Studio 2 - Staden och boplatsen
Studio 2 - Staden och boplatsen förbereder studenterna för ett strukturerat arbete med stadsbyggnadsuppgifter som tar sin utgångpunkt i boendet. Kursen organiseras i ett antal delövningar utifrån planeringsprocessens huvudfaser. Den inleds med ett kunskapssökande om och analys av den plats som ska utvecklas, fortsätter med konceptformulering och övning i mått och täthet. I ett nästa steg utvecklas ett förslag till utformning av bebyggelse, med trafiklösningar och gestaltning av olika typer av stadsrum. I ett begränsat utsnitt fördjupas och konkretiseras den bostadsnära utemiljön, där boendets speciella krav på utemiljön framgår.
Kursen byggs upp kring ett projektarbete som redovisas individuellt. Detta arbete varvas med föreläsningar, studiebesök, litteraturseminarier och inlärning av digitala verktyg. Handledning ges både individuellt och i grupp.
Samtliga delövningar i kursen avslutas med en genomgång som är obligatorisk, liksom den avslutande projektgenomgången. Även litteraturseminariet och studiebesök är obligatoriska moment.
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för LK0301
Läsåret 2023/2024
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40032)
2024-03-20 - 2024-06-02
Läsåret 2022/2023
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40013)
2023-03-22 - 2023-06-04
Läsåret 2021/2022
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40123)
2022-03-24 - 2022-06-05
Läsåret 2020/2021
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40043)
2021-03-24 - 2021-06-06
Läsåret 2019/2020
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40099)
2020-03-25 - 2020-06-07
Läsåret 2018/2019
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40015)
2019-03-26 - 2019-06-09
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0301 Studio 2 - Staden och boplatsen, 15,0 Hp
Studio 2 - Housing in an urban contextÄmnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Stadsbyggnadsprojekt och obligatoriska moment | 15,0 | 0001 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 30 hp landskapsarkitektur varav 15 hp studiokurs.Mål
Syftet med kursen är att utveckla studenternas kunskap om boplatsen ur ett stadsbyggnadsperspektiv, betraktat utifrån sociala och fysiska utgångspunkter. Kursen ska ge förståelse för hur bostadsmiljö kan gestaltas som del av ett sammanhängande urbant landskap, och utifrån lokala förutsättningar. Kursen ska också förmedla huvuddragen i de ideal som präglat stadsbyggandet under modern tid och inspirera till ett kritiskt reflekterande över tidigare och nuvarande synsätt på stadsmiljöns gestaltning.
Ett ytterligare syfte med kursen är att förmedla grundläggande kunskaper i CAD samt att applicera detta och i utbildningen tidigare introducerade digitala verktyg på redovisade förslag.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
formulera bärande idéer för boendet ur ett stadsbyggnadsperspektiv och förstå konceptets roll i planering och gestaltning,
argumentera för val av analysmetod samt genomföra relevant analys av rådande förhållanden
modern stadsbyggnadshistoria tillräckligt väl för att kunna relatera till egna stadsbyggnadskoncept
gestalta bebyggelse på stadsdelsnivå enligt sitt koncept och med adekvata mått och material
tydligt och lättförståeligt presentera såväl process som förslag muntligt och på digitalt producerade dokument
Innehåll
Studio 2 - Staden och boplatsen förbereder studenterna för ett strukturerat arbete med stadsbyggnadsuppgifter som tar sin utgångpunkt i boendet. Kursen organiseras i ett antal delövningar utifrån planeringsprocessens huvudfaser. Den inleds med ett kunskapssökande om och analys av den plats som ska utvecklas, fortsätter med konceptformulering och övning i mått och täthet. I ett nästa steg utvecklas ett förslag till utformning av bebyggelse, med trafiklösningar och gestaltning av olika typer av stadsrum. I ett begränsat utsnitt fördjupas och konkretiseras den bostadsnära utemiljön, där boendets speciella krav på utemiljön framgår.
Kursen byggs upp kring ett projektarbete som redovisas individuellt. Detta arbete varvas med föreläsningar, studiebesök, litteraturseminarier och inlärning av digitala verktyg. Handledning ges både individuellt och i grupp.
