Husdjur och vilt
SLU forskar om husdjurens foder, skötsel, sjukdomar, hälsa och beteende. Var tredje svensk har daglig kontakt med sällskapsdjur, t.ex. hästar och hundar. Lantbrukets djur, som nötkreatur, grisar, får, getter, höns och gäss, har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen. Renen är ett tamdjur som har stor ekonomisk betydelse för samerna. Betande husdjur sätter också sin prägel på det svenska landskapet. Viltforskningen vid SLU omfattar bland annat hur djuren rör sig under näringssök, ekologiska frågor om djurens förflyttningar och resursutnyttjande, interaktioner mellan växter och djur, effekter av klimatförändringar på vilt samt människor och ekosystem. Rovdjursfrågor och jakt är en del av viltförvaltningen. Viltskadecenter i Grimsö är ett nationellt kunskapscentrum rörande viltskador på egendom och inventering av stora rovdjur.
Mycket mjölk på gräs och biprodukter
Kor kan producera mycket mjölk även när de utfodras med sådant som människor inte äter. Detta kan bidra till en mer hållbar livsmedelproduktion. Slutsatserna kommer från ett försök på SLU Lövsta där
fettsyror
Kor som hamnar i djup negativ energibalans efter kalvning löper hög risk att drabbas av ämnesomsättningssjukdomar och försämrad fruktsamhet. Det är därför viktigt att man tidigt hittar dessa kor så
Lever med lejon
Att bara kartlägga lejongener räcker inte för att skydda lejonen när inaveln blir värre för varje år. SLU-doktoranden Ingela Jansson måste ofta lägga forskningen åt sidan och kämpa för sina
Slakt av nötkreatur
Transport till slakteri är ofta stressande för nötkreatur. Med kulgevärsmetoden bedövas djuret med gevär medan det går med bekanta flockmedlemmar i en inhägnad på gården. Skottet gör djuret
Afrikansk svinpest – grisuppfödarnas syn på myndigheternas agerande
I september 2023 bekräftades det första fallet av afrikansk svinpest (ASF) hos vildsvin i Sverige. Som svar på detta inledde myndigheterna ett kontrollprogram för att utrota infektionen. Syftet med
Nya rön om gener som styr islandshästars passförmåga
Förmågan hos islandshästar att gå i gångarten pass påverkas till stor del av en mutation i den så kallade ”pass-genen” DMRT3, men den genetiska bakgrunden är mer komplicerad än så. Forskare vid
Internationellt samarbete för säkrare penicillindosering till häst
Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Vid antibiotikabehandling är det fördelaktigt att så ofta som möjligt använda antibiotika med smalt spektrum
Fotröta och smittsam digital dermatit hos får
Klövsjukdomarna fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) leder till hälta och skapar betydande problem för både djurvälfärd och produktion. Det är därför viktigt att övervaka och begränsa deras
Hur vet man om en islandshäst är frambenshalt?
Islandshästar är mycket populära i Sverige och kan ofta ridas i de extra gångarterna tölt och pass. Jämfört med varmblodshästar har islandshästarna en högre stegfrekvens, ett mindre rörelseomfång och
Smittspårningsmetodik för matförgiftningsbakterier hos tamgris och vildsvin
Både tamgrisar och vildsvin kan bära på Yersinia-bakterier som kan orsaka yersinios, en typ av matförgiftning, hos människa. Bakterierna är svåra att odla fram i renkultur, vilket krävs för att kunna
Rörelsemönster och temperament hos ridskolehästar är kopplat till hullet
Både övervikt och hälta är tyvärr vanligt hos ridskolehästar. Det är sedan tidigare känt att ökat kroppshull hos islandshästar påverkar deras rörelser och ridbarhet negativt. Med detta som bakgrund
Även svensk ekologisk äggproduktion kan bli bättre
För att öka kunskapen om lantbruksdjurens välfärd i kommersiell produktion är det viktigt att göra vetenskapliga studier ute på gårdar. I denna studie besöktes elva svenska ekologiska värphönsgårdar