Hoppa till huvudinnehåll

Husdjur och vilt

SLU forskar om husdjurens foder, skötsel, sjukdomar, hälsa och beteende. Var tredje svensk har daglig kontakt med sällskapsdjur, t.ex. hästar och hundar. Lantbrukets djur, som nötkreatur, grisar, får, getter, höns och gäss, har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen. Renen är ett tamdjur som har stor ekonomisk betydelse för samerna. Betande husdjur sätter också sin prägel på det svenska landskapet. Viltforskningen vid SLU omfattar bland annat hur djuren rör sig under näringssök, ekologiska frågor om djurens förflyttningar och resursutnyttjande, interaktioner mellan växter och djur, effekter av klimatförändringar på vilt samt människor och ekosystem. Rovdjursfrågor och jakt är en del av viltförvaltningen. Viltskadecenter i Grimsö är ett nationellt kunskapscentrum rörande viltskador på egendom och inventering av stora rovdjur.


Det finns 703 sidor som är taggade med Husdjur och vilt:

Svenska travtränare är nöjda med dagens djurskyddskontroller

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt har tillsammans genomfört en studie om hur travtränare upplever djurskyddskontroller. Generellt är travtränarna

Framtidsscenarier för mer hållbar grisproduktion

Vilka faktorer har störst inverkan för en övergång till mer hållbara system för svensk grisproduktion? I ett projekt har vi undersökt effekten av fyra framtidsscenarier. Scenario I har grisar

Beteendeförändringar vid grisningsfeber

Grisningsfeber (PDS) är en vanlig orsak till att suggor behandlas. Sjukdomen uppstår troligen innan grisning, men kliniska symptom som feber, dålig aptit och juversvullnad ses inte förrän efter

En lugn ko-kompis minskar andra kors rädsla

Kor är generellt lugna och snälla djur, men de kan bli farliga att hantera om de är rädda. Rädsla påverkar även kornas välfärd negativt och minskar samtidigt produktiviteten. Syftet med denna studie

Förbättrad välfärd vid gradvis avvänjning

För de mjölkkalvar som växer upp tillsammans med sin mor kan separation och avvänjning innebära mycket stress. Att gradvis separera och avvänja kalven skulle kunna minska stressen och ge bättre hälsa

Metod för förbättrad spermakvalitet från unga tjurar

Med hjälp av genomisk selektion kan tjurar med värdefulla gener identifieras tidigt i livet. Uppfödare med intresse för snabba avelsframsteg vill använda sperma från unga tjurar så tidigt som möjligt

Slutsatser från fågelinfluensasäsongen 2020–2021

Under vintern 2020–2021 drabbades Sverige hårt av fågelinfluensa. Ett stort antal vilda fåglar och över 2,2 miljoner fjäderfän dog eller fick avlivas. Utöver djurlidande orsakade utbrotten omfattande

Ger algextrakt kycklingen en bättre start?

Brunalger innehåller bioaktiva ämnen som utöver sitt näringsinnehåll kan ge ett mervärde till fodret. De kan till exempel stimulera en gynnsam tarmflora och immunförsvar, vilket är viktigt för

Varierad uppväxtmiljö främjar motståndskraften

Värphöns anses vara särskilt känsliga för störningar och smittor och hålls därmed i relativt sterila och skyddade miljöer redan från kläckning. Hos många djurslag har erfarenheter tidigt i livet

Avmaska rätt för minskad resistens

De vanligaste infektioner som får drabbas av orsakas av mag- och tarmparasiter. I dag används avmaskningsmedel regelbundet för att hålla fåren i god hälsa. Tyvärr upptäcks parasiter som är

Så kan skogen skötas för att gynna rennäringen

Det råder en alarmerande minskning av betesmarker och mängden lavar i renskötselområdet. Skogsbruket är en av de bidragande faktorerna. Hur rennäring och skogsbruk kan ta hänsyn till varandra

Noro- och nebovirus vanliga hos svenska kalvar

Tarminfektioner utgör den vanligaste orsaken till sjukdom och dödsfall hos unga kalvar. För att förebygga detta behövs diagnostik och kunskap om riskfaktorer för smitta. Bovint norovirus och

Loading…