Husdjur och vilt
SLU forskar om husdjurens foder, skötsel, sjukdomar, hälsa och beteende. Var tredje svensk har daglig kontakt med sällskapsdjur, t.ex. hästar och hundar. Lantbrukets djur, som nötkreatur, grisar, får, getter, höns och gäss, har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen. Renen är ett tamdjur som har stor ekonomisk betydelse för samerna. Betande husdjur sätter också sin prägel på det svenska landskapet. Viltforskningen vid SLU omfattar bland annat hur djuren rör sig under näringssök, ekologiska frågor om djurens förflyttningar och resursutnyttjande, interaktioner mellan växter och djur, effekter av klimatförändringar på vilt samt människor och ekosystem. Rovdjursfrågor och jakt är en del av viltförvaltningen. Viltskadecenter i Grimsö är ett nationellt kunskapscentrum rörande viltskador på egendom och inventering av stora rovdjur.
Ökad fruktsamhet med förlängt kalvningsintervall
Ett förlängt kalvningsintervall innebär att tiden mellan sinperiod och nästa kalvning – och därmed starten på en ny laktation – blir längre, vilket kan göra att dessa övergångar inträffar mer sällan
Svenska veterinärer behöver ökad kompetens kring identifiering och hantering av våld mot husdjur och sambandet med våld i nära relationer
Forskning har sedan många år tillbaka visat att det finns ett samband mellan våld mot husdjur och våld i nära relationer, även om det är relativt okänt i samhället i stort. Veterinärer som i sin
Forskare utvecklar hjälpmedel för kastrering av häst
Kastrering av unga hingstar utförs ofta i hemmiljö, men det finns risker med nuvarande metod som i värsta fall kan leda till allvarliga komplikationer. Nu vill forskare vid SLU förbättra metoden med
Rustrelavirus har funnits hos svenska katter med vingelsjuka ända sedan 1970-talet
Det nyupptäckta rustrelaviruset kan påvisas hos katter med vingelsjuka i Sverige redan på 1970-talet, visar forskare vid SLU. Vingelsjuka är en allvarlig sjukdom som drabbar nervsystemet hos katt.
Att kartlägga risker med fågelinfluensa ska förebygga framtida utbrott
Sedan 2020 har fågelinfluensa drabbat ett tjugotal livsmedelsproducerande fjäderfägårdar i Sverige, vilket har lett till att nära 2,4 miljoner fjäderfän har dött eller avlivats. Fågelinfluensaviruset
Öronskador på häst läkte fint med hudtransplantation
Öronskador på häst är inte alltid möjliga att sy ihop, vilket kan leda till ett missbildat öra som kräver ytterligare operationer. Men hudtransplantation kan vara ett sätt att undvika problemen,
Svensk köttproduktion – inverkan på klimat och biologisk mångfald
Köttproduktionens miljöpåverkan är ett ämne som engagerar allmänheten. Nyligen genomfördes en studie om hur vanliga uppfödningsmodeller inom svensk nöt- och lammköttsproduktion påverkar såväl klimat
Bättre kor med korsning?
I Sverige har användningen av korsningsavel för mjölkkor ökat under de senaste åren. En anledning är att korsningseffekten är gynnsam för flera egenskaper, t.ex. fertiliteten. Dock har det inte
Röntgen kan minska framtida bröstbensskador hos värphöns
Skador på bröstbenet, såsom frakturer och böjningar, är vanliga hos både vita och bruna värphöns, oavsett hur de hålls. Forskare vid SLU har undersökt hur effektiv röntgenundersökning är för att
Förbättrad teknik för galtsperma för seminering
Det är vanligt att använda seminering i grisproduktionen. Det finns dock utmaningar rörande galtspermiers hållbarhet och flera projekt inom området pågår därför vid SLU. Galtsperma lagras normalt vid
Bättre smittskydd när aktörer utformar rutiner tillsammans
I en studie från Uganda visar forskare vid SLU och SVA att när bönder och andra aktörer inom grisnäringen tillsammans kommer överens om smittskyddsrutiner leder detta till förbättrad biosäkerhet (
Ger algextrakt kycklingen en bättre start?
Brunalger innehåller bioaktiva ämnen som utöver sitt näringsinnehåll kan ge ett mervärde till fodret. De kan till exempel stimulera en gynnsam tarmflora och immunförsvar, vilket är viktigt för