CV-sida

Kristina Dahlborn

Kristina Dahlborn

Presentation

Om mig

Född i Småland uppväxt utanför Stockholm. Har alltid älskat djur åtminstone fyrbenta med päls. Efter gymnasiet blev det ett år på Berga lantbruksskola. Efter 5 år med lagårdsarbete visste jag att det var friska och inte sjuka djur jag ville arbeta med så jag började läsa till husdjursagronom. Samtidigt med mina studier började jag arbeta med getterna och Kerstin Olsson på fysiologen. Avlade agronomexamen 1984, disputerade 1987 och blev docent 1991. Därefter arbetade jag i 15 år som försöksdjursansvarig för hela SLU. Sen 2007 är jag professor i Integrativ fysiologi.

Forsknings- och expertområde

Min forskning omfattar allt från grundläggande fysiologiska studier om djurs vätskebalans och temperaturreglering till tillämpad forskning om huruvida man bör klippa och täcka hästar. Jag har arbetat med många olika djurslag (mus, råtta, kanin, får, get, häst, ko, kamel). Det mest udda djurslaget jag arbetat med är nog kamel (Camelus dromedarius). Den forskning jag själv sätter främst är mina studier på mjölkande kameler där jag visat att de inte kan öka mjölkmängden eller mjölkens vattenhalt när de är uttorkade utan att de precis som andra mjölkproducerande djur får en minskad mjölkproduktion.

Aktuell forskning

Hållbar utveckling av svensk getproduktion för högre ostutvinning och bättre djurvälfärd

Konsumtionen av getost har ökat i Sverige men merdelen importeras trots en ökad efterfrågan på lokalproducerade livsmedel. Idag finns drygt 1000 getbesättningar i Sverige varav ett 100-tal producerar ost för försäljning. Medelproduktionen är låg, likaså mjölkens kasein och fettinnehåll som är de viktigaste komponenterna vid ostframställning. De vanligaste är att skilja getter och killingar direkt efter råmjölkperioden. Vid digivning frisätts hormonerna oxytocin och vasopressin vilka inte bara har betydelse för mjölknedsläpp och vätskebalans utan även påverkar bindningen mellan mor och unge. Projektet kommer att jämföra getter och killingar som har blivit separerade respektive de som inhyses tillsammans och där killingen får dia.  Vi har en hypotes om att digivning kan förändra juvrets celldynamik, ge ökad mjölkproduktion och ostutvinnig samt bättre djurvälfärd. Projektet innefattar utveckling av metodik för att mäta mjölkens kasein- och fettinnehåll samt ostmassans egenskaper på gårdsnivå.

Klimatförändringens effekter på produktionsdjurens fysiologi

Den svenska djurhållningen står inför stora utmaningar och nödvändiga förändringar. Förutsättningarna för att hålla djur i Sverige påverkas i allt högre grad av globala skeenden och av den förväntade klimatförändringen. De förväntade förändringarna är mer extrema väderförhållanden men framför allt en högre medeltemperatur och en ökad belastning av vektor- bundna sjukdomar. Klimatförändringarna kommer leda till en ökad värmebelastning framförallt hos betande djur. Generellt anses att intensiva system med högt produktionsuttag per djurenhet ger en lägre miljöbelastning. Inom det här projektet vill vi studera om extensiva system kan vara ett alternativ om man nyttjar marker som inte är lönsamma för annan produktion. Eller att avkomman får dia istället för tidig avvänjning och uppfödning med mjölkersättning. Vi kommer använda get som modelldjur och studera hur hög temperatur och direkt exponering av solljus påverkar djurens temperaturreglering, vätskebalans, mjölkproduktion och immunförsvar. Getterna kommer både få beta på en öppen vall utan tillgång till skugga och på naturbete med tillgång till träd och buskar. Vi vill studera olika mjölknings- och digivningsrutiner för att få bra mjölkproduktion i kombination med god tillväxt hos killingarna.

Påverkan av nordiskt klimat och hästhållning på hästens temperaturreglering 

Att hålla hästar utomhus även under Nordiska förhållanden i enkla byggnader året om är ett ekonomiskt intressant alternativ som dessutom ger hästarna möjlighet till mycket fysisk aktivitet och social kontakt. De förväntade klimatförändringarna med högre sommartemperaturer, lägre vintertemperaturer och mer extrema väderförhållande kan bli en utmaning för hästarnas välbefinnande och förmåga att reglera sin kroppstemperatur. Syftet är att studera hästars behov av skugga och skydd i sommarklimat och behov av tillskottsvärme och täcken i vinterklimat. Olika raser med olika metabolisk belastning kommer studeras. Ökade kunskaper inom detta område kan leda fram till bättre rekommendationer till hästägare gällande behov av skydd mot väder och vind och användning av täcken i olika situationer.

Mina forskarkollegor

Anna Jansson, Anders Andrén, Eva Sandberg, Margareta Steen, Carl-Gustav Thulin, Richard Hopkins 

Uppdrag

  • Dekan för forskning och forskarutbildning vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH)
  • Ordförande FUN-VH
  • Ordförande KFF
  • Styrgruppsmedlem SCAW
  • Medlem Uppsala djurförsöksetiska nämnd
  • Ordförande för Vetenskapsrådets 3R-panel 

Undervisning

Undervisar veterinärstudenter, husdjurs- och livsmedelagronomer, husdjursvetare, biotekniker i fysiologi (vätskebalans, temperaturreglering, laktationsfysiologi) 


Kontaktinformation

Professor emerita vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB); Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi
Telefon: +46762170136
Postadress:
Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi
Box 7011
75007 UPPSALA
Besöksadress: VHC Huvudentré, Ulls väg 26, hus 5, plan 4, Uppsala