Samtliga delövningar i kursen avslutas med en genomgång som är obligatorisk, liksom den avslutande projektgenomgången. Även litteraturseminariet och studiebesök är obligatoriska moment.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
För godkänd kurs krävs: Godkänt deltagande i schemalagda obligatoriska moment, godkända redovisningar av delövningar, godkänd projektredovisning ,samt godkänt deltagande i litteraturseminarium.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen ger 15 hp färdighetstränande poäng.Kursen bygger vidare på "Studio 1 - Landskap som plan, verklighet och idé", som har följande lärandemål:
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- presentera en trovärdig illustrationsplan med ett övertygande innehåll avseende arkitektoniska uttryck och kvaliteter.
- genom reflektioner visa att man uppnått grundläggande förståelse för landskapsarkitektens arbetsprocess och metoder.
- redogöra för grundläggande begrepp, terminologi och fackuttryck som rör landskapsarkitektens kompetensområde.
- genom skisser övertygande visa att man har uppnått grundläggande förståelse och kunskaper om mått och skala samt planer och de verkligheter som de representerar.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Obligatorisk litteratur
Skall införskaffas
Pertoft, P. & Sandqvist, S. (2023). Att bygga staden : planera och utforma flerbostadshus och gårdar. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.
Tillhandahålls av kursen
Björk, C., Nordling, L. & Reppen, L. (2018). Så byggdes staden. Fjärde uppdaterade utgåvan. Stockholm: Svensk Byggtjänst. [Kapitel 2]
Braae, E. & Diedrich, L. (2012). Site specificity in contemporary large-scale harbour transformation projects. Journal of landscape architecture (Wageningen, Netherlands), 7 (1), 20–33. https://doi.org/10.1080/18626033.2012.693778
Kristensson, E. (2007). Bostadsgården: vardagsrum, lekplats, mötesplats och utsikt, Stockholm: Formas. [Sidorna 4-39]
Kärrholm, M. (2005). Territorial Complexity in Public Spaces - A Study of Territorial Production at Three Squares in Lund. Nordic journal of architectural research, 18 (1), 99– [Sidorna 99-113]
Salingaros, N.A., Coward, A.L., West, B.J. & Bilsen, A. van. (2014). Principles of urban structure. Kathmandu: Vajra Books. [Kapitel 1]
Referenslitteratur
Bellander, G. (2002). Blandstaden – Ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2005/blandstaden.pdf
Bodin, A., Hidemark, J., Stintzing, M. & Nyström, S. (2023). Arkitektens handbok 2023. Upplaga 15. Lund: Studentlitteratur.
Boverket. (2006). Lär känna din ort! – metoder att analysera orter och stadsdelar. http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2006/lar_kanna_din_ort.pdf
Boverket. (2019). Konsten att bygga en stad – Svenska stadsplaner genom seklerna.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2019/konsten-att-bygga-en-stad-webb.pdf
Dahlström.L, Bosrup. N, Andersson, P. & Von Malortie, Å. (2022). Om vägar till landskapsarkitekturen. Stockholm: Arkitektur Förlag
Dee, C. (2001). Form and fabric in landscape architecture: a visual introduction. London ;: Spon Press. https://doi.org/10.4324/9780203639078
Dovey**, K. & Wood, S.** (2015). Public/private urban interfaces: type, adaptation, assemblage, Journal of Urbanism: International Research on Placemaking and Urban Sustainability, 8:1, 1-16, DOI: 10.1080/17549175.2014.891151
Duany, A. & Talen, E. (2002). Transect Planning, Journal of the American Planning Association, 68:3, 245-266, DOI: 10.1080/01944360208976271
Finansdepartementet. (2021). Den hala tvålen - Verktyg och metoder för social hållbarhet i fysisk planering och stadsutveckling (Fi2021/01533). Regeringskansliet: Stockholm https://www.regeringen.se/contentassets/3d6ae840c00f4b159294c8e986b56a04/den-hala-tvalen--verktyg-och-metoder-for-social-hallbar-i-fysisk-planering.pdf
Foster, S. (2013). Collective action and the urban commons. Notre dame law review, 87(1) 57-133
Grander, M. (2015). Allmännyttans samhällsansvar. I Salonen, T (Red.), Nyttan med allmännyttan (s. 160-188). Liber: Malmö
Gobster, P.H., Nassauer, J.I., Daniel, T.C. & Fry, G. (2007). The shared landscape: What does aesthetics have to do with ecology? Landscape ecology, 22 (7), 959–972. https://doi.org/10.1007/s10980-007-9110-x
Göteborgs stad. (2012). Stadslivet i centrala Göteborg - Upplevelsen, användningen och förutsättningarna. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/71f2744b-fa19-4546-8959-00178310c2d1/Stadslivsanalys+centrala+G%C3%B6teborg+%28l%C3%A4tt%29.pdf?MOD=AJPERES
Hedenfelt, E. (2013). Hållbarhetsanalys av städer och stadsutveckling: ett integrerat perspektiv på staden som ett socioekologiskt, komplext system. Malmö: Malmö högskola.
