweden. Journal of Vector Ecology 33: 150-157.
  25. Milbrink, G., Petersson, E. & Holmgren, S. 2008. Long-term effects of nutrient enrichment on the condition and size-structure of an alpine brown trout population. Environmental Biology of Fishes 81(2): 157-170.
  26. Petersson, E. & Järvi, T. 2007. Characteristics of brown trout males influence growth and survival of their offspring. Journal of Fish Biology 71(2):493-509.
  27. Forsgren, L.A., Dannewitz, J. Petersson, G. & Grahn, M. 2007. Influence of genetic dissimilarity in the reproductive success and mate choice of brown trout - females fishing for optimal MHC dissimilarity. Journal of Evolutionary Biology 20(5):1859-1869.
  28. Dahl J, Petersson E, Dannewitz J, Järvi T, Löf A-C. 2006. No difference in survival, growth and morphology between offspring of wild-born, hatchery and hybrid brown trout (Salmo trutta). Ecology of Freshwater Fish 2006: 15: 388–397..
  29. Petersson, E. & Järvi, T. 2006. Anti-predator response in wild and sea-ranched brown trout and their crosses. Aquaculture 253:218-228

Populärvetenskapliga publikationer:

  1. Sandström, A., Asp, A., Bergek, S., Johansson, M., Petersson, E. & Ragnarsson Stabo, H.†. 2016. Fiskefredning i sjöar. I vilken mån används fredningsområden för fiske i Sveriges 205 största sjöar? Aqua reports 2016:12.
  2. Degerman, E., Petersson, E. & Bergquist, B. 2016. Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten Resultat från 30 år av elfisken i kalkade vattendrag .Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:23.
  3. Degerman, E., Näslund, I., Petersson, E. Sandin, L.,& von Wachenfeldt, E. 2015. Förslag till nya indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Underlag till Havs- och Vattenmyndigheten, http://www.slu.se/sv/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/underlag-till-radgivning/
  4. Karlsson, M., Ragnarsson Stabo, H., Petersson, E. Carlstrand, H. & Thörnqvist, S. 2014. Nationell plan för kunskapsförsörjning om fritidsfiske inom fisk-, havs- och vattenförvaltningen. Aqua reports 2014:12. Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm. 71 s.
  5. Bergquist, B., Degerman, E., Petersson, E., Sers, B., Stridsman, S. och Winberg, S. 2014. Standardiserat elfiske i vattendrag. En manual med praktiska råd. Aqua reports 2014:15. Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm. 165 s.
  6. Cvek, K. & Petersson, E. 2013. Att fylla i en djuretisk ansökan. (How to apply for permission to use animals for scientific purposes) In: Kursdokumentation – SLU & Fiskhälsans FH AB kurs i märkningsteknik för fisk. (Instructions and documentations for the course in fish tagging methods given by Swedish Agricultural University and The Fish Health Control Programme).
  7. Cvek, K. & Petersson, E. 2013. Lagstiftning vad gäller djurskydd för fisk. (Legislation concerning animal welfare for fishes) In: Kursdokumentation – SLU & Fiskhälsans FH AB kurs i märkningsteknik för fisk. (Instructions and documentations for the course in fish tagging methods given by Swedish Agricultural University and The Fish Health Control Programme)
  8. Bell, S., Stepukonis, F., Bohác, J. & Petersson, E. 2012. Media representation of cormorants: a preliminary analysis. In Essential social, cultural and legal perspectives on cormorant-fisheries conflicts (eds: M. Marzano & D.N. Carss). pp 107-135. INTERCAFE COST Action 635 Final Report IV (ISBN 978-1-906698-11-9).
  9. Petersson, E., Salmi, P. & Parz-Gollner, R. 2012. The incorporation of scientific contributions and other stakeholds’ views into management plans: an analysis for ‘conflict’ species. In Essential social, cultural and legal perspectives on cormorant-fisheries conflicts (eds: M. Marzano & D.N. Carss). pp 58-84. INTERCAFE COST Action 635 Final Report IV (ISBN 978-1-906698-11-9).
