Husdjur och vilt
SLU forskar om husdjurens foder, skötsel, sjukdomar, hälsa och beteende. Var tredje svensk har daglig kontakt med sällskapsdjur, t.ex. hästar och hundar. Lantbrukets djur, som nötkreatur, grisar, får, getter, höns och gäss, har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen. Renen är ett tamdjur som har stor ekonomisk betydelse för samerna. Betande husdjur sätter också sin prägel på det svenska landskapet. Viltforskningen vid SLU omfattar bland annat hur djuren rör sig under näringssök, ekologiska frågor om djurens förflyttningar och resursutnyttjande, interaktioner mellan växter och djur, effekter av klimatförändringar på vilt samt människor och ekosystem. Rovdjursfrågor och jakt är en del av viltförvaltningen. Viltskadecenter i Grimsö är ett nationellt kunskapscentrum rörande viltskador på egendom och inventering av stora rovdjur.
Effekt av avmaskning och karantän vid försäljning av baggar
Baggar som ska säljas på auktion avmaskas med ivermektin och hålls sedan isolerade hos köparen en tid. Syftet är att minska risken för spridning av parasiter, särskilt den stora löpmagsmasken (
Kontroll av effekten efter rengöring i grisstall
God hygien och effektiva rengöringsrutiner är grundläggande för att upprätthålla en god hälsa i modern grisproduktion. Stallar kan rengöras på olika sätt och forskare på SLU undersöker nu metoder för
Lägre frekvens av hältor bland hästar som rör sig dygnet runt
Rörelse dygnet runt och stabila grupper när hästar hålls i grupp är två viktiga faktorer för att minska skador och hältor hos hästar. Det visar en nyligen publicerad studie från SLU. Under ett år
Mer artros hos tjockare och större katt
Större, tjockare katter har mer artrosförändringar än mindre, smalare katter. Det framgår av nya forskningsresultat från SLU. Artros är vanligt hos katt. Sjukdomen ses framför allt hos äldre katter,
Skurborste överträffar mikrofibermopp vid burrengöring
Rengöring med skurborste med rengöringsmedel minskade mängden bakterier mer effektivt än rengöring med fuktad mikrofibermopp, visar en ny studie från forskare vid SLU. Studien visar att det behövs
Ny metod beräknar mängden marklav i renskogen
Under vintern, när tillgången på näringsrika växter är begränsad, utgör lav en stor del av renens föda. Lavar innehåller mycket kolhydrater vilket gör att renarna kan överleva vintern. Tillgången på
Tidpunkten för nytt bete påverkar mjölkproduktionen
För ekologiska mjölkbönder är betesdriften viktig, och en bra betesstrategi påverkar hela systemets effektivitet. När på dygnet korna får tillgång till nytt bete kan ha betydelse, eftersom både
Mycoplasma bovis – provtagning av förstakalvare förhindrar smittspridning
Bakterien Mycoplasma bovis orsakar allvarlig sjukdom hos nötkreatur. En ny studie från SLU visar att provtagning av förstakalvare ökar chansen att hitta infekterade gårdar med 50 procent. Bakterien
Virus upptäckta för första gången i svenska hästar
Flera virus som aldrig tidigare rapporterats i Sverige – eller ens i Europa – har upptäckts i en ny SLU-studie av hästar. Virusens påverkan på hästars hälsa är fortfarande okänd. Virusinfektioner
Att kartlägga risker med fågelinfluensa ska förebygga framtida utbrott
Sedan 2020 har fågelinfluensa drabbat ett tjugotal livsmedelsproducerande fjäderfägårdar i Sverige, vilket har lett till att nära 2,4 miljoner fjäderfän har dött eller avlivats. Fågelinfluensaviruset
Svenska veterinärer behöver ökad kompetens kring identifiering och hantering av våld mot husdjur och sambandet med våld i nära relationer
Forskning har sedan många år tillbaka visat att det finns ett samband mellan våld mot husdjur och våld i nära relationer, även om det är relativt okänt i samhället i stort. Veterinärer som i sin
Ökad fruktsamhet med förlängt kalvningsintervall
Ett förlängt kalvningsintervall innebär att tiden mellan sinperiod och nästa kalvning – och därmed starten på en ny laktation – blir längre, vilket kan göra att dessa övergångar inträffar mer sällan