CV-sida

Magdalena Jacobson

Magdalena Jacobson
Jag har alltid varit intresserad av djur. Efter att ha arbetat som djurskötare inom lantbruket och kommit i kontakt med veterinäryrket utbildade jag mig till veterinär vid SLU (examen år 1987).

Presentation

Jag samverkar inom flera kliniska forskningsprojekt i samarbete med läkemedelsindustrin har jag t.ex. utvärderat vacciner, testat antibiotikabehandlingar och utvecklat saneringsmodeller för skabb.

Jag har utvecklat diagnostiska metoder i samarbete med laboratorier t.ex. vid SVA och privat industri. Tillsammans med Svenska Djurhälsovården har jag utarbetat förebyggande rutiner för infektionssjukdomar. Tillsammans med en expertgrupp från Läkemedelsverket har jag utvecklat nya rekommendationer för behandling av gris.

Jag sitter med som expert i referensgrupper vid Jordbruksverket och granskar forskningsprojekt i en expertgrupp inom ”Stiftelsen Lantbruksforskning”. Min forskarstudent Axel Sannö har ett nära samarbete med Svenska Jägarförbundet.

Dessutom är jag medlem av SVARMpat, ett samarbetsprogram för antibiotikaresistensövervakning mellan SLU, SVA, Svenska Djurhälsovården och Jordbruksverket.

Jag samarbetar även med forskare från flera andra länder i olika forskningsprojekt.

Andra professionella åtaganden

Sitter i arbetsgruppen för lokaler för försöks- och undervisningsdjur vid bygget av Veterinär- och husdjurscentrum (VHC).

Sitter i arbetsgruppen för smittskydd vid byggena av Lövsta forskningscentrum och Veterinär- och husdjurscentrum (VHC).

Suppleant i SLU:s docentnämnd.

Sakkunnig granskare av vetenskapliga artiklar inför publicering i olika vetenskapliga tidskrifter.

Ledamot i olika betygsnämnder vid disputationer.

Undervisning

Jag undervisar på kurserna Gris- och fjäderfämedicin, 6 hp, och Produktionsdjur inklusive livsmedelssäkerhet, 17 hp, på veterinärprogrammet vid SLU, samt ger ”ströföreläsningar” på ett antal andra kurser och forskarseminarier.

Forskning

Min kliniska forskning är inriktad på att minimera förekomsten av smittsamma sjukdomar eftersom detta har så stor betydelse för grisarnas välfärd. En frisk gris är tjock, rosa och har knorr på svansen. Foto: Sektionen för gris- och fjäderfäsjukdomar, Kliniska vetenskaper, SLU.

Forsknings- och expertområde

Mitt expertområde är infektionssjukdomar hos gris. Inom min forskning tar jag fram och utvärderar diagnostiska metoder för grissjukdomar som skabb och proliferativ enteropati (Lawsonia -infektion).

Jag utvecklar också försöksdjursmodeller för att kunna undersöka t.ex. betydelsen av kroppens immunförsvar vid tarmsjukdomar som svindysenteri och proliferativ enteropati. Jag jobbar även mer specifikt med program för att utrota några av dessa sjukdomar.

Aktuell forskning

1. Infektiösa tarmsjukdomar Hur ser tarmens immunförsvar ut vid proliferativ enteropati? Sjukdomen orsakas av en bakterie som ger en förtjockning av tarmslemhinnan, vilket försämrar näringsupptaget och gör att djuren magrar av. En annan form av sjukdomen ger akuta, blodiga och livshotande diarréer.

2. Sätt att förebygga proliferativ enteropati Hur hanterar vi sjukdomen bäst ute i fält? Vi testar vacciner och program för att utrota sjukdomen.

3. NNPD – new neonatal porcine diarrhoea Vad orsakar NNPD? Detta är en ny sjukdom som orsakar diarré hos nyfödda grisar. Om inte behandling sätts in kan en stor andel av spädgrisarna dö.  Sjukdomen finns även i andra länder men orsaken är ännu så länge okänd.

4. Tarmsjukdomar hos ugandiska grisar Hur ser grisproduktionen ut i Uganda? Vilka sjukdomar förekommer? Fokus ligger på infektioner orsakade av bakterierna E. coli och Salmonella.

5. Vilka tarmpatogener förekommer hos vildsvin i Sverige? Är vildsvin bärare av bakterier som kan vara farliga för människa? Hur skall man hantera sådana risker vid jakt? Finns det en risk att våra tamgrisar smittas? 

Bakgrund

Därefter arbetade jag några år som distriktsveterinär och som djurhälsoveterinär på Gotland, innan jag flyttade tillbaka till SLU i Uppsala och började undervisa i grismedicin år 1992.

Intresset för förebyggande djurhälsovård, tillsammans med nyfikenhet och ett ökande medvetande om de kunskapsluckor som finns, gjorde att jag ville forskarutbilda mig. År 2003 disputerade jag med en avhandling om tarmsjukdomar hos gris.

Sedan dess har jag varvat forskning och undervisning. Jag är docent och har en internationell specialistexamen, diplomate, i grismedicin med inriktning på förebyggande hälsovård. Sedan år 2012 är jag samverkanslektor i produktionsdjurssjukdomar.

Publikationer i urval

Jacobson, M., Andersson, M., Lindberg, R., Jensen-Waern, M., Fossum, C. 2011. Microarray and cytokine analyses of field cases of pigs with diarrhoea. Vet. Microbiol. 153: 3-4, 307-314.

Jacobson, M., Aspan, A., Nordengrahn, A., Lindberg, M., Wallgren, P. 2010. Monitoring of Lawsonia intracellularis in breeding herd gilts. Vet. Microbiol. 142:3-4, 317-322.

Jacobson, M., Lindberg, R., Jonasson, R., Fellström, C., Jensen-Waern, M. 2007. Consecutive pathological and immunological alterations during experimentally induced swine dysentery – a study performed by repeated endoscopy and biopsy samplings through an intestinal cannula. Res. Vet. Sci. 82:3, 287-298.

Jacobson, M., Hård af Segerstadt, C., Gunnarsson, A., Fellström, C., de Verdier Klingenberg, K., Wallgren, P., Jensen-Waern, M. 2003. Diarrhoea in the growing pig – a comparison of clinical, morphological and microbial findings between animals from good and poor performance herds. Res. Vet. Sci. 74:2, 163-169.

Jacobson, M., Bornstein, S., Wallgren, P. 1999. The efficacy of simplified eradication strategies against sarcoptic mange mite infections in swine herds monitored by an ELISA. Vet. Par. 81, p. 249-258.


Kontaktinformation
Professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper (KV); Enheten för gris- och fjäderfäsjukdomar
Telefon: 018-671475
Postadress:
SLU, Institutionen för kliniska vetenskaper
Box 7054
75007 UPPSALA
Besöksadress: Ulls väg 26, Uppsala
Sidansvarig: susanne.pettersson@slu.se