Kostof, S. (1991). The city shaped : urban patterns and meanings through history. London: Thames and Hudson.
Kylin, M., Sjöstedt, V., Dahlman, B., Kristensson, E., Norfall, L. & Robling A. (2022). Inclusive Urbanism - A report on a field trip to the Netherlands. LTV-rapport
Larsvall, M. (2010). Reflexioner över stadsplaneringens vardagsfrågor. Opublicerad rapport av handbokskaraktär.
http://slunik.slu.se/kursfiler/LK0177/30076.1617/Reflexioner_over_stadsplaneringens_vardagsfragor__2010-03-01.pdf.
Latour, B. & Yaneva, A. (2017). Give Me a Gun and I Will Make All Buildings Move»: An ANT’s View of Architecture. Ardeth, 1, 103–111
Lynch, K. (1968). The image of the city. Cambridge [Mass: M.I.T. Press & Harvard Univ. Press.
Länsstyrelsen. (2008*). I blandstaden*. https://docplayer.se/3078379-I-blandstaden-det-har-ar-en-del-av-projektet-en-god-bebyggd-miljo-den-blandade-staden-pa-lansstyrelsen-i-skane-2007-2008.html
Länsstyrelsen. (2009). Bostadens yttre värden. https://catalog.lansstyrelsen.se/store/18/resource/2009__13
Madanipour, A. (2005). Public Spaces of European Cities. Nordisk Arkitekturforskning 2005: 1
Minoura, E. (2016). Uncommon Ground: Urban Form and Social Territory (PhD dissertation, KTH Royal Institute of Technology). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-183394
Minoura, E. (2019). Bostadsgården: territoriell arkitektur. (Upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur
Oswalt, Overmeyer, & Misselwitz. (2013). Urban Catalyst - The power of temporary use. Berlin: Dom Pub
Persson, B. & Persson, A. (1995). Svenska bostadsgårdar 1930-50. T1:1995 Stockholm: Byggforskningsrådet.
Rådberg J. & Friberg A. (1996). Svenska stadstyper, historik, exempel, klassificering. KTH, Institutionen för Arkitektur och Stadsbyggnad. TRITA-ARK- 1996:13 Stockholm, sid 21-28
Scheer, B.C. (2010). The evolution of urban form: typology for planners and architects, [U.S.]: American Planning Association.
Scheer, B. (2017). Urban Morphology as a Research Method. 10.4324/9781315308715-11.
Schibbye, B. & Pålstam, Y. (2001). Landskap i fokus, utvärdering av metoder för landskapsanalys. Riksantikvarieämbetet, Stockholm, s.1-22, 32-33.
Stahre, P. (2004). En långsiktigt hållbar dagvattenhantering : planering och exempel. Stockholm: Svenskt vatten.
Svedberg, O. (1988). Planerarnas århundrade. Specialupplaga för Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning 2019.
Tahvilzadeh, N. (2015). Socialt hållbar stadsutveckling? Stadsdelsnämnderna, stadsutvecklarrollen och sociala konsekvensanalyser i planeringen av Göteborgs stad. Förvaltningshögskolans rapporter, 136; Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Tahvilzadeh, N., Montin, S. & Cullberg, M. (2017). Functions of sustainability: exploring what urban sustainability policy discourse “does” in the Gothenburg Metropolitan Area, Local Environment, 22:sup1, 66-85, DOI: 10.1080/13549839.2017.1320538
Trafikverket. (2006). Gatutyper - en exempelsamling. https://bransch.trafikverket.se/contentassets/84a3d3792c94481889faa0ab17623563/gatutyper_en_exempelsamling.pdf
Trafikverket. (2022). Trafik för en Attraktiv Stad – Exempelbok. http://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1628912/FULLTEXT01.pdf