Planera avverkningen efter rotrötan

Senast ändrad: 07 juli 2015

Rotröteproblematiken är i huvudsak ett planeringsproblem. I många fall kan man minimera förlusterna genom att planera sina aktiviteter och prioritera bestånd på bästa sätt. Det låter enkelt men många faktorer spelar in och det kan vara svårt att skaffa en bra överblick. Till hjälp finns flera modeller som utvecklats för olika nivåer i den skogliga planeringen.

Rotröta i gran, foto Mats Hannerz

Rotröta i gran. Foto Mats Hannerz.

Det är frestande att dela upp planeringsfrågan mellan små och stora skogsägare. När det gäller rotröta eller specifikt rottickan är skillnaderna inte så stora. På stora innehav har man dock ofta större möjligheter att välja olika bestånd för avverkning. Med egen industri kanske det blir svårt att bara avverka på vintern, vilket gör att man tvingas in i stubbehandling vid sommar­avverkning.

För den enskilde markägaren kan det däremot vara en fördel att avverka på vintern och slippa stubbehandling liksom den ökade risk för rottickeangrepp som en sommaravverkning trots behandlingen ger. Vi vet att stubbehandling fungerar och är ekonomiskt lönsamt men vi vet också att den inte alltid fungerar 100 %-igt. En liten skogsägare utan industriansvar torde ha lättare att prioritera de friska bestånden på vintern. Markägaren med mindre innehav kan också ha en bättre uppfattning om rötfrekvensen i sina bestånd.

Tidigareläggning av slutavverkning är troligen en möjlighet för större markägare, medan den mindre inte alls har samma möjlighet till en sådan eventuellt helt oplanerad förändring i kassaflödet. Detsamma gäller för senareläggning av första gallringen.

En annan skillnad rör prestationskraven. För den självverksamme i egen skog är de oftast lägre vilket ger möjlighet till finjustering av åtgärderna. Stubbehandling kan ex. utföras manuellt i grövre röjningar eller vid mindre gallringsingrepp.

Följande generella regler gäller dock:
•    Röj sommartid bara om stubbdiametern inte är för grov
•    Eftersatta röjningar bör göras vintertid
•    Förröjningar bör stubbehandlas om de utförs sommartid
•    Prioritera gallringar i redan rötade bestånd på sommaren
•    Utför 1:a gallringen vintertid
•    Avvakta med 1:a gallringen så länge det är möjligt sammantaget andra skogliga aspekter (kvalitet, storm etc.)
•    Slutavverka vintertid om bestånden är friska
•    Stubbehandla friska slutavverkningsbestånd vid tvingad sommaravverkning

De senaste årens forskning tyder på att det är viktigare än vi tidigare trott att röja i tid för att slippa behandla stubbarna. Det är också avgörande för ekonomin med stubbehandling i senare gallringar att röjningen inte görs med grova stubbar sommartid. Är man osäker bör man överväga att förlägga åtgärderna till vintern. Stubb-
behandling av klena bestånd är idag ganska dyrt vilket är avgörande för ekonomin i stubbehandling. Nya metoder bör utvecklas för detta ändamål.

Försiktighets­principen bör alltid tillämpas – stubbehandla vid ­osäkerhet och alltid när bestånden är friska. Vänta inte tills rotrötan sprider sig i beståndet, då är det för sent och behandlingen blir mindre effektiv. Det är lätt att tro att rotticka bara orsakar problem på gran men även tall, contorta och hybridlärk bör stubbehandlas vid avverkning sommartid i mellersta och södra Sverige. Symptomen för dessa trädslag är måhända inte lika synliga i stammen men finns där i form av nedsatt tillväxt och ökad dödlighet. I de modelleringar som gjorts är det tydligt att det finns mycket pengar att spara på medvetenhet om riskerna med rotröta och inte bara på gran.

Tabell över åtgärder för olika rotrötescenarier

Rekommenderade åtgärder för olika alternativa scenarier med rotröta i olika frekvens. I verklighetten är variationen stor och det finns inga distinkta gränser. Tabellens rekommendationer är exempel för att underlätta förståelsen och de egna besluten.

Jonas Rönnberg med rotröta

Jonas Rönnberg. Foto Mats Hannerz.

/ Text Jonas Rönnberg

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:1


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se