CV-sida

Karin Öhman

Karin Öhman
Professor i skoglig planering

Presentation

Mitt forskningsområde är skoglig planering med inriktning på metoder för långsiktig planering för ett skogsbruk som tar hänsyn till mer än bara virkesproduktion.

Jag är dessutom biträdande programledare för Skogliga Hållbarhetsanalyser, SHa, det program som bl.a. administrerar Heurekasystemet.

Undervisning

Jag undervisar främst på kurserna:

PlanVis som beslutsstöd vid skoglig planering (SG0155)
Skogliga hållbarhetsanalyser (SG0154)

Jag handleder även kandidat- och magisterarbeten på Jägmästarprogrammet.

Forskning

Trycket på dagens skogar ökar. Skogen skall i dag producera virke, biobränsle, biologisk mångfald, rekreationsmöjligheter etc. Detta leder till att beslutsituationen blir än mer komplex och att nya krav ställs på den skogliga planeringen. Begreppet skoglig planering står här för hela den process som leder till att få information om hur olika delar av skogen skall skötas för att markägarens eller beslutsfattarens mål skall uppfyllas.  För ett skogsbruk med en vidgad målsättning behöver nya verktyg och metoder som kan användas för beslutsstöd utvecklas. Min forskning handlar därför om att utveckla just sådana verktyg.

Den första delen i min forskning handlar om optimering som är ett kvantitativt verktyg som kan användas för att göra avvägningar mellan olika mål. Mitt specialområde är hur vi kan inkludera hänsyn till rumsliga samband i den skogliga optimeringsprocessen. Optimering ger oss möjlighet att undersöka kostnaden för ett mål, för att få ut mer av ett annat mål d.v.s. paretokurvor eller transformationskurvor kan skapas. Vi måste dock även känna till beslutsfattarnas preferenser för att hitta den lösning eller det alternativ som är den bästa avvägningen. Hur viktigt tycker beslutsfattaren att olika mål är?

Den andra delen i min forskning handlar därför om flermålsanalys. Flermålsanalysen ger oss möjlighet att göra avvägningar mellan olika mål och det är beslutsfattarens preferenser som styr avvägningen. Denna avvägning kan göras även om målen inte mäts med samma skala. Förändringen i skogsbruket innebär inte bara att hänsyn måste tas till andra intressen än ren virkesproduktion utan även ett ökat krav på att andra än markägaren ska delta i planeringsprocessen. En av fördelarna med att använda sig av flermålsanalys och optimering är att deltagandeprocesser kan formaliseras och få struktur genom att dessa verktyg bidrar till en systematisk kartläggning av konsekvenser av olika beslut och att processen blir mer transparent genom att grunden för värdering av olika alternativa lösningar i skogslandskapet blir tydlig. Det vill säga aspekter som krävs i ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk.

Handledning

Jag är för närvarande huvudhandledare åt 1 doktorand:

Pär Wilhelmsson som forskar på dynamiska åtgärdsenheter i skoglig planering

Publikationer i urval

 

1.       Roberge. J.-M, Öhman K., Lämås, T., Felton, A., Ranius, T., Lundmark T., Nordin, A., (2018). Modified forest rotation lengths: long-term effects on landscape-scale habitat availability for specialized species. Journal of Environmental Management 15;210:1-9. doi: 10.1016/j.jenvman.2017.12.022. Epub 2018 Jan 9.

2.       Eyvindson K, Öhman K, Nordström E-M. (2017) Using uncertain preferential information from stakeholders to assess the acceptability of alternative forest management plans. Journal of Multi-Criteria Decision Analysis;1–10. https://doi.org/10.1002/mcda.1630

3.       Eggers, J., Holmgren, S., Nordström, E.-M., Lämås, T., Lind, T., Öhman, K. (2017). Balancing different forest values: Evaluation of forest management scenarios in a multi-criteria decision analysis framework. Accepted for publication in Forest Policy and Economics.

4.       Felton, A., Ranius, T., Roberge, J.-M., Öhman, K., Lämås, T., Hynynen, J., Juutinen, A., Mönkkönen, M., Nilsson, U., Lundmark, T., Nordin, A. (2017). Projecting biodiversity and wood production in future forest landscapes: 15 key modeling considerations. Journal of Environmental Management, 197, 404-414. doi: https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2017.04.001

5.       St John, R., Öhman, K., Toth, S. F., Sandstrom, P., Korosuo, A., & Eriksson, L. O. (2016). Combining spatiotemporal corridor design for reindeer migration with harvest scheduling in Northern Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research, 31(7), 655-663. doi: 10.1080/02827581.2016.1195441

6.       Nilsson, H., Nordstrom, E.-M., & Öhman, K. (2016). Decision Support for Participatory Forest Planning Using AHP and TOPSIS. Forests, 7(5). doi: 10.3390/f7050100

7.       Lundstrom, J., Öhman, K., Ronnqvist, M., & Gustafsson, L. (2016). Considering Future Potential Regarding Structural Diversity in Selection of Forest Reserves. Plos One, 11(2). doi: 10.1371/journal.pone.0148960

8.       Eggers, J., Holmstrom, H., Lamas, T., Lind, T., & Öhman, K. (2015). Accounting for a Diverse Forest Ownership Structure in Projections of Forest Sustainability Indicators. Forests, 6(11), 4001-4033. doi: 10.3390/f6114001

 

Länkar

www.slu.se/SHa


Kontaktinformation
Professor vid Institutionen för skoglig resurshushållning; Avdelningen för skoglig planering, gemensamt
Telefon: 090-7868588
Arbetsbeskrivning: Skoglig planering, Optimering, Flermålsanalys, Planering med hänsyn till vattenkvalitet.
Postadress:
Institutionen för skoglig resurshushållning
Avdelningen för skoglig planering
901 83 Umeå
Besöksadress: Skogsmarksgränd, Umeå
Sidansvarig: karin.ohman@slu.se