Jag har sedan 1991 varit anställd vid SLU och under hela min verksamhetstid arbetat med tillämpad forskning med fokus på 1) domesticering och utvärdering av frukt- och bärväxter, 2) hälsobefrämjande ämnen i frukter och bär, särskilt fenoler samt 3) resistens och kvalitetsförädling av frukter och bär.
Som växtförädlare har jag tagit fram flera nya sorter av frukter och bär och även prydnadsväxter som klematis för odling i svenskt klimat. Exempel på sorter är svarta vinbäret PETTER, trädgårdsblåbären OLLE och PELLE, rabarbersorterna BARBRO och BERIT, havtornssorterna LOTTA, SVENNE, SOL, IDUN, TORUN, FENJA och EIR samt rosenkvittensorterna DARIUS och RONDO. De klematissorter som jag utvecklat är KAJSA, SUNNA, BALSGARD LINNEA, TUVA, och TINDRA
Sedan 2018 har jag ansvar för sortframställning av äpple såväl dessert- som must- och cideräpplen för odling i Sverige.
Jag medverkar med föreläsningar i hortikulturellt inriktade kurser samt kurser kring innovation och produktutveckling. Jag handleder studenter i olika projektarbeten.
Jag har i min forskning särskilt undersökt förekomst och variation i innehållet av olika fenoler (antioxidanter) i hortikulturellt växtmaterial. Fenoler är potentiellt hälsobefrämjande ämnen som förekommer i hela växten men särskilt i rötter, bark, blad och fruktskal. Innehållet av dessa ämnen kan variera mycket beroende på sort och miljöfaktorer. Genom växtförädling finns möjlighet att påverka innehållet av fenoler och därmed utveckla specifika sorter för olika användningsområden.
Hortonom 1990 SLU
Agronomie doktor i Hortikulturell växtförädling och genetik 2001 SLU
Biträdande handledare för:
1) doktorand Stina Burri (Studier av växtmaterial som motverkar lipidoxidation i köttprodukter)
2) doktorand Jonas Skytte af Sätra (Accelererad och kostnadseffektiv sortutveckling genom genombaserad växtförädling)
Burri S et al. (2019). Lipid oxidation inhibition capacity of 11 plant materials and extracts evaluated in highly oxidised cooked meatballs. Foods, 8 (406) 14 sidor. DOI:10.3390/foods8090406
Spoor T et al. (2019). Chemical contents and blue mould susceptibility in Swedish-grown cider apple cultivars. European Journal of Horticultural Science, 84(3), ss 131-141. DOI: 10.17660/eJHS.2019/84.3.3
Muzila M et al. (2018). Harpagophytum germplasm varies in tuber peel and pulp content of important phenylpropanoids and iridoids. South African Journal of Botany, 115 ss.153-160. DOI:10.1016/j.sajb.2018.02.388
Rumpunen K et al. (2017). Swedish apple cultivars vary in traits for juice and cider making Proceedings of the XIV EUCARPIA Symposium on Fruit Breeding and Genetics : Bologna, Italy, June 14-18, 2015 (1172) ss. 255-258. DOI:10.17660/ActaHortic.2017.1172.48
Nybom H et al. (2017). Cideräpplen i Sverige. Alnarp: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur trädgård växtproduktionsvetenskap. Rapportserie, (2017:17).
Rosander U et al. (2017). Methodological considerations in a pilot study on the effects of a berry enriched smoothie on children's performance in school. Food and Nutrition Research, 61 DOI:10.1080/16546628.2017.1409063
Vagiri M et al. (2017). Phenolic compounds in black currant leaves - an interaction between the plant and foliar diseases? Journal of Plant Interactions, 12 (1), ss.193-199. DOI:10.1080/17429145.2017.1316524
Burri S et al. (2017). Antioxidant capacity and major phenol compounds of horticultural plant materials not usually used. Journal of Functional Foods, 38 (Part A), ss.119-127. DOI:10.1016/j.jff.2017.09.003