Husdjur och vilt
SLU forskar om husdjurens foder, skötsel, sjukdomar, hälsa och beteende. Var tredje svensk har daglig kontakt med sällskapsdjur, t.ex. hästar och hundar. Lantbrukets djur, som nötkreatur, grisar, får, getter, höns och gäss, har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen. Renen är ett tamdjur som har stor ekonomisk betydelse för samerna. Betande husdjur sätter också sin prägel på det svenska landskapet. Viltforskningen vid SLU omfattar bland annat hur djuren rör sig under näringssök, ekologiska frågor om djurens förflyttningar och resursutnyttjande, interaktioner mellan växter och djur, effekter av klimatförändringar på vilt samt människor och ekosystem. Rovdjursfrågor och jakt är en del av viltförvaltningen. Viltskadecenter i Grimsö är ett nationellt kunskapscentrum rörande viltskador på egendom och inventering av stora rovdjur.
EHEC tar landsvägen eller liftar med betesdjuren
EHEC är en bakterie som kan orsaka allvarlig sjukdom bland människor. Den sprids av nötkreatur, som själva inte påverkas av den. Bakterien kan spridas över långa sträckor genom handel med djur, men i
Avel för effektiv omvandling av grovfoder till mjölk
Högavkastande mjölkkor utfodras ofta med stora mängder kraftfoder baserat på spannmål och bönor. Livsmedelsproduktionen skulle bli mer hållbar om korna istället utfodrades med en högre andel gräs och
Automatisk vägning på bete
Under betesperioden kan det vara svårt att övervaka djurs tillväxt och hälsa. Målet med detta projekt var att utveckla en metod för sådan övervakning där djurägaren får ett larm när kurvan över ett
Bete morgon och kväll maxar kons konsumtion
Tillgång till bete gynnar djurvälfärden, men kan i automatiska mjölkningssystem vara svårt att förena med ett tillräckligt näringsintag. Tillgång till produktionsbete under en del av dygnet, s.k.
Nötkött eller skog på nedlagd jordbruksmark?
I skogsbygder har mycket jordbruksmark lagts ner eller är nedläggningshotad på grund av svag lönsamhet. Ofta planteras gran på sådan mark, men nötköttsproduktion kan vara ett lönsammare alternativ,
Olika framtider för grisarna
Efterfrågan på griskött ökar i världen när många länder reser sig från fattigdom. Samtidigt ökar kraven på klimatsmart köttproduktion. I EU-projektet SusPig skissar vi på två scenarier. Maxad
Sensorer för övervakning av betande lamm
Utvecklandet av små och lätta sensorer har möjliggjort att de kan användas på får och lamm. Det är dock viktigt att utvärdera sensorernas tillförlitlighet och användarbarhet på gårdsnivå. Målet med
Orsaker till dödlighet i estniska köttdjursbesättningar
Att föda upp kalvar och ungdjur är själva essensen för gårdar som bedriver nötköttsproduktion. En hög kalvdödlighet är därför kostsam. För att kunna förebygga problem är det viktigt att känna till
solenergi
Att främja djurens välbefinnande, biologisk mångfald och miljö är viktiga samhällsfrågor. I denna studie undersökte vi potentialen hos förnybara energikällor för att driva ett mobilt automatiskt
Varför skiljer fodereffektiviteten mellan olika kor?
Det är stor variation i fodereffektivitet mellan olika mjölkkor inom en besättning, trots samma utfodring, skötsel och avelsstrategi. Baserat på data från 31 utländska studier har vi räknat på
sensorer
Mag-tarmparasiter är vanliga hos betesdjur, och parasitsmitta är en viktig orsak till nedsatt hälsa och produktivitet. Det enklaste och vanligaste sättet att kontrollera smittan är att avmaska djuren
Kornas dräktighetsförluster kan minskas genom avelsåtgärder
Användningen av automatiserade system för övervakning och skötsel av korna ökar. Vi har undersökt om data från systemen även kan användas inom avelsarbetet. Målet är att förbättra kornas fruktsamhet