Stöd för mångsidig användninga v skogen

Senast ändrad: 07 augusti 2015

Miljö och produktion har en likvärdig tyngd i den svenska skogspolitiken. Finns det stöd för en sådan avvägning hos den breda allmänheten? Både ja och nej, visar en enkätundersökning från Future Forests (Eriksson et al., 2012b).

svampar

De ekologiska värdena i skogen är viktigast, tycker allmänheten. Foto Mats Hannerz.

Enkäten syftade till att ge svar på var den allmänna opinionen balanserar när det gäller skogens användning, men också att undersöka i vilken grad olika åsikter beror på människors bakomliggande värderingar och attityder. Enkäten besvarades av ett slumpmässigt urval av knappt 800 icke-skogsägande svenskar mellan 20 och 80 år.

Det visade sig att allmänheten värderar miljöaspekterna allra högst, vilket överensstämmer med många andra internationella studier. På en sjugradig skala, där 7 är mycket viktigt och 1 inte alls viktigt, fick ekologiska värden i genomsnitt 6,1 poäng. Kulturella värden kom som god tvåa med 5,9, medan rekreation och virkes­produktion stannade på 4,4 respektive 4,0. Trots allt ansåg befolkningen alltså att virkesproduktion är en ”ganska viktig” användning av skogen, även om andra värden har högre vikt. Den svenska allmänheten kan således betraktas som försiktigt positiv till den gällande skogspolitiken.

När enkäterna analyserades lite grundligare visade det sig att kvinnor lägger signifikant högre vikt vid ekologiska och sociala värden än vad män gör. Åldern spelar också en roll. Äldre svarande tycker att sociala och produktionsmässiga värden är viktigare än vad yngre människor gör. Däremot gick det inte att se några signifikanta skillnader beroende på utbildning, eller om man bor i storstad eller i ett mindre samhälle.

Även om de socio-demografiska faktorerna (ålder, kön, boende etc.) hade effekt på värderingen av skogsbruk, så kunde skillnaderna förklaras mycket mer av människors grundläggande attityder och värderingar. I studien utgick vi från psykologiska teorier där grundläggande värderingar styr vår tro, attityder och slutligen beteenden.

I studien analyserade vi flera olika sätt att dela in de grundläggande värderingarna. Ett sätt är att dela in människor om de har en mer antropocentrisk eller ekocentrisk utgångspunkt. Den antropocentriska sätter människan som utgångspunkt eller referens för sina värderingar. I studien hade dessa en mer positiv syn på skogens roll för rekreation och som producent av råvara. Människor med en mer ekocentrisk utgångspunkt sätter hållbarhetsprinciperna högre och för dessa människor har skogen som ekologiskt system ofta ett egenvärde.

Det är dock sällan som människor är renodlat antropocentriska eller ekocentriska. Studien visade i stället att de flesta anammar lite av båda synsätten, det vill säga att de värnar miljön samtidigt som de bejakar skogens nytta för människan.

Referens

Eriksson, L., Nordlund, A. & Westin, K. (2012b) The general public’s support for forest policy in Sweden: a value belief approach. Journal of Environmental Planning and Management, DOI:10.1080/09640568.2012.708324.

/ Text Louise Eriksson, Annika Nordlund och Kerstin Westin

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:4


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se