Skriv ut Kursplan

Kursplan

LK0345 Landskapsplanering i teori och praktik, 15,0 Hp

Landscape planning in theory and practice

Ämnen

Landskapsarkitektur

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Enda modul	15,0	0101

Fördjupning

Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
Avancerad nivå (A1F)

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande 150 hp varav 90 hp i landskapsarkitektur och/eller arkitektur och/eller fysisk planering och/eller stadsplanering och/eller samhällsplanering och/eller landsbygdsutveckling, varav minst 15 hp på avancerad nivå (A1N), samt kunskaper motsvarande Engelska 6, eller antagen till masterprogrammet Landskapsarkitektur för hållbar urbanisering.

Mål

Syftet med denna avancerade kurs är att studenten ska få en djupare förståelse för landskapsplanering.

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• definiera och beskriva olika idéer inom landskapsplaneringens nyckelbegrepp; landskap, natur, landskapsrum, plats och hur dessa idéskillnader påverkar planeringspraxis.

• kommunicera förståelse för de vida ämnesområdena landskaps- och planeringsteori.

• förklara kartografins roll i landskapsplanering i historien och idag samt strategier för att röra sig bortom eller berika detta dominerande perspektiv.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• tillämpa de konceptuella ramverk som presenteras i kursen genom kritisk granskning av landskapsplaneringsprojekt.

• tillämpa akademiskt skrivande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• reflektera över den retoriska användningen av begrepp och teorier inom landskapsplanering, och dess konsekvenser för praktiken.

• reflektera över behoven av en förskjutning mot hållbarhet inom planering och vad det kräver när det gäller nya eller reviderade teorier inom landskapsplanering.

Innehåll

Även den mest pragmatiska landskapsplaneraren använder begrepp och teorier som en bas för sitt arbete - även om det inte nödvändigtvis sker på ett medvetet sätt. Denna kurs argumenterar för att en förbättrad förmåga att analysera och ifrågasätta rådande idéer och teorier (egna eller andras) om vad landskap och landskapsplanering är, förbättrar hur landskapsplanering praktiseras.

Kursen använder landskapsteori som utgångspunkt för kritik och fördjupad förståelse för planering, speciellt landskapsplanering. Kursen diskuterar teorier, nyckelbegrepp och metoder i landskapsplanering, med exempel på hur det praktiseras. Samtida praktik samt historiska exempel används för att studera flera möjliga sätt att förstå centrala begrepp inom fältet (t.ex. landskap, natur, rummet och platsen), vilket i sin tur påverkar hur landskapsplaneringen förstås och praktiseras. Kursen tar upp hur teorier om landskap kan begränsa, eller underlätta, vissa planeringslösningar. Analysen av nutidspraxis öppnar också för en diskussion om vad landskapsplanering är och kan vara.

Kursens arbete fokuserar på landskapsplanering i praktiken, medan dess teoretiska och metodiska diskussioner har en större bredd. Kursen ger kunskap om hur man kritiskt granskar teorier, begrepp och representationer inom landskapsarkitektur och planering. Sådana granskningar, menar vi, är grunden för en aktiv och medveten planering i praktiken.

Kursen är baserad på litteraturseminarier i kombination med föreläsningar och workshops. I slutet av kursen skrivs en uppsats där en av de teorier eller begrepp som diskuteras i kursen studeras i detalj. Denna uppsats ger möjlighet att börja tänka och arbeta på en teoretisk ram för efterföljande examensarbete.

Kursen innehåller seminarier om landskapet inom landskapsplanering, kartografins roll och andra visuella verktyg inom planeringen, idéer om naturen inom landskapsplanering och hur det påverkat praktiken, landskap i förhållande till planeringsteori och ett seminarium om en aktuell diskurs inom planeringen. Seminarier, övningar och aktiviteter som är kopplade till dessa är obligatoriska.

Betygsformer

Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkänt deltagande i seminarier, föreläsningar och workshops. Godkända individuella presentationer av en text vid ett seminarium, godkänd skriftlig sammanfattning av litteraturen och diskussionerna för några av seminarierna, godkänd uppsats samt godkända obligatoriska aktiviteter.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för stad och land