Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning
Kursen är om hållbar förvaltning av naturresurser, särskilt vilt och fisk. Utgångspunkten är samhällets syn på naturresurser. Fokus är på den tvär- och mångvetenskapliga grunden till olika förvaltningsformer, varför och hur människor värderar vilt och fisk, hur samhället påverkar naturresurserna, naturresursekonomi, konflikthantering och miljökommunikation. Studenterna lär sig också att värdera kvalitativa och kvantitativa samhällsvetenskapliga metoder som används när naturresursers nyttjande studeras.
För att uppfylla lärandemålen kan föreläsningar, seminarier, övningar, rollspel, gruppövningar, studiebesök och litteraturstudier ges, vissa av dessa kan vara obligatoriska. Studenten kommer att genomföra ett projektarbete som redovisas skriftligen och vid ett seminarium.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
BI1300-30273 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för BI1300
Läsåret 2022/2023
Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning (BI1300-30189)
2023-01-16 - 2023-03-21
Läsåret 2021/2022
Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning (BI1300-30097)
2022-01-17 - 2022-03-23
Läsåret 2020/2021
Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning (BI1300-30030)
2021-01-18 - 2021-03-23
Läsåret 2019/2020
Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning (BI1300-30045)
2020-01-20 - 2020-03-24
Läsåret 2018/2019
Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning (BI1300-30075)
2019-01-21 - 2019-03-25
Kursplan och övrig information
Kursplan
BI1300 Samhällsaspekter av vilt- och fiskförvaltning, 15,0 Hp
Human Dimensions of Fish and Wildlife ManagementÄmnen
Skogsvetenskap Biologi BiologiUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 120 hp på grundnivå inklusive- 60 hp biologi eller
- 60 hp naturresursförvaltning eller
- 60 hp skogsvetenskap eller
- 60 hp miljövetenskap eller
- 60 hp statsvetenskap eller
- 60 hp sociologi eller
- 60 hp kulturgeografi
samt
- Engelska 6.
Mål
Syftet med kursen är att studenten ska vara väl förtrogen med den mång- och tvärvetenskapliga bakgrunden inom mänskliga aspekter och vara väl förtrogen med samhällsvetenskapliga aspekter som präglar aktuella frågor i hållbar styrning och förvaltning av naturresurser.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Redogöra för mänskliga aspekter, human dimensions, inblandade i förvaltning av naturresurser
Inkludera mänskliga värderingar av natur, vilt- och fiskresursen.
Identifiera grundläggande konfliktmönster och tillämpa konflikthantering.
Kritiskt granska kvalitativa och kvantitativa data som visar hur människor värderar naturresurser.
Redogöra för och diskutera miljökommunikation.
Avgöra när en specialist på mänskliga aspekter för naturresurser bör kontaktas.
Innehåll
Kursen är om hållbar förvaltning av naturresurser, särskilt vilt och fisk. Utgångspunkten är samhällets syn på naturresurser. Fokus är på den tvär- och mångvetenskapliga grunden till olika förvaltningsformer, varför och hur människor värderar vilt och fisk, hur samhället påverkar naturresurserna, naturresursekonomi, konflikthantering och miljökommunikation. Studenterna lär sig också att värdera kvalitativa och kvantitativa samhällsvetenskapliga metoder som används när naturresursers nyttjande studeras.
För att uppfylla lärandemålen kan föreläsningar, seminarier, övningar, rollspel, gruppövningar, studiebesök och litteraturstudier ges, vissa av dessa kan vara obligatoriska. Studenten kommer att genomföra ett projektarbete som redovisas skriftligen och vid ett seminarium.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd skriftlig tentamen och godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen är samplanerad med och ingår i masterprogrammet - Skötsel av fisk- och viltpopulationer men är öppen för andra studenter.SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, www.slu.se
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för skogsekonomi
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Recommended readings
**Note: **This list is a collection of readings that are recommended. Not of them are mandatory. Students may or may not find the material listed here as relevant to their specific research topic, and therefore they are encouraged to search relevant material by themselves. The list is not presented in a specific order –students are encouraged to browse the list and chose their path into reading it.
