Nyhet

Tidigt tillskott av probiotika och prebiotika till grisar - effekter på tarm mikrobiota, metabolitproduktion och beteende

Publicerad: 15 maj 2025
Griskultingar som står nos mot nos

I en ny doktorsavhandling från SLU utvärderas effekterna av tidiga kostinterventioner till diande grisar, antingen genom tillskott av β-glukaner från havre, eller via tillskott av två mjölksyrabakterier under diperioden.

Den tidiga etableringen av mikrobiotan i tarmen är viktig för grisens tarmhälsa. Dietinterventioner med syfte att påverka mikrobiotan under de första veckorna i livet har potential att ge en positiv utveckling på tarmmikrobiotan vilket i sin tur kan påverka tarmhälsa, immunfunktion, tillväxt, men också grisens kognitiva utveckling.

Syftet med denna doktorsavhandling var att utvärdera effekterna av tidiga kostinterventioner till diande grisar, antingen genom tillskott av β-glukaner från havre, eller via tillskott av två mjölksyrabakterier under diperioden. I studierna med β-glukanerna studerades effekter på tarmmikrobiota, kortkedjiga fettsyror, tillväxt, tarmhistologi och beteende. I studien med mjölksyrabakterierna användes en blandning av Limosilactobacillus reuteri och Lactiplantibacillus plantarum, och där var fokus på tarmmikrobiotans sammansättning, korta fettsyror, tarmhistologi och viktutveckling.

Resultaten från studierna visade på tydliga åldersrelaterade effekter men tillskottet av β-glukaner gav inte några tydliga effekter. Däremot sågs en koppling mellan mikrobiotans sammansättning och beteendevariabler med signifikanta samband mellan specifika bakteriegrupper och beteendemönster. Tillskott av β-glukaner hade dessutom en negativ inverkan på grisens förmåga att bryta ett inlärt beteende.

Tillskott av mjölksyrabakterierna förändrade inte mikrobiotans sammansättning i rektalsvabbar hos grisar, men orsakade lokala förändringar i tunntarmen (ileum) och tjocktarmen (kolon), med ökad förekomst av bakteriegruppen Prevotella 2 i tarmslemhinnan i ileum och ökad förekomst av Lachnospiraceae_NK4136 i tarmslemhinnan i både ileum och kolon, samt i tarminnehållet som fanns i kolon. Tillskotten påverkade dock inte mängd kortkedjiga fettsyror, tarmhistologi eller tillväxt jämfört med kontrollgruppen.

Sammantaget visade resultaten från interventionen på begränsade effekter, men uppföljande studier behöver genomföras inom för att klarlägga potentialen med tidiga kostinterventioner.