Husdjur och vilt
SLU forskar om husdjurens foder, skötsel, sjukdomar, hälsa och beteende. Var tredje svensk har daglig kontakt med sällskapsdjur, t.ex. hästar och hundar. Lantbrukets djur, som nötkreatur, grisar, får, getter, höns och gäss, har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen. Renen är ett tamdjur som har stor ekonomisk betydelse för samerna. Betande husdjur sätter också sin prägel på det svenska landskapet. Viltforskningen vid SLU omfattar bland annat hur djuren rör sig under näringssök, ekologiska frågor om djurens förflyttningar och resursutnyttjande, interaktioner mellan växter och djur, effekter av klimatförändringar på vilt samt människor och ekosystem. Rovdjursfrågor och jakt är en del av viltförvaltningen. Viltskadecenter i Grimsö är ett nationellt kunskapscentrum rörande viltskador på egendom och inventering av stora rovdjur.
Mänskliga relationers betydelse för veterinärers antibiotikaförskrivning
I jämförelse med de flesta andra länder används väldigt lite antibiotika för lantbrukets djur i Sverige. Internationella studier visar att restriktiv antibiotikaanvändning kan påverka relationen
Avmaska rätt för minskad resistens
De vanligaste infektioner som får drabbas av orsakas av mag- och tarmparasiter. I dag används avmaskningsmedel regelbundet för att hålla fåren i god hälsa. Tyvärr upptäcks parasiter som är
Minska grisens stress med lugn hantering
De som arbetar med transport av slaktgrisar kommer i nära kontakt med grisarna vid på- och avlastning. Lugn hantering behövs för att undvika stressade djur. I en studie undersöktes interaktioner
Vad kostar en kronisk mastit?
Mastit, eller juverinflammation, är en sjukdom som orsakar stora ekonomiska förluster inom mjölkproduktionen. Ibland kan en mastit bli kronisk, dvs pågå en längre tid. Då ökar risken för att andra
Frysning av kycklingkött minskar mängden Campylobacter
De flesta Campylobacter-infektioner hos människor är sporadiska fall, ofta kopplade till privata hushåll. Fjäderfäkött anses vara den främsta källan till campylobacterios och det finns betydande
Akvakulturens möjligheter och utmaningar
Säg ”jordbruk” och alla får en bild av vad du pratar om. Men säg ”vattenbruk” eller ”akvakultur”, och associationerna blir nog inte lika tydliga. Akvakultur har stor potential att växa, eftersom vår
Moderna betesskogar kan förena produktions-, naturvårds- och klimatmål
Moderna betesskogar (silvipastoral agroforestry) kan vara snörräta planterade trädrader mellan vilka djur betar. Sådan agroforestry har en obetydlig omfattning i Sverige. Däremot finns det gott om
Samband mellan rörelseasymmetrier och sidighet hos ridhästar?
När en häst blir halt försöker den avlasta det onda benet genom att röra sig asymmetriskt i trav, vilket idag kan mätas objektivt. Forskning har dock visat att rörelseasymmetrier är mycket vanliga
Återvunnen fosfor som foderfosfat
Fosfor som återvinns från förbränt avloppsslam kan kvalitetsmässigt fungera som fosfat i foder till kycklingar och grisar. Detta har visats i ett samarbetsprojekt mellan SLU, Lantmännen och företaget
Det svenska spolmaskprogrammet: styrkor och svagheter
I början av 2000-talet ökade antalet infektioner med spolmasken Ascaridia galli bland frigående värphöns. Infektionen påverkar hönsens hälsa och produktivitet. Spolmaskar kan också i sällsynta fall
Bibehållen mjölkproduktion vid förlängt kalvningsintervall för förstakalvare
Inom mjölkproduktionen har ett kalvningsintervall på 12 månader länge ansetts vara mest ekonomiskt. Detta har dock börjat ifrågasättas, bland annat eftersom många kor behöver sinläggas när de
Algtillskott till gödseln kan minska metanutsläppen
Tillskott av rödalgen Asparagopsis taxiformis till mjölkkors foderstat kan enligt tidigare studier minska metanutsläppen från fodersmältningen. Forskare vid SLU har nu undersökt om en tillsats av