Books:
Human Dimensions of Wildlife Management, 2nd edition (Decker, D. J., S. J. Riley, and W. F. Siemer, 2012)
Navigating Environmental Attitudes (Heberlein, T. A., 2012)
Articles
Johansson, M., Dressel, S., Kvastegård, E., Ericsson, G., Fischer, A., Kaltenborn, B., Vaske, J. & Sandström, C. (2016). Describing Human-Wildlife Interaction from a European Perspective. Human Dimensions of Wildlife, 21(2), 158-168.
Bennett, N.J.; Roth, R.; Klain, S.C.; Chan, K.; Christie, P.; Clark, D.A.; Cullman, G.; Curran, D.; Durbin, T.J.; Epstein, G., et al. (2017). Conservation social science: Understanding and integrating human dimensions to improve conservation. Biological Conservation, 205, 93-108.
Ostrom E (2009) A General Framework for Analyzing Sustainability of Social-Ecological Systems. Science 325(5939):419-422
The Sustainable Development Goals Report 2019 (scan page 4-21). Available in Canvas, or HERE
Hunt, L. M., et al. (2013). "Illustrating the critical role of human dimensions research for understanding and managing recreational fisheries within a social-ecological system framework." Fisheries Management and Ecology 20(2-3): 111-124.
Dressel, S.; Ericsson, G.; Sandström, C. (2018). Mapping social-ecological systems to understand the challenges underlying wildlife management. Environmental Science & Policy, 84, 105-112, https://doi.org/10.1016/j.envsci.2018.03.007.
Decker, D., Smith, C., Forstchen, A., Hare, D., Pomeranz, E., Doyle‐Capitman, C., ... & Organ, J. (2016). Governance principles for wildlife conservation in the 21st century. Conservation Letters, 9(4), 290-295.
Lockwood, M.; Davidson, J.; Curtis, A.; Stratford, E.; Griffith, R. (2010). Governance Principles for Natural Resource Management. Soc. Nat. Resour., 23, 986-1001, doi:10.1080/08941920802178214.
Rist L, Felton A, Samuelsson L, Sandström C, & Rosvall O (2013) A new paradigm for adaptive management. Ecology & society 18(4):63-.
Hasselman, L. (2017). Adaptive management intentions with a reality of evaluation: Getting science back into policy. Environmental Science & Policy 2017, 78, 9-17, https://doi.org/10.1016/j.envsci.2017.08.018.
Dressel, S.; Ericsson, G.; Johansson, M.; Kalén, C.; Pfeffer, S.E.; Sandström, C. (2020). Evaluating the outcomes of collaborative wildlife governance: The role of social-ecological system context and collaboration dynamics. Land Use Policy, 99, 105028, https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2020.105028.
Madsen, J., Williams, J. H., Johnson, F. A., Tombre, I. M., Dereliev, S., & Kuijken, E. (2017). Implementation of the first adaptive management plan for a European migratory waterbird population: The case of the Svalbard pink-footed goose Anser brachyrhynchus. Ambio, 46(2), 275-289. https://link.springer.com/article/10.1007/s13280-016-0888-0
Hasselman, L. (2017). Adaptive management; adaptive co-management; adaptive governance: what’s the difference? Australasian Journal of Environmental Management, 24, 31-46, doi:10.1080/14486563.2016.1251857.
Teel, T.L.; Manfredo, M.J. (2010). Understanding the Diversity of Public Interests in Wildlife Conservation. Conservation Biology, 24, 128-139, doi:10.1111/j.1523-1739.2009.01374.x.
Kinzig, A.P.; Ehrlich, P.R.; Alston, L.J.; Arrow, K.; Barrett, S.; Buchman, T.G.; Daily, G.C.; Levin, B.; Levin, S.; Oppenheimer, M., et al. (2013). Social Norms and Global Environmental Challenges: The Complex Interaction of Behaviors, Values, and Policy. BioScience, 63, 164-175, doi:10.1525/bio.2013.63.3.5.