  10. Petersson, E., Salmi, P. & Parz-Gollner, R. 2012. Wildlife management plans : concepts and diversity: In Essential social, cultural and legal perspectives on cormorant-fisheries conflicts (eds: M. Marzano & D.N. Carss). pp 45-57. INTERCAFE COST Action 635 Final Report IV (ISBN 978-1-906698-11-9).
  11. Degerman, E., Petersson, E., Jacobsen, P.-E., Karlsson, L., Lettevall, E. & Nordwall, F. 2012. Laxparasiten Gyrodactylus salaris i västkustens laxåar. (The salmon parasite Gyrodactylus salaris in salmon rivers at the Swedish west coast) Report to Swedish Agency for Marine and Water Management (in Swedish).
  12. Degerman, E., Petersson, E. & Sers, B. 2012. Analys av elfiskedata, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande nr  2012:12.
  13. Andersson J., Cardinale, M., Fagerholm B., Petersson E. & Hjelm J., 2011. Fiskförluster i kylvattenintagen till Ringhalsverket. Report to Vattenfall power company (in Swedish).
  14. Petersson, E. & Johnsson, J. 2011. Ekologiska och genetiska effekter av utsättningar av fisk i naturvatten. In: Ekologi för fiskvård (eds: Norlin, J., Persson, L. & Petersson, E.) Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Stockholm, pp. 242-251.
  15. Petersson, E. 2011. Gäddan – en luring i vassen. Fokus-sidan (sid 16, baksidan) i Havsutsikt 3/2011.
  16. Russell, I., Aprahamian, M., Barry, J., Dannewitz, J., Davidson, J., Dye, S., Fewings, A., Fiske, P., Ibbotson, A., Kennedy, R., Maclean, J., Petersson, E., Potter, T., Todd, C. 2009. Report of the Study Group on the identification of biological characteristics for use as predictors of salmon abundance [SGBICEPS] Lowestoft, England, 3 - 5 March, 2009.  ICES SGBICEPS REPORT 2009.
  17. Petersson, E. Aho, T. & Asp, A. 2009. Fritidsfiskets nätfångster av öring i Bottenhavet och Bottenviken. In: Fem studier av fritidsfiske 2002-2007, Finfo 2009:1.
  18. Palm, S., Prestegaard, T. Dannewitz, J., Petersson, E. & Nathanson, J.-E. 2008. Genetisk kartläggning av svenska malbestånd. Slutrapport, juni 2008.
    Degerman, E. & Petersson, E. 2008. Vad är biologisk mångfald? PM 2008-02-18.
  19. Palm, S., Dannewitz, J., Prestegaard, T., Petersson, E. & Järvi, T. 2008. Genetisk analys av fenklippt havsöring fångad vid Gotland. FiskGen PM.
    Petersson, E. 2008. Fiskekologi: Vilka fiskar finns i svenska sötvatten och varför? Biodiverse 13(3):6-7.
  20. Degerman, E., Petersson, E., Nyberg, P. & Sers, B. 2007. Beståndssituationen för havsöring i Bottenviken/Bottenhavet. PM.
  21. Ask, L., Florin, A.-B., Petersson, E. & Svedäng, H. 2007. Åtgärdsprogram för hotade fiskarter och skaldjur. Finfo 2007:7.
  22. Dannewitz, J., Florin, A.-B.t, Petersson, E., Nielsen, E, Magnussen E, Dahle G, Merilä J, Heino M, Skúlason S, Aho, T., Järvi, T. & Johansen, T. 2007. Genetic consequences of fisheries and fisheries management. Temanord, 2007:573, .
  23. (Petersson, E. 2007). Kontinuerlig odling och utsättning av fisk och bevarandet av de berörda beståndens naturliga egenskaper. Regeringsrapport från Fiskeriverket (The Natl Board was responsible, but EP made most of the work).
  24. (Petersson, E., Dannewitz, J. & Andreasson, J. 2007). Genetiska, ekologiska och samhällsekonomiska effekter av fiskutsättningar. Regeringsrapport från Fiskeriverket (The Natl Board was responsible, but EP, JD & JA made most of the work).
  25. Petersson, E. 2006. Sammanställning av nationell och internationell forskning och utveckling m a p kompensationsodling av fisk. Rapport till Elforsk.
     

Böcker:

  1.  Vladić, T. & Petersson, E. (eds.) 2015. Evolutionary Biology of the Atlantic Salmon. CRC Press 2015. Print ISBN: 978-1-4665-9848-5; eBook ISBN: 978-1-4665-9851-5; DOI: 10.1201/b18721-5
  2. Norlin, J. Persson, L. & Petersson, E. (eds.) 2011. Ekologi för fiskevård (Ecology for fishery management). Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Stockholm. (In Swedish).

Kontaktinformation
Professor vid Institutionen för akvatiska resurser; Sötvattenslaboratoriet, gemensamt
Telefon: 010 4784239
Postadress:
Sötvattenslaboratoriet, Stångholmsvägen 2
17893 DROTTNINGHOLM