Skogens skötsel styrs av värderingar

Senast ändrad: 07 augusti 2015

Skogsägarens syn på hur skogen ska skötas styrs av en kedja av värderingar, övertygelser och attityder. Vi utgick från en miljöpsykologisk teori där människors inre värderingar i slutänden påverkar deras beslut. Teorierna blev bekräftade i studien (Nordlund & Westin 2011).

två generationer skogsägare

Två generationer skogsägare. Det är inte säkert att framtidens skogsägare har samma värderingar som föräldrarna. Foto Bosse Backström/Skogenbild.

Skogens betydelse har förändrats sedan den började industrialiseras. Allt färre skogsägare bor kvar på sina skogsgårdar och beroendet av inkomster därifrån mins­kar. När skogens ägare i stället bor i staden tar de också till sig stadsbornas värderingar, med bland ­annat­ ett större miljöengagemang. En annan faktor som förändrats är att allt fler skogsägare är kvinnor, idag nästan 40 %. Studier har visat att kvinnor i genomsnitt är mer miljömedvetna än män, vilket kan påverka atti­tyderna till skogen.

I takt med att många skogsägare blir äldre kommer också många fastigheter att generationsväxlas. En yng­re, mer välutbildad och ofta mer miljöengagerad gene­ration tar över. Alla dessa förändringar sätter förstås spår, och det var några av dessa som vi ville undersöka i vår studie.

Tusen skogsägare

Undersökningen byggde på enkätsvar från nästan 1000 skogsägare, där hälften bodde på sin skogsfastighet (åbor) och hälften bodde utanför (utbor). En åbo är en skogsägare som är bosatt i samma kommun som skogsfastigheten. De frågor vi ville belysa i första hand var: 1/ Vilka skillnader i attityder finns det mellan åbor och utbor? 2/ Har skogsägarna värderingar som ibland står i konflikt med varandra (t.ex. virkesproduktion och miljö)? 3/ Kan olika typer av skötselstrategier spåras i skogsägarnas värderingar och övertygelser?

Enkätsvaren visade sig vara representativa för skogs­ägarkåren med hänsyn till ålder, utbildning, inkomst och skogsfastighetens storlek. En avvikelse var att män och gifta par var överrepresenterade bland svaren.

I enkäterna fick skogsägarna svara på i vilken grad de vägleddes av olika grundläggande värden, t.ex. bevarande av miljö, social rättvisa, lojalitet, frihet eller nyfikenhet. I nästa steg svarade skogsägarna på hur ­mycket de instämde i påståenden som speglar miljömedvetenhet respektive skogliga värderingar. De specifika skogliga övertygelserna undersöktes genom att skogs­ägarna fick svara på hur viktigt det är med inkomster från den egna skogen och en högre virkes­produktion.

I det sista steget fick skogsägarna frågan om hur de ställer sig till sju olika påståenden om skogsskötsel. Svaren på dessa ger en bild av hur viktigt det är att sköta skogen med hänsyn till miljö, rekreation eller virkesproduktion.

Åbor värderar materiella nyttor

Resultaten visade att åborna värderar de materiella fördelarna med skogen högre – en plats att leva på och ved till uppvärmning. Rekreation hamnar också högt i rang. Utborna värderar möjligheterna till rekreation högst medan de andra värdena hamnar på en likvärdig nivå. Män och kvinnor skiljer sig något åt i vilka nyttor de värderar högst – män lyfter upp jakt och fiske medan kvinnorna rankar bär, svamp och sociala kontakter högre.

Åbor läger större vikt vid virkesproduktion än utbor. Utborna skiljer sig från åborna genom att de värderar bevarande av orörda skogar högre. Skillnaderna mellan utbor och åbor var dock marginella för de flesta nyttor som ingick i studien.

Ålder och om skogsägarna bor i städer eller på landet hade liten betydelse för värderingarna. Det sistnämnda var lite förvånande eftersom andra undersökningar har visat att stadsbor ofta viktar miljö högre än vad människor på landet gör. I vår studie rörde det sig dock om skogsägare och det är möjligt att denna grupp ser skogen som mer än en miljö för bevarande och rekreation och i stället inser den ekonomiska betydelsen.

Kvinnor lyfter miljön

Skillnaderna var däremot stora mellan män och kvinnor. Kvinnor värderade miljöaspekter högre. De rankade bevarande av orörda skogar, djur och växter och rekreationsmöjligheter högre än vad män gjorde. Männen lade däremot större vikt vid virkesproduktion.

När vi kommer till skötselstrategier visar det sig som väntat att åborna lägger större vikt vid ekonomiska aspekter av skogsbruket. Däremot var det ingen skillnad mellan åbor och utbor i hur de viktade skötsel för miljö och rekreation. Återigen var det skillnaden mellan män och kvinnor som slog igenom. Båda könen tycker att ekonomiska aspekter är viktiga men männen, särskilt de som är åbor, lyfter ekonomin ännu högre. Kvinnorna har däremot högre värden på skötsel för miljö och upplevelser.

Sällan “antingen-eller”

En skogsägare är sällan ”antingen-eller”. När svaren på olika frågor jämfördes visade det sig att en stor grupp värderade både produktion och miljö högt, däremot var det få som lyfte miljö högt och virkesproduktion lågt, och vice versa.

Det här innebär att det finns en inbyggd inre konflikt hos de flesta skogsägare. Den konflikten är intressant att studera vidare. Hur ska skogsägaren kunna tillgodose sina önskemål om miljöhänsyn samtidigt som virkesproduktionen inte äventyras? Det finns därför ett stort behov av skötselstrategier som tar hänsyn till skogens alla värden i privatskogsbruket.

Referens

Nordlund, A. & Westin, K. (2011). Forest Values and Forest Management Attitudes among Private Forest Owners in Sweden, Forests 2011(2), 30-50.

/ Text Annika Nordlund

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:4


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se