Teel, T.L.; Manfredo, M.J.; Jensen, F.S.; Buijs, A.E.; Fischer, A.; Riepe, C.; Arlinghaus, R.; Jacobs, M.H. Understanding the Cognitive Basis for Human-Wildlife Relationships as a Key to Successful Protected-Area Management. International Journal of Sociology 2010, 40, 104-123, doi:10.2753/IJS0020-7659400306.
Online: http://teebweb.org/
Brauman,K., Daily G. 2014. Ecosystem Services. Encyclopedia of Ecology. 1148-1154.
National Research Council. 2005. Chapter 2: The Meaning of Value and Use of Economic Valuation in the Environmental Policy Decision-Making Process Valuing Ecosystem Services: Toward Better Environmental Decision-Making. The National Academies Press. 33-58
Brauman et al. 2007. The Nature and Value of Ecosystem Services: An Overview Highlighting Hydrologic Services. Annu. Rev. Environ. Resour. 2007. 32:67–98
Liekens et al. 2013. Chapter 2: Ecosystem Services and Their Monetary Value. In: Ecosystem Services.
Sorg, C. Loomis, J. 1985. An Introduction to Wildlife Valuation Techniques. Wildlife Society Bulletin. 13(1): 38-46.
National Research Council. 2005. Chapter 4: Methods of Non-market Valuation. Valuing Ecosystem Services: Toward Better Environmental Decision-Making. The National Academies Press. 95-152
The Swedish Environmental Protection Agency. 2018. Guide to valuing ecosystem services
Guerra, A. S., Madigan, D. J., Love, M. S., & McCauley, D. J. 2018. The worth of giants: The consumptive and non‐consumptive use value of the giant sea bass (Stereolepis gigas). Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems, 28(2), 296-304.
Martínez-Cruz, A. L., Juárez-Torres, M., & Guerrero, S. 2017. Assessing impacts from climate change on local social-ecological systems in contexts where information is lacking: An Expert Elicitation in the Bolivian Altiplano. Ecological Economics, 137, 70-82.
Johnston, R. J., Boyle, K. J., Adamowicz, W., Bennett, J., Brouwer, R., Cameron, T. A., ... & Tourangeau, R. (2017). Contemporary guidance for stated preference studies. Journal of the Association of Environmental and Resource Economists, 4(2), 319-405.
Navrud, S., & Strand, J. (2018). Valuing global ecosystem services: What do European experts say? Applying the delphi method to contingent valuation of the amazon rainforest. Environmental and Resource Economics, 70(1), 249-269.
Myers, et al. 2013. The relationship between personal experience and belief in the reality of global warming. Nature Climate Change, 3, 343-347.
Herrnstadt, E., Muehlegger, E. 2014. Weather, salience of climate change and congressional voting. 2014. Journal of Environmental Economics and Management, 68, 435-448.
Goebel et al. 2015. How natural disasters can affect environmental concerns, risk aversion, and even politics: evidence from Fukushima and three European countries. Journal of Population Economics, 28, 1137-1180.
Liekens and Leo De Nocker. 2013. Valuation of ES: Challenges and Policy Use. In: Ecosystem Services.
CMP Open Standards for the Practice of Conservation v4.0 (2020) https://conservationstandards.org/wp-content/uploads/sites/3/2020/10/CMP-Open-Standards-for-the-Practice-of-Conservation-v4.0.pdf
Redpath SM, et al. (2013). Understanding and managing conservation conflicts. Trends in Ecology & Evolution 28(2):100-109.
Madden, F.; McQuinn, B. Conservation’s blind spot: The case for conflict transformation in wildlife conservation. Biological Conservation 2014, 178, 97-106, https://doi.org/10.1016/j.biocon.2014.07.015.