CV-sida

Tomas Roslin

Tomas Roslin
Allt flercelligt liv på jorden består – till en mycket god avrundning – av ryggradslösa djur. Det här gäller både antalet arter och mängden biomassa. Vill man förstå livet på jorden bör man kort och gott inrikta sig på insekter. Det är därför jag petat mig igenom ungefär tio ton kodynga på jakt efter småkryp, det är därför jag frusit nio somrar på Grönland, och det är därför jag har hängt i lyftkran över regnskogen.

Presentation

Jag föddes i Åbo, men flyttade som femåring till Helsingfors. Somrarna tillbringade jag i den finska skärgården på ön Wattkast i Korpo, där mina morföräldrar introducerade mig i fåglarnas och insekternas värld. Jag tog magistersexamen i zoologi vid Helsingfors universitet 1994, och disputerade år 1999 med en doktorsavhandling om dyngbaggarnas populationsbiologi, och om hur drastiskt dessa skalbaggar har påverkats av förändringarna i det finska jordbruket. Efter disputationen följde en postdoktorsperiod vid University of Alberta i Kanada, varefter jag återvände till Forskningsgruppen för metapopulationsbiologi vid Helsingfors universitet, först som postdoktor, sedan som akademiforskare. År 2006 blev jag docent i ekologi, och tillträdde år 2009 en tjänst som universitetslektor i agroekologi vid institutionen för tillämpad biologi i Helsingfors. Professor i insektsekologi vid SLU blev jag i september 2015.

Forskning

Det som intresserar mig mest i min forskning är hur insekterna världen över bildar byggstenar i näringsvävar – och hur olika insektsbestånd egentligen fungerar när de knyts in i en myriad olika interaktioner med andra arter. Jag fascineras också av förhållandet mellan sådana ”interaktionsvävars" struktur och funktion; hur antalet av och styrkan på olika interaktioner mellan arterna återspeglar sig i de ekologiska processer som vi alla drar nytta av, såsom nedbrytning av dynga eller pollination av viktiga växter. 

I min forskning har jag anammat den snabba utvecklingen av molekylära metoder. Idag ökar vår kapacitet att sekvensbestämma arvsmassa hos organismer ännu snabbare än kraften i våra datorer, och vi har visat att övergången från ”traditionella” till molekylära metoder ställer det vi trodde oss veta om födovävarnas struktur på ända. Speciellt har vi inriktat oss på att bena oss igenom en arktisk interaktionsväv på nordöstra Grönland, där vi försökt förstå hur hela interaktionsväven kring insekter är strukturerad (inklusive vem som äter vem, vem som pollinerar vem och vem som bryter ner vem). Hittills har vi tagit oss an växelverkan mellan insekter, växter, däggdjur, fåglar och vissa svampar.

Samverkan

Ett tillvägagångssätt som jag inriktat mig på är att dra in allmänheten i insektstudier – inte bara som hobby, utan direkt i det att göra vetenskap. Det här greppet, som numera så populärt kallas ”medborgarforskning” är väl den bästa vinn-vinn-situation jag kan tänka mig. Genom att anlita mer eller mindre frivilliga deltagare världen över kan en forskare samla unika material. Och genom att dela själva forskningen med allmänheten bryter vi ner tröskeln mellan att först forska, och sedan försöka sprida våra insikter. Istället bidrar alla till att vi når dessa insikter – och tar del av dem under själva processen.

gronland.jpg
En av Sveriges genom tiderna största uppfinningar – en Malaisefälla, uppfunnen av René Malaise – på tundran i nordöstra Grönland. Fotograf: Kristiina Visakorpi
samverkan.jpg
Att dela vetenskapliga insikter med medarbetare i alla åldrar är det som gör ekologi roligt. Fotograf: Pia Vikman-Roslin

Publikationer i urval

Tiusanen, M., Hebert, P. D. N., Schmidt, N. M., Roslin T. 2016 One fly to rule them all – muscid flies are the key pollinators in the Arctic. Proc. R. Soc. B 20161271. http://dx.doi.org/10.1098/rspb.2016.1271 

Hammer, T. J., Fierer, N., Hardwick, B., Simojoki, A., Slade, E., Taponen, J., Viljanen, H., Roslin, T. 2016. Treating cattle with antibiotics affects greenhouse gas emissions, and microbiota in dung and dung beetles. Proceedings of the Royal Society B 283: 20160150. 

Roslin, T. & Majaneva, S. 2016. The use of DNA barcodes in food web construction – terrestrial and aquatic ecologists unite! Genome 59: 603-628. DOI: 10.1139/gen-2015-0229. 

Schmidt, N., Mosbacher, J., Nielsen, P., Rasmussen, C., Høye, T., Roslin, T. 2016. An ecological function in crisis? – the temporal overlap between plant flowering and pollinator function shrinks as the Arctic warms. Ecography DOI: 10.1111/ecog.02261. 

Slade, E. & Roslin, T. 2016. Dung beetle species interactions and multifunctionality are affected by an experimentally warmed climate. Oikos 125: 1607–1616 DOI: 10.1111/oik.03207. 

Hardwick, B., Kaartinen, R., Koponen, M. & Roslin, T. 2016. A rapid assessment of a poorly known insect group. Insect Conservation and Diversity 9: 49–62. 

Wirta, H., Várkonyi, G., Rasmussen, C., Kaartinen, R., Schmidt, N. M., Hebert, P. D. N., Barták, M., Blagoev, G., Disney, H., Ertl, S., Gjelstrup, P., Gwiazdowicz, D. J., Huldén, L., Ilmonen, J., Jakovlev, J., Jaschhof, M., Kahanpää, J., Kankaanpää, T., Krogh, P. H., Labbee, R., Lettner, C., Michelsen, V., Nielsen, S. A., Nielsen, T. R., Paasivirta, L., Pedersen, S., Pohjoismäki, J., Salmela, J., Vilkamaa, P., Väre, H., von Tschirnhaus, M. & Roslin, T. 2016. Establishing a community-wide DNA barcode library as a new tool for arctic research. Molecular Ecology Resources 16: 809–822.

Slade, E. M., Roslin, T., Santalahti, M., & Bell, T. 2016. Disentangling the 'brown world' faecal-detritus interaction web: dung beetle effects on soil microbial properties. Oikos 125: 629–635 doi: 10.1111/oik.02640

 Zheng, C., Ovaskainen, O., Roslin, T., Tack, A. 2015. Beyond metacommunity paradigms: habitat configuration, life-history and movement shape an herbivore community on oak Ecology 96: 3175–3185. 

Wirta, H. K., Vesterinen, E. J., Hambäck, P. A., Weingartner, E., Rasmussen, C., Reneerkens, J., Schmidt, N. M., Gilg, O. and Roslin, T. 2015. Exposing the structure of an Arctic food web. Ecology and Evolution 5: 3842–3856.


Kontaktinformation
Professor vid Institutionen för ekologi; Enheten för insektsekologi
Telefon: 018-672383
Postadress:
Inst för ekologi, Box 7044
756 51 UPPSALA
Besöksadress: Ulls Väg 16, Uppsala