Jonas Fridman

Jag har sedan min jägmästarexamen arbetat med Riksskogstaxeringen där jag var programchef mellan 2008 och 2022.

Jag arbetar nu som forskningsledare där mitt arbetsfält framför allt omfattar produktion av officiell statistik samt framtagande av olika typer av beslutsunderlag baserat på Riksskogstaxeringens data.

1. Steidinger, B  et al. (2019).  Climatic controls of decomposition drive the global biogeography of forest-tree symbioses  Nature, 569 (7756),  ss.404-408. DOI:10.1038/s41586-019-1128-0

2. Fridman, J  et al. (2019).  Resultat från kontrolltaxering av Riksskogstaxeringens datainsamling 2012-2016  Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning . Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning,  (500) .

3. Valinger, E  et al. (2019).  Impacts on forest management and forest state in southern Sweden 10 years after the storm Gudrun  Forestry, 92 (4),  ss.481-489. DOI:10.1093/forestry/cpz005

4. Fridman, J  et al. (2014).  Adapting National Forest Inventories to changing requirements – the case of the Swedish National Forest Inventory at the turn of the 20th century.  Silva Fennica, 48 (3), DOI:10.14214/sf.1095

5. Fridman,J.  & Ståhl, G. (2001).  A three-step approach for modelling tree mortality in Swedish forests  Scandinavian Journal of Forest Research, 16 (5),  ss.455-466. DOI:10.1080/02827580152632856

6. Fridman,J.  & Walheim, M. (2000).  Amount, structure, and dynamics of dead wood on managed forestland in Sweden  Forest Ecology and Management, 131 (1-3),  ss.23-36. DOI:10.1016/S0378-1127(99)00208-X

7. Fridman,J  (2000).  Conservation of Forest in Sweden: a strategic ecological analysis  Biological Conservation, 96 (1),  ss.95-103. DOI:10.1016/S0006-3207(00)00056-2

8. Valinger,E.  & Fridman, J. (1999).  Models to Assess the Risk of Snow and Wind Damage in Pine, Spruce, and Birch Forests in Sweden  Environmental Management, 24 (2),  ss.209-217. DOI:10.1007/s002679900227