Att lägga dränerad torvmark i träda ingen effektiv strategi för klimatet

Torvmarker skapas över lång tid då material från döda växter inte bryts ner under blöta och syrefattiga förhållanden. Detta organiska material består till stor del av kol. Globalt har det stor betydelse eftersom 21 procent av allt markkol är lagrat i torvmarker. I sitt naturliga tillstånd är de flesta torvmarker en sänka för atmosfärisk koldioxid (CO₂), och en källa för metan (CH₄)  och små mängder lustgas (N₂O).

Stora områden med naturliga torvmarker dräneras för torvutvinning, jordbruk eller skogsbruk. Dikningen leder till att syre kommer i kontakt med det organiska materialet som då bryts ner. Det leder till stora koldioxidutsläpp.

Det är därför jordbrukare i EU kan få stöd för att lägga jordbruksfält på torvmark i träda. Tanken är att det ska minska utsläppen av växthusgaser. Den senaste tiden har allt fler vetenskapliga studier visat att detta kan vara en ineffektiv strategi för minskade utsläpp.

Mätte koldioxidflöden

Hannes Keck, doktorand vid SLU, har under en period på mer än sex år mätt växthusgasflöden från två intilliggande fält, en odlingsmark och en gräsmark som tagits ur bruk. Han fann att gräsmarken utgjorde en större källa till koldioxid, en mindre källa till lustgas, och en större sänka för metan än den odlade åkermarken. Lustgas- och metan-flöden hade dock mindre effekt på platsernas påverkan på global uppvärmning.

– Baserat på våra resultat och i överensstämmelse med många andra nyligen genomförda studier är avsättningen av jordbruksmark på dränerad torv sannolikt inte ett effektivt sätt att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser, så länge torvmarken förblir dränerad, säger Hannes Keck.

Förbättrat tekniken

Hannes har också utvecklat tekniken att mäta flöden av lustgas och metan, vilket kan användas för att förbättra övervakning av växthusgasflöden.

– Min avhandling är ett litet men viktigt bidrag till de pågående ansträngningarna för att mildra klimatförändringarna och bevara inlagrat kol i ekosystemet, säger Hannes Keck.

Det behövs mer kunskap. Fleråriga och kontinuerliga mätningar av växthusgasflöden på flera torvmarker med olika markanvändning och skötselintensitet, helst i kombination med återvätningsexperiment, skulle ge värdefulla insikter om skötselalternativ för jordbrukstorvmarker som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser.

Avhandlingen

Greenhouse gas fluxes from drained peatland : Measurement techniques and management impacts 

Hannes disputation

Välkommen på Hannes Kecks disputation den 16 februari klockan 9:00