Nyhet
Hantering av marktäckning i päronodling har betydelse för skadedjursbekämpning
Publicerad: 26 maj 2025
Att öka marktäckningen i fruktodlingar har ofta lett till en ökad förekomst av naturliga fiender och en minskning av skadegörare. Trots att växtmångfald generellt ökar antalet naturliga fiender, garanterar det inte alltid en förbättrad skadedjursbekämpning, och i många fall har även negativa effekter rapporterats. Ett forskningsprojekt i södra Spanien har undersökt hur olika former av marktäckning påverkar förekomsten av naturliga fiender och skadegörare i päronodling.
I strävan efter ett hållbart jordbruk är införandet av marktäckning en viktig åtgärd för att återställa den biologiska mångfalden och skapa fler livsmiljöer för insekter. Dock är de positiva effekterna på förekomsten av naturliga fiender, och därmed på skadedjursbekämpningen, inte alltid självklara. Detta kan bero på att skadedjuren också trivs bättre när fler växtarter finns tillgängliga, att de naturliga fienderna föredrar andra insekter än skadedjuren när de har fler alternativ. Eller att de naturliga fienderna har mindre motivation att vistas i grödan om marktäckningen erbjuder ett bättre habitat. Om det till exempel finns mycket bladlöss i de marktäckande växterna kan det innebära att de naturliga fienderna till bladlöss föredrar att vistas där i stället för i träden. Forskare i Spanien undersökte hur förekomsten av naturliga fiender och skadegörare i päronodling påverkades av två olika typer av marktäckning: en som såddes in som en täckgröda, och en annan som bestod av spontant förekommande växtarter som klipptes med jämna mellanrum.
Växtarterna som användes i den sådda marktäckningen bestod av koriander, ringblomma, tusensköna, vit mursenap, blåeld, gurkört, honungsfacelia, foderlusern, bondböna och korn. Dessa valdes för sin förmåga att locka till sig naturliga fiender. Den spontant förekommande växtligheten bestod framför allt av trampört, vilda gräs, tistlar, kamomill och mållor. Studien som genomfördes under tre år i södra Spanien visade att skötseln av marktäcket hade stor påverkan på insekternas förekomst. Den insådda marktäckningen hade en kraftigare vegetation och ökade avsevärt antalet naturliga fiender, såsom spindlar, rovtrips och olika parasitoider jämfört med den klippta. Det sådda marktäcket ökade inte bara mångfalden och antalet nyttiga insekter, utan påverkade också skadedjurens populationer. Exempelvis hade marktäckningen ingen tydlig effekt på päronbladloppa medan den kraftigt minskade antalet bladlöss.
Hanteringen av marktäckningen hade en starkare effekt på förekomsten av naturliga fiender och predatorer i undervegetationen snarare än på päronträden i sig. Trots detta blev bladlusbekämpningen bättre. Detta troddes bero på att de myror som i vanliga fall befann sig i trädkronorna nu trivdes bättre på marken, vilket gav de naturliga fienderna i träden bättre tillgång till bladlössen. Denna forskning understryker vikten av marktäckning som hållbar odlingsmetod och visar hur strategiska val kan leda till bättre skadedjursbekämpning i fruktodlingar.
Anna Karin Rosberg