Sveriges lantbruksuniversitet

Husdjur och vilt

SLU forskar om husdjurens foder, skötsel, sjukdomar, hälsa och beteende. Var tredje svensk har daglig kontakt med sällskapsdjur, t.ex. hästar och hundar. Lantbrukets djur, som nötkreatur, grisar, får, getter, höns och gäss, har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen. Renen är ett tamdjur som har stor ekonomisk betydelse för samerna. Betande husdjur sätter också sin prägel på det svenska landskapet. Viltforskningen vid SLU omfattar bland annat hur djuren rör sig under näringssök, ekologiska frågor om djurens förflyttningar och resursutnyttjande, interaktioner mellan växter och djur, effekter av klimatförändringar på vilt samt människor och ekosystem. Rovdjursfrågor och jakt är en del av viltförvaltningen. Viltskadecenter i Grimsö är ett nationellt kunskapscentrum rörande viltskador på egendom och inventering av stora rovdjur.


Det finns 500 sidor som är taggade med Husdjur och vilt:

Svenska lantraskor bär på unik genetisk variation

Lantraskor var förr viktiga för svensk livsmedelsförsörjning. Idag dominerar i stället ett fåtal högproducerande mjölkraser och de flesta lantraser består av få individer. Lantraserna kan bära på

Bättre fruktsamhet med automatisk mätning av progesteron

I nuvarande avel för bättre fruktsamhet hos mjölkkor använder vi oss av uppgifter om semineringar. Ett av måtten är tiden från kalvning till första seminering (KFI) – ju tidigare kon blivit seminerad

Så föder svenska producenter upp grisar utan kupering

Svansbitning är ett vanligt problem inom modern grisproduktion och är en indikator på dålig miljö där grisens beteendebehov inte uppfylls. Svansbitningen orsakar smärta och ibland infektioner, vilket

Bete morgon och kväll maxar kons konsumtion

Tillgång till bete gynnar djurvälfärden, men kan i automatiska mjölkningssystem vara svårt att förena med ett tillräckligt näringsintag. Tillgång till produktionsbete under en del av dygnet, s.k.

EHEC tar landsvägen eller liftar med betesdjuren

EHEC är en bakterie som kan orsaka allvarlig sjukdom bland människor. Den sprids av nötkreatur, som själva inte påverkas av den. Bakterien kan spridas över långa sträckor genom handel med djur, men i

Växer kycklingarna i takt?

Inom slaktkycklinguppfödningen förväntar man sig att kycklingarna i en flock ska växa i ungefär samma takt. De är lika gamla, får samma foder, är av likartat genetiskt ursprung och vistas i samma

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?

Grisproduktionen i Skåne utgör ungefär en tredjedel av Sveriges, nästan 400 000 grisar av totalt 1,3 miljoner. En studie har genomförts på digitaliserad grisproduktion med syfte att ge information

Rapporter, artiklar mm

Scaw publicerar årligen rapporter och artiklar inom området djurvälfärd och djurskydd. 2020 Ahmed, H., Alvåsen, K., Berg, C., Hansson, H., Hultgren, J., Röcklinsberg, H., Emanuelson, U., 2020.

Stress hos gris kan mätas med salivprov

Kortisol är ett hormon som utsöndras i relation till stress, och som därför ofta studeras i studier av stress. Kortisol kan mätas i olika kroppsvätskor. Analys från plasma eller serum kräver att man

Oväntat fynd hos nyfödda grisar med diarré

Diarré är ett vanligt problem hos nyfödda grisar. På senare år har sjukdomen fått uppmärksamhet då orsaken ofta inte kan fastställas. Grisarnas välfärd och tillväxt påverkas, och problemen kan leda

Suggan ska inte behöva stå ut med bogsår

Bogsår hos suggan kan liknas vid liggsår hos människan – och det gör ont. Risken för bogsår är genetiskt styrd och kopplad till hullet. Vi ställer höga krav på suggorna som ska föda och föda upp

Hästens sjuka broskceller kan reparera sig

Osteoartrit eller artros som sjukdomen också kallas är vanlig hos häst och innebär att ledens brosk sakta bryts ner på grund av låggradig inflammation. Inflammationen gör att energiupptaget hos

Loading…